Förmågan att kunna göra rimlighetsbedömningar och uppskattningar är viktig både i vardagslivet och i matematiken. Dock visar både tidigare forskning och min egen erfarenhet från VFU-perioder att eleverna oftast inte reflekterar över resultatets rimlighet och att de inte tar hänsyn till kunskaper om verkliga livet vid beräkning av matematiska textuppgifter och problem. Matematikundervisningen i Sverige är läroboksstyrd och både lärare och elever använder läroboken som det primära hjälpmedlet i matematikundervisningen. Denna studie syftade därmed till att genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys undersöka hur rimlighetsbedömning och uppskattning framställs i läroböcker.Resultatet av undersökningen visade att andelen av innehållet i läroböckerna som handlar om rimlighetsbedömning och uppskattning generellt är lågt. Studien visade även att det som ska rimlighetsbedömas och uppskattas oftast framställs som konkret men att ju högre årskurs läroboken är ämnade för desto vanligare att det som ska rimlighetsbedömas och uppskattas framställs i abstrakt form. Undersökningen visade också att läroböckerna presenterade realistiska lösningar till matematikuppgifterna samt att läroboksförfattarna till viss del tog hänsyn till barns utveckling av den numeriska uppskattningen. En av anledningarna till att elever inte reflekterar kring rimligheten och utesluter kunskaper om verkligheten är att de anser att det är mer realistiskt att anpassa sig till den kultur som eleverna har uppfattat gäller i matematikklassrummen. Det vill säga att eleverna tror att kunskaper om verkligenheten ska uteslutas samt att antalet beräknade rutinuppgifter är det centrala i matematikundervisningen. Om denna trend ska kunna förändras bör exempelvis matematikläroböckerna innehålla mer uppgifter som syftar till att eleverna dels ska reflektera kring rimligheten och dels använda sig av sina kunskaper om verkligheten.

Det svenska charterflygbolaget TUIfly Nordic AB har haft problem med att på ett korrekt sätt estimera det antal mantimmar som fordras för planerade underhållsaktiviteter på flygplanstypen Boeing 737-800. Problemen har berört tidsestimeringarna för arbetskort i flygplanstypens underhållsprogram samt tidsestimeringarna för öppning och stängning av paneler och luckor. För att söka en lösning på problemen har det här examensarbetet utvecklat metoder för att modifiera de tidsestimeringar för arbetskort, paneler och luckor som finns i TUIfly Nordics underhållsprogram för Boeing 737-800. En metod för att fastställa tidsåtgången för att åtgärda defekter, s.k. findings, som hittas på flygplanen vid utförande av arbetskort har också utvecklats. De utvecklade metoderna har använts för att beräkna nya tidsestimeringar i Microsoft Excel. De nya tidsestimeringarna som beräknats för paneler och luckor är de tidsestimeringar som tillhandahålls av flygplanstillverkaren Boeing multiplicerade med en faktor två. De nya tidsestimeringarna för majoriteten av arbetskorten är de tidsestimeringar som tillhandahålls av Boeing multiplicerade med en faktor fyra, plus ett tidstillägg för den tid det tar att åtgärda findings. Slutsatsen som kunnat dras är att de nya tidsestimeringarna innebär en förbättring av flygbolagets tidsestimeringar för arbetskort, paneler och luckor. / The Swedish charter airline TUIfly Nordic AB has experienced problems determining the correct number of man-hours required to perform planned maintenance activities on the aircraft type Boeing 737-800. The problems have concerned the man-hour estimates for task cards in the aircraft type’s maintenance program and the man-hour estimates for the opening and closing of access panels. To address this problem, this thesis project has developed methods for modifying the man-hour estimates included in TUIfly Nordic’s Boeing 737-800 maintenance program related to task cards and access panels. A method for the determination of the time required to rectify findings detected when performing task cards has also been developed. The developed methods have been used to calculate new man-hour estimates in Microsoft Excel. The calculated man-hour estimates for access panels are the man-hour estimates provided by the aircraft manufacturer Boeing multiplied by a factor of two. For most task cards, the calculated man-hour estimates are the man-hour estimates provided by Boeing multiplied by a factor of four, plus an estimation of the man-hours required to rectify findings. It has been concluded that these new man-hour estimates represent an improvement of the airline’s man-hour estimates for access panels and task cards.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppskattningsstrategier som används på lågstadiet, utifrån de fyra uppskattningskategorierna mängder, tallinje, överslagsberäkning och storheter. Detta eftersom uppskattning enligt forskning inte uppmärksammas tillräckligt, vilket ofta härleds till det skrala innehållet i läroböckerna, samt lärares syn på uppskattning. Dessutom ingår uppskattning i taluppfattning och är avhängig för elevers kommande matematikinlärning, främst inom aritmetik och problemlösning. Studiens centrala frågor var (1) Vilka strategier använder elever i årskurs 3 vid uppskattningsuppgifter? (2) Hur ser lågstadielärarnas inställning till uppskattning ut? samt (3) Hur uppmärksammas uppskattning och dess strategier i matematikböckerna enligt lågstadielärare? Metoderna för datainsamling var fokusgrupper med elva elever och semistrukturerade intervjuer med tre lågstadielärare. Resultaten visade två grunddrag (1) att eleverna använde uppskattningsstrategier, dock var dessa något begränsade i förhållande till undersökningens uppgifter samt (2) att lärarna inte medvetet beaktade uppskattningsstrategier i sin undervisning, de ansåg dock att uppskattning var en kunskap för livet. Det vill säga att mer sofistikerade uppskattningsstrategier, såsom del/helhet, spann och referenspunktsjämförelse, kan behöva uppmärksammas mer på lågstadiet, för att ge eleverna en bred repertoar och därmed utveckla deras taluppfattning. Utifrån det skulle studien kunna vägleda lärarna om vilka uppskattningsuppgifter och strategier de kan undervisa tydligare. Studien är därtill signifikant för lärares professionella uppdrag, då de enligt Lgr11 ska undervisa elever om uppskattning och tillika lämpliga strategier. Den skulle även kunna ha betydelse för vidare forskning på området, exempelvis vad gäller granskning av lärarhandledningars innehåll avseende uppskattningsuppgifter och uppskattningsstrategier.

