Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W. Bush som bär ansvaret för kriget. Undersökningen visar även att skildringen av kriget tillhör en diskurs om maktförhållanden där USA har en framträdande roll.

<p>The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security</p><p>contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of</p><p>private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the</p><p>field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national</p><p>and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to</p><p>any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases</p><p>the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the</p><p>following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during</p><p>the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security</p><p>contractors changed from Case 1 to Case 2 ?</p><p>According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both</p><p>during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors</p><p>has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact</p><p>the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and</p><p>security services would not have been possible without some kind of impact from the</p><p>globalization.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt. Att kunna arbeta självständigt kan dock vara problematiskt. Dels på grund av att uppdragsgivaren i vissa fall har ett stort intresse av att styra arbetet på plats, vilket i synnerhet gäller kvällspressen. Dels genom att militären många gånger försöker styra och kontrollera deras arbete. Den begränsade rörelsefriheten beskrivs vara ett av de allra största hindren. De stora riskerna är det ständigt överhängande problemet och det tydliga mönstret är att säkerheten alltid prioriteras. Säkerhetsmässigt spelar utseende och journalisternas nationella tillhörighet en avgörande betydelse. Lokala journalister anses vara den mest utsatta gruppen, trots att det i många områden är extremt farligt att arbeta som västerländsk fotograf. Intervjuerna beskrev även att gränsen mellan engagemang och distans kan vara svår samt att det är viktigt att de som fotografer är varsamma med hur de agerar med kameran, dels av respekt för människorna på plats och dels för att undvika provokation. En av studiens slutsatser är att det rör sig om en komplex arbetssituation som samtidigt är väldigt kontextbunden. Olika tidpunkter, olika platser och olika konflikter erbjuder helt skilda villkor.</p>

Begreppet EBO har sedan 1991 gradvis växt fram som ett viktigt och centralt begrepp kopplat tillgenomförandet av operationer. Senaste exemplet är Operation Iraqi Freedom som började 2003 därförespråkarna anser att det fanns ett effektbaserat tankesätt från koalitionens sida i genomförandet. Detfinns dock många olika beskrivningar av vad begreppet egentligen innebär vilket gör att man kan diskuteraförekomsten av det effektbaserade tankesättet i en operation.Syftet med denna uppsats är att ge ett perspektiv på effektbaserade operationer samt att ge en fördjupadbeskrivning av uttrycket genom att ta fram kriterier som kan användas för att påvisa förekomsten avtankesättet i en specifik operation.Uppgiften besvaras genom att undersöka följande frågor.• Hur är det möjligt att förstå konceptet EBO i förhållande till begreppet Counter-insurgency?• Använder Koalitionen ett effektbaserat tankesätt när de genomför upprorsbekämpning i IRAKunder 2004?• Vilken effekt fick det effektbaserade tankesättet på operationerna?Resultatet av undersökningen visar att det förekommer effektbaserat tankesätt i de två COINoperationernai Haditha och Fallujah. Effekterna av båda operationerna är enligt amerikanska källorväldigt positiva vilket kan stämma i det korta perspektivet utifrån tilldelade uppgifter. Resultatet i detlångsiktiga perspektivet är mer tveksamt och svårt att bedöma. Hur länge konceptet EBO överlever innandet ersätts med något nytt är svårt att förutse men förmodligen kommer åtminstone vissa delar attöverleva. / The EBO concept has since 1991 step by step increased in importance as a term related tooperational war fighting. The latest example is Operation Iraqi Freedom 2003 where advocatesassert that the coalition uses effect based approach. There are many different approaches and waysof explaining the EBO concept, which can make it difficult on agreeing upon the existence ofEBO in a specific operation or not.The aim of this thesis is to give a perspective on EBO and examine the concept by extractingcriteria’s, which can be used to demonstrate the effects-based approach during a specificoperation.In order to accomplish this, the author is trying to answer these questions.How is it possible to understand the EBO concept related to COIN?Is the coalition using an effect-based approach during the COIN-Operations in Iraq 2004?If that’s the case, what kind of effect was achieved?The result from the thesis shows that an effects-based approach can be traced in the two COINoperationsin Haditha and Fallujah. According to the American sources the effects of theoperations are very positive which can be correct in the short-term perspective. The result in thelong-term perspective is more doubtful and difficult to examine.For how long the EBO concept will survive before it is replaced by something new is difficult toforesee, but probably will at least parts of the concept influence operational art for many moreyears. