<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.</p>

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a. Bengt Lindahl. Jag genomförde också en analys av den nya gymnasiereformen och intervjuade dess skapare. Genom analysen av styrdokumenten kunde jag läsa att problemlösning är ett viktigt moment i dagens skola. Betygskriterier var också formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt att alla elever oavsett prestationsnivå skall få möjligheten att arbeta med problemlösning i matematik. Analysen av läromedlen och dess lärarhandledningar visade att samtliga tre innehöll problemlösningsuppgifter, dock i olika antal och i olika svårighetsnivåer. Den nya gymnasiereformen formulerar en ännu tydligare betoning på arbetet med problemlösning i matematik. En av skaparna Lars Mouwitz är optimistisk och hoppas att den nya reformen skall bidra till att arbetet med problemlösning utvecklas i skolorna. Han är dock medveten om att det är svårt att förändra skolan genom ett dokument.

Målet med den här studien är att undersöka lärarens strategier i undervisning av problemlösning i matematik. Sex verksamma matematiklärare i årskurs 7–9 intervjuades fysisk i Mellansverige. Studien granskat tidigare forskning inom problemlösning i matematik, samt använt Lithners ramverk som utgångpunkt för att uppnå studiens mål. Resultatet visade varierande lärarens strategier och kan delas upp i tre typer: lärare som ger elever möjlighet till kreativitet i problemlösning, lärare som har som strategi att lotsa elever i olika former under problemlösning, och lärare som har som strategi att främja kreativitet hos elever men ändå lotsa dem på olika sätt.

Abstrakt   Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken påverkan läroboken och arbetssättet har på elevernas lärande inom ämnet matematik. För att göra det lättare för läsaren att förstå kunskapsöversikten är arbetet delat i två mindre frågor, matematikbokens samt arbetssättets påverkan. För att besvara frågorna har informationssökningar gjorts både på olika databaser med sökord, samt sekundärsökningar genom skolverket.se och forskning.se. Under sökprocessen har flera rekommendationer från olika metodlitteraturer såsom Backman (2016), Friberg (2022) och Thurén (2019) använts. Resultatet visade att läroböckerna inom matematik både nationellt och internationellt spelar en viktig roll i undervisningen och har stor påverkan på läraren, eleven och undervisningen. Eleven definierar ofta matematik med läroboken och läraren anser ofta att läroboken är huvudkällan till planeringen av undervisningen. Det lyfts fram att en stor del av matematikböcker som används i undervisningen domineras av rutinuppgifter, vilka är viktiga att inkludera i undervisningen för att utveckla elevernas färdigheter. Däremot behöver problemlösningsuppgifter få större plats i undervisningen, så att elevernas matematiska förståelse och kognitiva förmågor utvecklas vilket behövs för att de ska kunna medverka i en oförutsägbar framtid. Nyckelord: arbetssätt, lärande, läromedel, matematikbok, problemlösningsuppgifter och rutinuppgifter.

Matematik är en av de viktigaste och mest grundläggande vetenskaperna som människan dagligen använder. Det är därför viktigt att elever får stora möjligheter att utveckla kunskaper inom ämnet i skolan. Tidigare forskning beskriver att de viktigaste kunskaperna skolan bör utveckla inom ämnet är, problemlösningsförmågor, resonemangsförmågor och förmågan att räkna på rutin. De pekar dock ut att möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan sällan förekommer, därför väljer vi att göra en studie där vi analyserar matematikläromedel kopplat till dessa förmågor, för att undersöka vilka möjligheter eleverna i Sverige får för att utveckla dessa kunskaper. Syftet med studien är att belysa hur elevers möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i svenska matematikläromedel i grundskolans årskurs 6. Vi väljer att göra en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av pragmatismen. Först analyserar vi tre serier av matematikläromedel och kategoriserar böckernas uppgifter i fem följande kategorier, Resonemangsuppgifter, problemlösningsuppgifter, rutinuppgifter, digitala uppgifter och övriga uppgifter. Dock är resonemangsuppgifter och problemlösningsuppgifter de vi lägger fokus på resterande uppgiftstyper är inkluderade för att kunna se en procentsats av alla olika typer av uppgifter. All data som samlas in skrivs in i ett excelark som sedan räknar ut procentsatserna för alla kategorier i varje bokserie. För att sedan validera att uppgifterna kategoriserats rätt görs ett stickprov på 20 sidor ur varje serie med hjälp av ett randomiseringsverktyg. Studiens resultat visar att elevernas möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i olika grad i samtliga läromedelsserier. De som alla böcker har gemensamt är att rutinuppgifter är den uppgiftstyp som förekommer mest frekvent och resonemangsuppgifter förekommer minst frekvent. Matematik gamma innehåller 79,1% rutinuppgifter, 13,7%problemlösningsuppgifter och 7,2% resonemangsuppgifter. Boken Mera Favorit matematik innehåller 68,3% rutinuppgifter, 28,8% problemlösningsuppgifter, 1,4% resonemangsuppgifter men även 1,5% övriga uppgifter. Singma matematik är den matematikbok som innehåller flest rutinuppgifter, hela 80,1%. Singma matematik är även den serien som innehåller minst andel resonemangsuppgifter med sina 0,6%. Problemlösningsuppgifter utgör 19,3% av boken Singma matematik, vilket innebär att nästan var femte uppgift är utformad som en problemlösningsuppgift.