Denna litteraturstudie behandlar elevers förmåga att uppskatta i olika beräkningsuppgifter. Ett allt större fokus på algoritmer i undervisningen har lett till att elever ofta saknar kunskap för att se rimlighet i sina svar. Syftet med studien är att beskriva hur uppskattning i beräkningsuppgifter behandlas i forskning inom matematikämnet. Syftet besvaras genom frågorna: Vad gör de elever som kan använda uppskattning för att värdera rimligheten i svar på olika beräkningsuppgifter?Vilka svårigheter inom matematiken hindrar elever från att kunna uppskatta och värdera svarets rimlighet i olika beräkningsuppgifter? Litteraturen som används i studien har samlats in via databasen ERIC och söktjänsten PRIMO. Samtliga artiklar är skrivna på engelska och genomförda i Asien, Europa, Oceanien och Nordamerika. Litteraturen valdes utifrån ett antal urvalskriterier och analyserades i en översiktsmatris. Resultatet visade att flertalet elever hade svårigheter med att använda uppskattning i beräkningsuppgifter och att se rimlighet i sina svar. En stor del av de elever som använde standardalgoritmer vid uppskattningstester, presterade låga resultat. Vidare visade resultatet att de elever som kunde använda uppskattning i beräkningsuppgifter hade: god taluppfattning, använde effektiva strategier, kunde resonera och förstod innebörden av beräkningar. I litteraturstudien framkommer det att undervisningen inte bör fokusera för mycket på användandet av standardalgoritmer, utan på att utveckla elevers taluppfattning och deras förmåga att lösa beräkningsuppgifter med flera olika strategier.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en inventering för på vilket sätt ritualer påverkar anställdas trivsel, uppskattning, gemenskap, motivation och missnöje på deras arbetsplats. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats där teorin samlades in innan insamling av empiri. Insamlingsmetoden för uppsatsen var intervjuer och det genomfördes 30 stycken utifrån ett bekvämlighetsurval i Kalmar län. Insamlat material analyserades noggrant för att se på vilket sätt ritualer påverkar anställda. Resultatet jämfördes med tidigare forskning för att se om tidigare teorier stämde överens eller skiljde sig från resultatet i vår undersökning. Slutsatser: Uppsatsens resultat visar att anställda påverkas av ritualer på arbetsplatsen. Det framgår också att det uppkommit skillnader från tidigare forskning jämfört med vår undersökning. Ritualer påverkar majoriteten av de anställda positivt, men det har även framgått att ritualer tenderar att leda till missnöje.

