Syftet med denna studie har varit att komparativt undersöka hur de två största tidningarna i Frankrike och USA rapporterat kring konflikterna i Mali 2013 och Afghanistan 2001. Uppsatsens behandlar vilka likheter och skillnader som går att utläsa i rapporteringen mellan de båda konflikterna, vilka faktorer som påverkar rapporteringarnas vinkel, samt på vilket sätt vinkel rapporteras. Studien har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sammanlagt har 207 artiklar kodats utifrån tolv variabler och utvalda artiklar har undersökts med hjälp av kvalitativ textanalys. Undersökningen visar att rapporteringen av de aktuella konflikterna skiljer sig när tidningen har egna reportrar på plats. Då det finns en utlandskorrespondent i det krigsdrabbade området tenderade rapporteringen fokusera på humana och civila aspekter. När tidningarna inte hade en utsänd reporter var i stället militären den primära källan och fokus låg då på militär överlägsenhet. Uppsatsens teoretiska ram är baserad på Galtungs teori kring krigs- och fredsjournalistik. Hvitfelt & Mattsons bok Bilden av ett krig har varit en inspirationskälla för uppsatsens kvantitativa undersökning och analysen av denna. Studien har undersökt hypotesen att krigsrapportering borde ha förändrats och närmat sig fredsjournalistik över tid, dels på grund av ökad användning av sociala medier och dels på grund av ökad forskning om förutsättningar för fredlig lösning av konflikter. Studien visar att det skett begränsade förändringar av krigsrapporteringen i tidningarna under de år som undersökts. Likheterna mellan rapporteringen i de båda konflikterna var fler än olikheterna, detta trots en större användning av till exempel sociala medier.

No description available.

Following Russias invasion of Ukraine on February 24th 2022, the public service agencies in Sweden that broadcast news aimed at children immediatley faced the challenge of reporting on an ongoing war in Europe. Without leaving information out, and without causing panic or fear. The purpose of this study has been to examine how public service reports on war when the information is directed at children. Analyzing editorial decisions and media pedagogy have therefore been focus points. The methods used were both qualitiative and quantitative content analysis, and the material consisted of Lilla aktuellt (Swedish television news for children) and Juniornyheterna (Swedish radio news for children) broadcasts betwwen the 24th of February and 24th of April 2022. The result display that main events regarding the war were covered, and a child perspective was constantly present. One of the main differences between radio and tv was the amount of political content, eher Lilla aktuellt included more politics than Juniornyheterna. However, both frequently used media logic, and adapted information to children in a way that was considered pedagogically adequate.

Denna studies syfte är att undersöka hur de svenska rikstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen bevakat invasionerna av Ukraina 2022 och Gaza 2023.  Vi ämnar att se vilka likheter och skillnader som uppenbarar sig i de båda bevakningarna. Forskningsfrågorna som formulerats utifrån den övergripande frågeställningen är: 1. Vilka aspekter av krigen har fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress?, 2. Hur ser fördelningen av källor ut angående statistiken från konflikten som används i artiklarna? och 3. I vilken utsträckning får de inblandade sidorna synas i form aktörer som uttalar sig. Studiens resultat har byggts på en kvantitativ innehållsanalys som utgår från tidsperioderna 2023-10-27 till 2024-03-25 för Gazakriget och från 2022-02-24 till 2022-07-17 för Ukrainakriget. Studien omfattar totalt 200 artiklar, varav 100 behandlar varje konflikt. Vi har inkluderat 25 artiklar från varje tidning per konflikt för att säkerställa en jämn fördelning. För att kunna forma en förståelse för materialet användes följande teorier: gestaltningsteorin, nyhetsvärdering och Westerståhls objektivitetsmall. Resultatet visar att nyhetsvärderingen gällande vilka aspekter som lyftes i respektive konflikt var mycket likartade. Civilas upplevelser, militära operationer, politik och humanitära förhållanden förekom i båda bevakningarna. Den stora skillnaden var dock att Ukraina hade en bredare bevakning. Fördelningen av källor när det gäller statistik och uttalade aktörer var i stort sett likartad. Det fanns dock en markant underrepresentation av politiker och militärer från Hamas i bevakningen av Gaza, vilket i sin tur eventuellt skulle kunna påverka den allmänna bilden av konflikten.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt. Att kunna arbeta självständigt kan dock vara problematiskt. Dels på grund av att uppdragsgivaren i vissa fall har ett stort intresse av att styra arbetet på plats, vilket i synnerhet gäller kvällspressen. Dels genom att militären många gånger försöker styra och kontrollera deras arbete. Den begränsade rörelsefriheten beskrivs vara ett av de allra största hindren. De stora riskerna är det ständigt överhängande problemet och det tydliga mönstret är att säkerheten alltid prioriteras. Säkerhetsmässigt spelar utseende och journalisternas nationella tillhörighet en avgörande betydelse. Lokala journalister anses vara den mest utsatta gruppen, trots att det i många områden är extremt farligt att arbeta som västerländsk fotograf. Intervjuerna beskrev även att gränsen mellan engagemang och distans kan vara svår samt att det är viktigt att de som fotografer är varsamma med hur de agerar med kameran, dels av respekt för människorna på plats och dels för att undvika provokation. En av studiens slutsatser är att det rör sig om en komplex arbetssituation som samtidigt är väldigt kontextbunden. Olika tidpunkter, olika platser och olika konflikter erbjuder helt skilda villkor.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt. Att kunna arbeta självständigt kan dock vara problematiskt. Dels på grund av att uppdragsgivaren i vissa fall har ett stort intresse av att styra arbetet på plats, vilket i synnerhet gäller kvällspressen. Dels genom att militären många gånger försöker styra och kontrollera deras arbete. Den begränsade rörelsefriheten beskrivs vara ett av de allra största hindren. De stora riskerna är det ständigt överhängande problemet och det tydliga mönstret är att säkerheten alltid prioriteras. Säkerhetsmässigt spelar utseende och journalisternas nationella tillhörighet en avgörande betydelse. Lokala journalister anses vara den mest utsatta gruppen, trots att det i många områden är extremt farligt att arbeta som västerländsk fotograf. Intervjuerna beskrev även att gränsen mellan engagemang och distans kan vara svår samt att det är viktigt att de som fotografer är varsamma med hur de agerar med kameran, dels av respekt för människorna på plats och dels för att undvika provokation. En av studiens slutsatser är att det rör sig om en komplex arbetssituation som samtidigt är väldigt kontextbunden. Olika tidpunkter, olika platser och olika konflikter erbjuder helt skilda villkor.

