I uppsatsen föreslås, undersöks och problematiseras ett möjligt sätt att definiera begreppet "retorisk funktion". / Rhetoric can be seen through many perspectives as being a function-centred science. For instance, Bitzer argues that the “[…] situational view of rhetoric takes as its starting point the observable fact that human beings interact functionally with their environment” (Bitzer 1980:21). Theories regarding rhetorical genre, from Aristotle to modern theorists such as Carolyn Millers, can also be described as being functional. In fact, throughout the rhetorical field it is common to read that “x has a rhetorical function”. But what do we mean by that? What does it mean that something has a rhetorical function? This essay will strive to provide an answer to this question in an interesting and atypical fashion. The document shall commence with the philosophy of functionalism in biology and will explore how theorists reason when the question poised concerns functions such as the human heart or the skin of a chameleon. The controversial theorist Ruth Millikan shall then be discussed. She is of the opinion that the way in which she determines functions (which is largely based on natural selection) is transferable to human language. Although it is the opinion of the author that Millikan possesses a questionable view of language it should be noted that she has constructed useful terms for application in this particular field. After an analysis of her direct- and derived proper functions concept, the novel theories of direct- and derived rhetorical proper functions will be detailed and explained. In the following section, the term function in popular rhetoric theories such as the rhetorical situation and the rhetorical genre shall be discussed and compared to the terms suggested, in order to determine if the terms are meaningful.

No description available.

No description available.

Hösten 2015 lanserade H&M tillsammans med lyxvarumärket Balmain en klädkollektion i över 240 länder världen över, som snabbt blev eftertraktad. Vilka strategier har H&M och Balmain använt sig av för att sända ut sin kampanj? I den här uppsatsen har vi studerat samarbetet mellan H&M och Balmains reklamkampanj ur ett sändarperspektiv. De teorierna som vi har tagit hjälp av för att kunna göra vår studie är semiotik, retorik samt celebrity endorsement. Syftet med denna studie var att skapa mer kunskap om vad det är sändarna egentligen uttrycker med sina bilder, då vi lätt blir naiva i vårat bildseende. Därför har vi valt ut sex bilder från kampanjen där vi kan se modellerna bära kläderna från kollektion. Vi har sedan analyserat bilderna ur vår synvinkel med hjälp av de teorierna semiotik, retorik samt celebrity endorsement. Detta har vi gjort för att hjälpa andra att vidga deras vy när de sedan studerar bilderna. Det vi kom fram till när vi analyserade bilderna var att tolkningarna blev mycket bredare eftersom vi observerade de in i den minsta detaljen. Vi insåg även att samtliga metoder och teorier är användbara för att fullända och förstå vad bilderna egentligen vill säga. / The fall of 2015 H&M launched together with the luxury brand Balmain a clothing line in over 240 countries world wide, that fast became coveted. Which strategies did H&M and Balmain use to send out their campaign? In this bachelor thesis we have studied the collaboration between H&M and Balmains advertising campaign from a sender perspective. The theories that we took help from to be able to complete out study were semiotic, rhetoric and celebrity endorsement. The purpose with this study was to engage more knowledge about what the senders are actually are conveying with their pictures, because we easily become simplistic when we interpret pictures. Therefore we have chosen six pictures from the campaign where we can see the models carrying the clothes from the collection. Afterword we have analyzed the pictures from our view with the help from semiotic, rhetoric and celebrity endorsement. This we have done to help others to broaden their view when they are studying the pictures. The results we received when we analyzed the pictures were that the interpretations became wider because we observed them in to every detail. We also realized that all of the methods and theories were helpful to accomplish and understand what the pictures are truly are saying.

<p>I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. </p><p>Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar. Den här undersökningen innefattar ett deliberativt ideal som baseras på en retorisk förhandlingsmodell med vars hjälp ordförandens ledarstil bestäms som demokratisk, abdikerad eller auktoritär. Klassrådet ska ledas av en elev som är ordförande, övriga elever i klassen ska vara deltagare och läraren ska medverka. Detta kan skapa spänningar mellan lärarens traditionella auktoritära makt och eleverna. </p><p>Studien driver hypoteserna: 1) Ordförandens ledarstil påverkar klassklimatet 2) Lärarens roll påverkas av ordförandens ledarstil. Analysresultaten indikerar att hypoteserna stämmer och att klassråden bedrivs ojämlikt där arbetsformerna inte är demokratiska. Lärarens kommunikativa beteende är också annorlunda och verkar forma sig efter hur ordföranden bedriver sitt ledarskap. Slutsatsen visar att klassråden inte kan betecknas som deliberativa då ena ordföranden har en abdikerad ledarstil och den andra ordföranden har en auktoritär ledarstil. Det kommunikativa maktspelet påverkas dels direkt av ordförandens ledarstil och dels av lärarens auktoritet.</p>

No description available.

I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar. Den här undersökningen innefattar ett deliberativt ideal som baseras på en retorisk förhandlingsmodell med vars hjälp ordförandens ledarstil bestäms som demokratisk, abdikerad eller auktoritär. Klassrådet ska ledas av en elev som är ordförande, övriga elever i klassen ska vara deltagare och läraren ska medverka. Detta kan skapa spänningar mellan lärarens traditionella auktoritära makt och eleverna. Studien driver hypoteserna: 1) Ordförandens ledarstil påverkar klassklimatet 2) Lärarens roll påverkas av ordförandens ledarstil. Analysresultaten indikerar att hypoteserna stämmer och att klassråden bedrivs ojämlikt där arbetsformerna inte är demokratiska. Lärarens kommunikativa beteende är också annorlunda och verkar forma sig efter hur ordföranden bedriver sitt ledarskap. Slutsatsen visar att klassråden inte kan betecknas som deliberativa då ena ordföranden har en abdikerad ledarstil och den andra ordföranden har en auktoritär ledarstil. Det kommunikativa maktspelet påverkas dels direkt av ordförandens ledarstil och dels av lärarens auktoritet.

No description available.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys. Varken den gamla eller nya lärarutbildningen innehåller dock retorik, vilket är ett problem jag vill fokusera på. Kunskaper i retorik är utan tvivel användbara och i många fall nödvändiga för både lärare och elever, och dess historia är tätt förbunden med litteraturvetenskapen. Trots detta fortsätter man att prioritera bort retoriken i lärarutbildningen. Införandet av retoriken i svenskämnet på gymnasiet ses som mycket positivt, men i nuläget saknar både verksamma och blivande lärare kompetensen att nå målen i de nya kursplanerna. Lärarutbildningen har således misslyckats med sitt uppdrag att utbilda kvalificerade lärare för konkret yrkesverksamhet med sikte på att förverkliga skolans mål. Synen på retorik som ligger bakom det politiska beslutet att införa retorik på gymnasiet kommer snarare från moderna värderingar kring massmedia och marknadsföring än den akademiska världens, där retorik är en vetenskap med teori och praktik, och används som ett verktyg för analys. Undersökningen tydliggör att det inte är möjligt att förstå och lära sig att använda den klassiska retoriken genom en fortbildning som innebär ett fåtal föreläsningstillfällen, en s.k. quick fix, och att det inte räcker med ytliga kunskaper för lärarna som ska undervisa om den retoriska arbetsprocessen, särskilt inte i Svenska 3 där det handlar om fördjupning och att använda retoriken som ett redskap för analys. De krav på vetenskaplighet som gäller för lärarutbildningen, läraren och, i förlängningen, skolan uppfylls med andra ord inte när det gäller retoriken.