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 0406Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Begrepet effektsbaserte operasjoner blir referert i stadig større grad i artikler og publikasjoner,som et mulig operasjonskonsept for framtiden. Innholdet i begrepet er imidlertid ikke nytt iforhold til målsetningen med anvendelsen av militær makt. Bruk av det militære maktmiddel haralltid hatt som målsetning å oppnå en effekt der motstanderens vilje påvirkes. USA har de siste 15år vært involvert i flere større fellesoperasjoner i rammen av koalisjon eller allianse. Utviklingeninnen militærteorien og doktrine fra Desert Storm i 1991 og frem til Iraqi Freedom i 2003 har avenkelte blitt betegnet som at man har beveget seg fra en metodisk tilnærming, til en integrert brukav maktmidler der effektene av de enkelte virkemiddel har vært det sentrale, i stedet for fokuset påå ødelegge motstanderens militære kapasiteter.Hensikten med denne oppgaven er å redegjøre for begrepet Effects Based Operations og kommefram til hva som danner kjernen i dette operasjonskonseptet. Videre å belyse hvorvidt teorien bleanvendt i praksis under Operation Iraqi Freedom. Dette skal gi et grunnlag for å peke pårelevansen av, og mulige konsekvenser for det norske forsvaret ved å innføre et effektsbasertoperasjonskonsept på det fellesoperative nivå.Oppgaven besvares gjennom å svare på tre spørsmålsstillinger:Hvordan beskrives begrepet EBO? Ble EBO benyttet i planleggingen og gjennomføringen avOperation Iraqi Freedom? Hvilken relevans og konsekvenser kan EBO, med dagens teoretiske ogpraktiske tillempning, kunne ha for det norske forsvar? / The term Effects-Based Operations is increasingly referred to in articles and publicationsas a possible operational concept for the future. However, the essence of the term is notnew in the history of the use of military power. The use of the military instrument hasalways had the aim of creating an effect on an adversary in order to influence hisbehaviour.During the last 15 years the USA has been involved in several large joint operations withinthe framework of a coalition or an alliance. The evolution in military theory and doctrinefrom Operation Desert Storm in 1991 to Operation Iraqi Freedom in 2003 has been viewedas a shift from a methodical approach to an integrated use of all means of power.Consideration of the effects of each means has become essential, rather than a focus on thedestruction of an adversary’s military capabilities.The aim of this study is to describe the term Effects-Based Operations and the elementswhich constitute the essence of the concept and, furthermore, to investigate whether thetheory was used in practice during Operation Iraqi Freedom. The findings should give anindication of the relevance and possible consequences for the Norwegian Armed Forces ofimplementing an Effects-Based concept at the joint level.To accomplish this aim, the study will answer the following questions:- How is the term Effects-Based Operations described?- Were Effects-Based Operations used in the planning for, and execution ofOperation Iraqi Freedom?- What are the relevance and possible consequences for the Norwegian ArmedForces of implementing Effects-Based Operations, in its current theoretical andpractical status?This study indicates that there is still differences in the understanding of Effects-basedOperations, but the following elements seem to be essential: a clear link between strategyand tasks, and an attack on the adversary’s will where the adversary is seen as a ComplexAdaptive System. In addition, all available means including civilian means of powershould be brought into the campaign. Bearing these characteristics in mind, Operation IraqiFreedom cannot be seen as an Effects-Based Operation; however, elements can be seenboth in the planning and execution of the operation. The study concludes that Effects-Based Operations are relevant to the Norwegian Armed Forces because of the focus on thecomplex nature of today’s battlefield. The consequences of implementing the concept,however, indicate a need to decide how the political and strategic level is willing to letcivilian agencies cooperate with the military. In addition, one has to gain knowledge, notonly of the theoretical and practical implications of effects, but also of how to approach theconcept. Effects- Based Operations or an Effects-Based Approach? / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Swedish doctrines emphasises the use of maneuver warfare in combat. Therefore we need tounderstand how a modern state can transform maneuver theories in doctrine into combat practice.United States Marine Corps, a joint armed force in itself, has participated in