• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 553
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 557
  • 102
  • 92
  • 83
  • 76
  • 76
  • 76
  • 75
  • 72
  • 59
  • 59
  • 57
  • 55
  • 51
  • 51
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kalla kriget i nutida tjeckiska och svenska läroböcker / : Cold War in Contemporary Czech and Swedish Textbooks

Hoffmanova, Lucie January 2017 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man skildrar det kalla kriget i nutida tjeckiska och svenska läroböcker. Jag utgår från faktumet att Tjeckien (respektive Tjeckoslovakien) och Sverige hade olika politiska förutsättningar under det kalla kriget och därför har jag velat spåra hur dessa skillnader eventuellt synliggörs i historieläroböcker, i synnerhet i texterna som handlar om det kalla kriget. På grund av mina egna erfarenheter har jag också formulerat en hypotes som behandlar skilda tendenser inom de två ländernas skolväsende. Dessa tendenser innefattar bland annat fokus på faktainlärning, kontra fokus på analysförmåga och kritiskt tänkande. Resultatet visar tydligt att det politiska arvet har lämnat avtryck på hur man tolkar vissa händelser i enskilda länder. Däremot stämmer hypotesen bara delvis överens. Man kan spåra tendenser av att gynna analysförmågan och det kritiska tänkandet även i de tjeckiska läroböckerna. Den ena tjeckiska läroboken hamnade i strävan att avskaffa fokus på ren faktainlärning i den andra ytterligheten, det vill säga att ange bristfälliga information.
2

En analys av hur läroböcker i gymnasiekursen Historia 1a1 skildrar mekanismer bakom den globala resursfördelningen / An analysis of how  textbooks in upper secondary course History 1a1 depict the mechanisms behind the global resource allocation

Fagerkvist, Ingrid January 2013 (has links)
Läroboken är, bortsett från lärare och elever, den faktor som påverkar undervisningen iskolan allra mest. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att förlita sig på attläroböckerna uppfyller läroplanens och ämnesplanernas mål. En del av det centralainnehållet i gymnasiekursen Historia 1a1 skall enligt ämnesplanen vara att eleverna lärsig om globala förändringsprocesser och händelser under 1800- och 1900-talen, blandannat den globala resursfördelningen. Föreliggande studies huvudsakliga syfte var att studera hur mekanismerna bakom denglobala resursfördelningen skildras i historieläroböcker för gymnasiet. Teorin baseradespå Immanuel Wallersteins världssystemteori enligt vilken länder kan delas in i kärna,periferi och semiperiferi. Kärnan suger, genom att importera billiga resurser och billigtarbete, åt sig rikedomar från periferin och semiperiferin. Utifrån teorin lades i uppsatsenextra vikt vid läroböckernas framställningar av kolonialism och Europasindustrialisering, och huruvida dessa anknyter till dagens resursfördelning. Materialet bestod av fyra stycken läroböcker avsedda för kursen Historia 1a1. Böckernaundersöktes genom en kvalitativ textanalys. Resultatet visar att den ekonomiskahistorien är svår att följa i läroböckerna, eftersom de är uppbyggda utifrån den politiskahistorien. Vidare visar resultatet att läroboksförfattarna skildrar orsaker till händelser istörre utsträckning än vad de skildrar konsekvenser. Det medför atthistorieframställningen blir osammanhängande. Dagens resursfördelning är därför svåratt följa som en förändringsprocess i läroböckerna.
3

Kultur i engelska : – En textanalys av 3 läroböcker i engelska för grundskolans senare år.

Forsgren, Susanne January 2013 (has links)
Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv. Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten. Människorna från de engelskspråkiga länderna framställdes inte utifrån några märkbara stereotyper. Förekomsten av uttryck, fraser och ordspråk var låg i alla tre läroböcker.
4

Marxism i läroböcker

Olsson, Joakim January 2013 (has links)
Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger. Undersökningen visar också på att Karl Marx analys av det kapitalistiska samhället är en aspekt som ofta exkluderas i läroböcker vilket kan ses som ett dolt budskap om vad som är centralt i Marx teorier.
5

Lgr 11 och Samhälle i dag 9 Fokus : En jämförande analys av ideologier / The curriculum and Samhälle i dag 9 Fokus : A comparative study of ideologies

Kantola, Stefan January 2014 (has links)
Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen (2006) använder lärare i grundskolan läromedel, ofta en lärobok, som huvudsakliga utgångspunkt i planeringen av undervisningen, men även som verktyg i själva undervisningen. I samma rapport framgår att lärare ofta anser att om de bara följer en lärobok säkerställer det att undervisningen följer läro- och kursplaner. Att läroböcker ges en såpass hög legitimitet av lärare skapar intresse av att undersöka om det är lämpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas läroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det är därmed av intresse att bedriva forskning inom området och göra en jämförande ideologisk analys av Lgr 11 och läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra ideologin så som den uttrycks i Samhälle i dag 9 (2013) med ideologin så som den uttrycks i Lgr 11. Metod: Utifrån Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjälp av centrala begrepp så som demokrati och mångkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt Samhälle i dag 9 Fokus (2013) Resultat: Analysen visar att läroboken på många punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men även avviker från den vid ett flertal punkter. Lgr 11 uttrycker krav på undervisningen att olika perspektiv alltid ska finnas med i bilden. I detta avseende avviker läroboken och redovisar allt som oftast endast ett perspektiv på verkligheten. Läroboken uttrycker även en starkt positivistisk epistemologi där det endast existerar en verklighet och läsaren förväntas fyllas med denna kunskap rakt av
6