<p>Sammanfattning</p><p>Motivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).</p><p>Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa. Arbetsmässig söker man sig till kollegor för att skapa relationer, som vidare kan leda till starkare och meningsfull vänskap. Som anställd vill man känna omtanke från och gemenskap med arbetskamrater och chefer.</p><p>Herzbergs motivationsteori handlar om motivationsfaktorer och, som han kallar det, hygienfaktorer, vilket motsvarar de lägre nivåerna i Maslows hierarki, de grundläggande behoven, trygghetsbehoven och behov av samhörighet. Särskilt viktigt är relationen mellan chefer och anställda och samspelet mellan människor även om det inte har med arbetet att göra.</p><p>I vidare studier anser teoretiker att vänskap på arbetsplatsen är en viktig del för de anställda men även för själva verksamheten. Det vill säga att det skapas samhörighet och samspel, vilket gör arbetet mer inspirerande. Till organisationens fördel blir de anställda mer engagerade i sitt arbete och känner tillfredsställelse för sina arbetsuppgifter (Sias och Cahill, 1998). Det är våra värderingar och möjligheter som styr den inre driftkraften att vilja arbeta, det är känslomässigt nödvändigt hos varje individ att arbeta (Maccoby, 1991).</p><p>Denna undersökning är grundat på tidigare motivationsteorier där jag har läst mig till information ur tidigare forskning. Jag har också valt att undersöka närmare hur det förhåller sig i verkligheten genom att utföra en kvalitativ metod på ett företag inom dagligvaruhandel, för att få en bra och uttömmande undersökning.</p><p>Några av nyckelorden i resultat är gemenskap, bra stämning, öppen och klar kommunikation och en bra ledning, vilket också är en slutsats i detta arbete. Det råder en mycket god arbetsgemenskap och stämning bland medarbetarna. De har ett gemensamt tankesätt för hur en bra arbetsplats ska vara och se ut när det handlar om att motivera sin personal. De anser att det är viktigt med en bra ledning som lyssnar och bryr sig och ger möjlighet till eget ansvarstagande. Likasinnade chefer som medarbetare är en stark bidragande del till bättre arbete och inspiration för ett bättre motiverat arbete vilket är en vinande egenskap som genomskådar denna verksamhet. Det råder alltså öppenhet och en bra relation mellan dessa två parter.</p>

Studiens syfte är att beskriva och analysera olika sammanhang i vilka interaktion sker mellan lärare och elev mm. i skolor i Sverige och hur denna företeelse spelar en betydelseful roll för en individs identitetsbyggande enligt forskarna. Denna aspekt av svenska skolor jämföras sedan i allmänhet med skolor i mitt hemland gällande interaktionen. Jag har genomfört undersökningen med enkätmetoden i slutet av min högskoleutbildning i en grundskola nära Göteborg. Jag har försökt formulera enkätfrågor med noggrannhet och även ta upp så relevanta frågor som möjligt. De frågor rör interaktion i olika tänkbara sammanhang exempelvis att uppskatta elever i olika sammanhang och även hur ofta en lärare blir uppskattad av sina elever mm. Det finns även en del observationer som jag har haft från mitt hemland då var jag barn och studerade på en skola som medförde mig att bedriva en sådan undersökning. Dessutom har jag skrivit ner vissa av mina observationer som jag haft under min högskoleutbildning (VFU) i Sverige. Undersökningen har lett att man ser interaktion mellan lärare och elev när det gäller uppskattning, rättvisbehandling och även interaktion sker bland eleverna. Däremot finns vissa spår som pekar mot att det inte sker uppskattning från elevernas sida mot sina lärare. Även påpekas att några elever inte alls blir uppskattade av sina klasskamrater.

