<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.</p>

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys. Varken den gamla eller nya lärarutbildningen innehåller dock retorik, vilket är ett problem jag vill fokusera på. Kunskaper i retorik är utan tvivel användbara och i många fall nödvändiga för både lärare och elever, och dess historia är tätt förbunden med litteraturvetenskapen. Trots detta fortsätter man att prioritera bort retoriken i lärarutbildningen. Införandet av retoriken i svenskämnet på gymnasiet ses som mycket positivt, men i nuläget saknar både verksamma och blivande lärare kompetensen att nå målen i de nya kursplanerna. Lärarutbildningen har således misslyckats med sitt uppdrag att utbilda kvalificerade lärare för konkret yrkesverksamhet med sikte på att förverkliga skolans mål. Synen på retorik som ligger bakom det politiska beslutet att införa retorik på gymnasiet kommer snarare från moderna värderingar kring massmedia och marknadsföring än den akademiska världens, där retorik är en vetenskap med teori och praktik, och används som ett verktyg för analys. Undersökningen tydliggör att det inte är möjligt att förstå och lära sig att använda den klassiska retoriken genom en fortbildning som innebär ett fåtal föreläsningstillfällen, en s.k. quick fix, och att det inte räcker med ytliga kunskaper för lärarna som ska undervisa om den retoriska arbetsprocessen, särskilt inte i Svenska 3 där det handlar om fördjupning och att använda retoriken som ett redskap för analys. De krav på vetenskaplighet som gäller för lärarutbildningen, läraren och, i förlängningen, skolan uppfylls med andra ord inte när det gäller retoriken.

Reformeringen av skolan har inneburit att lärare och annan personal inom skolan har behövt anpassa sig till nya styrdokument. Studiens syfte har varit att studera hur begreppet religion konstruerats i styrdokumenten som har legat till grund för religionsundervisningen i gymnasieskolan efter gymnasiereformen 2011. Det som undersökts är hur skollag, läroplan, religionsämnets ämnesplan och andra dokument såsom regeringens proposition och riksdagens utskottsbetänkande i samband med 2011 års gymnasiereform, använder begreppet religion och vilka diskurser som då framträder. I studien har begreppet diskurs betydelsen ett givet sätt att tala om och förstå världen och begreppet har använts för att synliggöra mönster i beskrivningarna av religion. Metoden som har använts är en kritisk diskursanalys med fokus på att en kommunikativ händelse är tredimensionell: Text-nivå, diskursiv praktik och sammanhang. Dokumenten har analyserats var för sig (textnivå), i relation till varandra (diskursiv praktik) och i relation till dokumentens kontext (sammanhang). Resultatet har visat att sammanhanget har betydelse för hur religionsbegreppet konstrueras. Tre diskurser framträdde: En värderingsdiskurs, där religion (främst kristendomen) har varit förknippat med samhällets värderingar och värdegrund. En rättighetsdiskurs, där religion främst blivit en individuell rättighet. En sekulär religionsämnesdiskurs, där religion framförallt har blivit ett studieobjekt. I alla tre diskurserna framträder begreppet religion som en prototypisk term, det vill säga som ett samlingsbegrepp som inte kan användas för klassificering eller analys av vad som är eller inte är religion. Studien har lett till slutsatsen att religion inte är ett entydigt begrepp i styrdokumenten vilket medför att lärare behöver skapa egna definitioner av vad religionsbegreppet innebär, eller behöver använda andra verktyg för att hantera religion som en prototypisk term.

The purpose of this study is to examine the view of knowledge and the view of learner which are prominent in the ministry memorandum Specific programs and access to vocational programs (U2009/5552/G) and thereby understand the potential impact of the new transformation of the current individual program and what it brings to the students who do not achieve the objectives in grade 9. We have used a qualitative text analysis method. The background to the study describes in particular today's individual program, view of knowledge and view of learner. The result shows that the most prominent in the memorandum is that knowledge is divided into theory and practice, that individualization is the focus and the text shows freedom for interpretation.