Äntligen kvinnan i centrum! Eller? : En studie av nyandlighet och genus i läroböcker i religionsvetenskap för gymnasiet

Larsson, Therese January 2015 (has links)
The aim of this essay is to examine how gender is described in pictures in textbooks used in swedish upper secondary school. The research question is: How is gender being potrayed in the pictures of new age in the textbook in relation to traditional dichothomy, hierarchy and detraditionalization? The material used in this study consists of five textbooks in religion used for education in upper secondary schools in Sweden. In total, 18 pictures from these books that describe new age, constitutes the subject of analysis. The method used is picture analysis. The questions used for analysis has further been developed with Yvonne Hirdmans theory of gender and Erving Goffmans study of gender in advertisements pictures. The result is also discussed according to Hirdmans theory of gender and the theory of detraditionalization. Is the process of detraditonalization visible in the pictures of new age in the textbooks? Or is it still a traditional picture of women and men that’s being depicted? The result shows that there is more women than men in the pictures. The pictures also illustrate a traditional dichotomy and a traditional hierarchy between women and men. Nevertheless detraditionalized characteristics and detraditionalized hierarchy is visible in the pictures.
7

Något som skrevs igår, men läses idag : Hur klassiker presenteras i gymnasieskolans läroböcker

Svahn, Ellen January 2014 (has links)
I denna studie analyseras hur klassiker och dess arbetsuppgifter presenteras i gymnasieskolans läroböcker. Genom textanalytiska metoder analyseras  åtta klassiker i tre läroböcker (vara en klassiker förekommer två gånger), och slutsatserna är att det är stor skillnad i framställningen gällande både vilka klassiker som tas upp, men även hur arbetsuppgifterna är formulerade.
8

Sekter o frikyrkor : En skildring av ny religiösa rörelser i läroboken

Jakupovic, Sabina January 2015 (has links)
Skolan skall vara en skola för alla där alla ska må bra och ingen skall känna sig kränkt eller utsatt på  grund av tro, kön, identitet, hudfärg etc. Skolan skall främja elevernas förståelse för andra människor och utveckla förmåga till inlevelse och medkänsla. Undervisningen bör vara saklig och allsidig och skolan bör vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de skapas. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyreligiösa rörelser skildras i dagens läroböcker utifrån skolans värdegrund. Sex olika läroböcker för gymnasieskolan religionskunskap A ingick i undersökningen. Utifrån de olika läroböckerna undersökte jag hur läromedelsförfattarna  tog upp ett antal nyreligiösa rörelser. Tidigare forskning visar att det redan finns ett antal kända problem kring läroböcker. Det är främst professor Härenstam som belyser det. Hans forskning handlar främst om läroböckers sätt att skildra islam och buddhism. Han menar att brist på plats är ett stort problem och att läromedelsförfattarna inte alltid är källkritiska när de skriver läroböcker. Mitt resultat visar att flera av läroböckerna  inte alltid är sakliga och objektiva. Därför kan de lätt kränka elever eller skapa plattform där fördomar och förutfattade meningar frodas. Analysen av denna undersökning visar att lärarna måste vara medvetna om vad de lär ut och på vilket sätt. Att använda sig av flera läroböcker och plocka ur dem gör att man kringgår problemet. Samtidigt är det viktigt att lärarna  är källkritiska och även tidigt lär eleverna att reflektera och vara källkritiska.
9

"En rasist delar in” : En textanalys av hur läroböcker behandlar begreppet rasism

Andersson, Pontus January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ”vi” och ”de andra” och där ”de andra” gavs negativa attribut. Studiens slutsats var att läroböcker tycktes ha goda ambitioner och tycktes vilja främja ett lärande för att leva tillsammans, men att det fanns problematik i sättet att göra detta och där motsatt effekt var tänkbar.
10

Mellanöstern i svenska historieböcker för gymnasiet : En jämförande studie av orientalism i historieläroböcker under tiden 1980-2012

Bergström, Svante, Jansson, Eric January 2014 (has links)
Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern i historieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inom lärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, har läroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010- tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller eller motverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid. Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått i undersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ”de andra” eller ”det annorlunda” i förhållande till ”vi”, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam som får utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter. Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det moderna och beaktansvärda i världen är skapat av – och viss mån tillhör – Europa och västvärlden medan det omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern.

Page generated in 0.1273 seconds