Sammanfattning Motivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003). Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa. Arbetsmässig söker man sig till kollegor för att skapa relationer, som vidare kan leda till starkare och meningsfull vänskap. Som anställd vill man känna omtanke från och gemenskap med arbetskamrater och chefer. Herzbergs motivationsteori handlar om motivationsfaktorer och, som han kallar det, hygienfaktorer, vilket motsvarar de lägre nivåerna i Maslows hierarki, de grundläggande behoven, trygghetsbehoven och behov av samhörighet. Särskilt viktigt är relationen mellan chefer och anställda och samspelet mellan människor även om det inte har med arbetet att göra. I vidare studier anser teoretiker att vänskap på arbetsplatsen är en viktig del för de anställda men även för själva verksamheten. Det vill säga att det skapas samhörighet och samspel, vilket gör arbetet mer inspirerande. Till organisationens fördel blir de anställda mer engagerade i sitt arbete och känner tillfredsställelse för sina arbetsuppgifter (Sias och Cahill, 1998). Det är våra värderingar och möjligheter som styr den inre driftkraften att vilja arbeta, det är känslomässigt nödvändigt hos varje individ att arbeta (Maccoby, 1991). Denna undersökning är grundat på tidigare motivationsteorier där jag har läst mig till information ur tidigare forskning. Jag har också valt att undersöka närmare hur det förhåller sig i verkligheten genom att utföra en kvalitativ metod på ett företag inom dagligvaruhandel, för att få en bra och uttömmande undersökning. Några av nyckelorden i resultat är gemenskap, bra stämning, öppen och klar kommunikation och en bra ledning, vilket också är en slutsats i detta arbete. Det råder en mycket god arbetsgemenskap och stämning bland medarbetarna. De har ett gemensamt tankesätt för hur en bra arbetsplats ska vara och se ut när det handlar om att motivera sin personal. De anser att det är viktigt med en bra ledning som lyssnar och bryr sig och ger möjlighet till eget ansvarstagande. Likasinnade chefer som medarbetare är en stark bidragande del till bättre arbete och inspiration för ett bättre motiverat arbete vilket är en vinande egenskap som genomskådar denna verksamhet. Det råder alltså öppenhet och en bra relation mellan dessa två parter.

Språkundervisning i ett större perspektiv - med anledning av modersmålundervisning som ett marginaliserat skolämne -inom eller utanför timplanen- tas upp i det här examensarbetet. Undersökningen gäller värdesättning av modersmål i en norrländsk kommun. Syftet var från början att bidra till ökad kunskap om hur modersmålselever, deras föräldrar och deras klasslärare värderar befintlig modersmålsundervisning och dess upplägg i kommunens regi. Särskilt fokus lades på placeringen av modersmål inom eller utanför skoldagen. Syftet med arbetet utvidgades under litteraturstudien som gav nya synpunkter för en möjlig attitydförändring gentemot modersmålundervisning i nutidens samhälle. Intervjuer med de tre grupperna av informanter och utvärdering av svaren genom en tematisk analys ska bidra till en förbättrad insikt på hur man på basen ser på ämnet. Studiens deltagare bedöms värdesätta modersmålsundervisningen främst utifrån privata aspekter. Placeringen av ämnet i skoldagens timplan avgör deltagande och praktisk hantering. Det visar indirekt informanternas värdering.En viktig slutsats är att det finns en stor diskrepans mellan den undersökta skolpraktiken och aktörernas värdesättning gentemot i litteraturen hittade sociologiska, pedagogiska aspekter och forskningsresultat, samt ideologiska-politiska målsättningar. Den diskrepansen står även för marginaliseringen av ämnet, respektive för den breda ometvetenheten om attityden i frågor gällande inkludering av nyanlända invånare.

Få gymnasielever uppnår idag rekommendationerna om fysisk aktivitet och löper då risk att inte uppnå de positiva effekterna för hälsa och välbefinnande. Motivation är centralt för att förklara olika beteenden och med hjälp av självbestämmandeteorin kan beteenden förstås och förklaras. Känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet är grundläggande psykologiska behov och beroende på hur dessa behov tillfredsställds kommer elever motiveras på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever motiveras och jämföra om det finns någon koppling till uppskattning för innehållet på idrottslektionen, samt jämföra mellan killar och tjejer. Studien genomförs med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning med gymnasieelever (n=126). Resultatet visade att den vanligaste typen av motivationsform att delta på idrottslektionen var självbestämmande motivation, dvs inre motivation och identifierad reglering. Elever som drivs av självbestämmande motivation tenderar att uppskatta majoriteten av innehållet på lektionen medan elever som motiveras av extern reglering och är amotiverade tenderar att inte uppskatta innehållet på lektionen. Det fanns en tydlig negativ korrelation hos amotiverade tjejer att inte uppskatta bollsport eller fysisk träning.