Denna studie syftar till att undersöka hur fyra högerorienterade alternativmedier, Samnytt, Nyheter Idag, Nya Dagbladet och Fria Tider, rapporterade om kriget i Ukraina utifrån sex nyhetshändelser. Sammanlagt har 22 artiklar analyserats genom en kritisk diskursanalys. Samtliga artiklar är hämtade från alternativmediernas egna sajter. För insamlingen av det empiriska materialet sammanställde vi ett kodschema med avgränsningar i form av utsatt tidsperiod och sökord. För utförandet av analysen konstruerade vi ett analysschema med inspiration från Faircloughs sociolingvistiska inriktning av diskursanalysen och Berglez analysmodell. Det teoretiska ramverket för studien är uppbyggt på ansatser från den kritiska diskursteorin. Resultatet av den kvalitativa undersökningen påvisar att en majoritet av de utvalda artiklarna präglas av ett ryssvänligt narrativ. Skillnader i hur aktörer framställs har identifierats i form av negativt laddade respektive neutrala ordval. Till följd av hur skribenterna framställer, refererar och hänvisar till olika källor i artiklarna genomsyras en del av texterna av en så kallad falsk balans. Slutsatsen av studien är att ryska aktörer och källor samt källor och aktörer som går i linje med det ryska perspektivet av kriget i Ukraina får större genomslag för sin agenda.

This thesis analyzes the representation of the Israel-Palestine conflict in Swedish and international news media, with focus on the escalation following an attack by Hamas on October 7, 2023. Drawing inspiration from prior research, the study explores the media's role in shaping public perceptions of the conflict. The theoretical framework combines semiotics and framing theory to dissect the narrative construction in media. A qualitative approach using critical discourse analysis is employed to examine 63 articles from Aftonbladet, The Guardian, and Al Ahram. The analysis identifies three central themes: perpetrators, victims, and the right to self-defense. These themes are further dissected into sub-themes focusing on the portrayal of violence, militant groups, and specifically the suffering of children. The findings reveal significant disparities in the representation of the conflict across the three news outlets. Aftonbladet and The Guardian often portray Hamas as the primary perpetrator, using strong language and metaphors to emphasize aggression and violence, whereas Al Ahram presents a narrative that focuses more on the suffering of Palestinians, depicting Israel as the aggressor. The portrayal of victims in these outlets varies, with a noticeable emphasis on the suffering of children to evoke empathy and highlight the human cost of the conflict. The right to self-defense is depicted differently, with Western media emphasizing Israel's security needs and Al Ahram highlighting the Palestinian struggle for self-determination and resistance against occupation. The study concludes that the media's representation is deeply influenced by sociocultural and political contexts, which shape public perception and understanding of the Israel-Palestine conflict.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering av de Jugoslaviska krigen. De metoder som används i studien är en retorisk och semiotisk analys på lingvistisk och bilder. Teorier som används är framing och representation. Tre händelser i tre krig mellan åren 1991 och 1995 analyseras: Tiodagarskriget i Slovenien, belägringen av Dubrovnik och Srebrenicamassakern. Resultatet på frågeställningen; alltsaå vilka skillnader som finns mellan DN:s och Aftonbladets rapportering, är att mängden rapportering, textinnehåll och tidningarnas fokus var de största markanta skillnaderna. DN har rapporterat mer än Aftonbladet och har ett större fokus på att skriva och dokumentera det som politiskt eller krigiskt, samt intervjuar ledare och människor med makt. Aftonbladets rapportering innehåller mer vittnesskildringar och strävar efter att beröra folk samtidigt som de informerar. / The purpose of this study is to find out what kind of differences there are between Dagens Nyheter and Aftonbladets news reporting of the Yugoslavian wars. Methods that are used are a rhetorical- and semiotic analysis of both photos and text and the theories that are used are framing and representation. Three events of three wars between the years 1991 and 1995 are being analysed: The ten day war in Slovenia, the besiege of Dubrovnik and the massacre in Srebrenica. The results show that the amount of reporting, the content of the articles and their focus are the biggest differences between DN and Aftonbladet. DN reported more than Aftonbladet and aimed their focus on documenting politically or warlike and interviewed people with authority. Aftonbladets content is more about the point of view of the witnesses and aimed to affect readers as well as inform them.