both Desert Stormand Iraqi Freedom and has since the 1980’s used a maneuver warfare concept. The aim of thisessay is to describe and explain to what degree USMC has conducted maneuver warfare in theIraq wars 1991 and 2003 according to maneuver theory, in the light of how maneuver warfareis thought to be conducted in accordance with then present warfighting doctrines. Theconclusions are that USMC has followed their doctrines in part; the Desert Storm warfaredeviated more from doctrine than the Iraqi Freedom warfare regarding maneuver warfare. At thesame time there was a slightly higher degree of maneuver warfare in accordance with maneuvertheory during Iraqi Freedom than during Desert Storm. There are multiple explanations to thisbut one of the most important reason is that the Corps has had a longer period of time toimplement and train according to doctrine. There exist a number of independent variables thathave an impact on the degree of maneuver warfare - such as weather, the enemy and the terrain –but they are assessed to have a totally equal impact on war fighting in both wars. There is aninherited dependence on the general use of firepower, as a complement to movement, beingviewed upon as an important tool to shatter enemy cohesion and will to fight. This could be aa result of the Desert Storm experience and was implemented in doctrine prior to Iraqi Freedomand is a clear divergence from maneuver theory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Den indirekte metode er et sentralt begrep innenfor manøverteorien. Begrepets innhold ersannsynligvis like gammelt som krigføring i seg selv. Allikevel var det Basil Henry Liddell Hartsom etablerte begrepet som sådan og fylte det med et innhold. Mange andre militærteoretikere førog etter Liddell Hart har også beskrevet en indirekte tilnærming til krigføring.USA har i perioden etter den kalde krigens slutt manifestert sin posisjon som verdens ledendemilitærmakt. Operasjon ”Desert Storm” i 1991 er av mange kategorisert som et eksempel på USAsin metodiske tilnærming til krigføring hvor krigen skal vinnes gjennom en massivstyrkeoverlegenhet som nøye orkestreres mot en motstander. Operasjon ”Iraqi Freedom” visteverden en noe annerledes tilnærming enn det man var vant med fra USA sin side.Hensikten med studien er å komme frem til en sammenfatning av begrepet den indirekte metode.Videre er hensikten å vurdere hvorvidt koalisjonen med USA i spissen brukte metoden i operasjon”Iraqi Freedom”. Til slutt er hensikten å vurdere om sammenfatningen av begrepet har blittendret med bakgrunn i studien av operasjon "Iraqi Freedom".Studien besvares ved å granske følgende spørsmål: Hva er essensen av begrepet den indirektemetode ? I hvilken grad ble den indirekte metode brukt av koalisjonsstyrkene under operasjon”Iraqi Freedom” ? Har operasjon ”Iraqi Freedom” gitt grunnlag for å beskrive den indirektemetode på en annen måte ? / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende på bästa sätt kan besegras. Hans teori grundar sig på att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget från det allmänna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori på att fienden består av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem. Att identifiera de rätta tyngdpunkterna hos fienden är en bärande tanke iteorin och avslutningsvis skall fienden, fysiskt eller psykiskt, påverkas genom parallellkrigföring till att göra de medgivanden som eftersträvas. Warden fäster även stor vikt vidde möjligheter som uppstår i och med att modern teknik blir tillgänglig.Två konflikter, Gulfkriget 1990-1991 och Irakkriget 2003, utgör den empiriska studiensom skall ligga till grund för att besvara frågan om luftoperationerna genomfördes påsamma sätt, om man betraktar dem utifrån Wardens teori. I fallstudien används debärande tankarna i Wardens teori som variabler. Studien visar att luftoperationerna tillstörsta delen genomfördes på ett likartat sätt. Avslutningsvis förs en diskussion där detframgår att Wardens teori innehåller stora mått av allmängiltighet. Diskussionen påvisarockså möjligheterna för en liten stat med begränsade resurser att tillämpa Wardens teori. / Colonel John A. Warden III (USAF ret.) has since 1988 developed a theoryregarding how the enemy best can be defeated. His work is based on a deductiveapproach, i.e. one starts with the general picture and follows the trail down towardsthe smallest detail. The foundation of his theory is the enemy can be regarded as asystem which can be divided into subsystems. The process of determining centersof gravity is the central importance for the theory. The ultimate goal is to imposeour will on the enemy through parallel warfare and thus inflicting physical orpsychological damage to him. Warden credits new technology as a great enablerfor new opportunities.The empirical study consists of two cases, the Gulf War 1990-1991 and the IraqWar 2003. This study structures the basics concepts enabling the question to beanswered; Were both air operations in the wars conducted in accordance withWardens’ theory? The core element of Wardens’ theory will be used as variables inthe empirical study. This thesis will close with a discussion regarding the universalapplicability of Wardens’ theory. The discussion will also include the subject ofhow smaller nations with limited resources can apply Wardens’ theory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen ställer frågan om teorin d.v.s. nu gällande doktriner stämmer överens med verklighetenoch i fall de inte stämmer överens – vad skiljer de åt? Inledningsvis görs en kort tillbakablick överhur samverkan mellan US Army och US Air Force har genomförts sedan andra världskriget. Uppsatsensfallstudie omfattar de båda försvarsgrenarnas samverkan och syn på Airpower under Irakkriget2003. Uppsatsen avslutas med en diskussion rörande den svenska försvarsmaktens möjligheteroch förmåga när det gäller integrering av markstridskrafter och flygstridskrafter.Frågeställningar som besvaras är:• Existerar det doktrinära avvikelser mellan US Air Force och US Army vad gäller synen påAirpower och dess tillämpning?• Finns det skillnader mellan rådande doktriner och hur samverkan mellan luft- och markstridskrafterhar genomförts i en skarp operation?• Hur långt har den amerikanska försvarsmakten kommit inom luft-markintegrationen?• Finns det andra faktorer som styr uppträdandet än doktriner?• Vilka slutsatser från studien kan den svenska försvarsmakten ha nytta av i sin utvecklinginom området luft-markintegration?Slutsatsen är att det fortfarande existerar skillnader mellan US Army och US Air Force såväl ideras doktriner som i deras tillämpning under krig. Skälet till detta är att man inte, ännu, har fullföljtsin transformering fullt ut till en totalintegrerad försvarsmakt.Den svenska försvarsmakten har en lång väg att vandra och bör snarast påskynda denna process.Några handfasta förslag lämnas för att påskynda denna utveckling. / The thesis starts with a historical background of the doctrine development in boththe US Air Force and the US Army. It concludes that there was a joint understandingduring the Second World War but their view during the Cold war seemed todepart.The current doctrines are studied and examined. The conclusion in this part is thatthere is a discrepancy regarding where on the battlefield the decisive action willtake place. The US Air Force emphasize the importance of the battle in the Deepoperations area while the US Army emphasize the battle in the Close operationsarea.After this doctrine study, Operation Iraqi Freedom (OIF) is studied. The jointintegration during OIF is examined with the focus on the use of Airpower in theair-land arena. The conclusion is that never in the history of Airpower has theintegration with landpower been higher.A discussion regarding the results from the earlier chapters concludes that whilethe US is a (the only?!) superpower also in the joint operations arena, there arestill some lessons to be learned and some areas of potential improvement.The thesis concludes with a reflection regarding the Swedish Armed Forces capabilitiesand possibilities in the air-land integration arena. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras. / This paper is an attempt to find out if the logistic part of Operation “IraqiFreedom-03” has been a limitation to the possibilities of conducting warfightingas the principles of maneuvre warfare prescribe. “Operation IraqiFreedom” is used as a case study to answer the main questions of this paper.The first part of the paper describes the American view of logistics on theoperational and tactical levels. The main focus is to describe the “in-theatrelevel” and is based on doctrines for logistic support of joint operations and fieldmanuals.The theoretical framework of this paper is based on the theory of manoeuvrewarfare and I have chosen to use Robert R Leonhard’s interpretation of thetheory. Leonhard has been used because of his influence on the Americandevelopment of doctrines during the periods after operation “Desert Storm-91”and to the present day. This is concentrated to the second part of this paper.In the third part, which is the case study of Operation “Iraqi Freedom”, Idescribe how the operation was conducted. What were the operationalconditions? How did the used equipment work in the sandy environment? Iwant to give an overview of the occurred limitations and how they affected themaneuvring units.My key findings are that the U.S Armed Forces really are trying to develop alogistical concept that can support the “in-theatre” units. By implementing theprinciples of “Focused logistics” they are close to a very solid solution for thefuture. There are still factors that need to be dealt with, such as old equipmentand supporting systems that have to be replaced or improved in the futureconcept. This still implies limitations to the possibility of fighting withoutconsidering the “logistic tail”. The main problem, however, as is shown in thecase study is the lack of understanding for the logistics, which has been shownby the commanders of the maneuvring units. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04