Förmågan att kunna göra rimlighetsbedömningar och uppskattningar är viktig både i vardagslivet och i matematiken. Dock visar både tidigare forskning och min egen erfarenhet från VFU-perioder att eleverna oftast inte reflekterar över resultatets rimlighet och att de inte tar hänsyn till kunskaper om verkliga livet vid beräkning av matematiska textuppgifter och problem. Matematikundervisningen i Sverige är läroboksstyrd och både lärare och elever använder läroboken som det primära hjälpmedlet i matematikundervisningen. Denna studie syftade därmed till att genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys undersöka hur rimlighetsbedömning och uppskattning framställs i läroböcker.Resultatet av undersökningen visade att andelen av innehållet i läroböckerna som handlar om rimlighetsbedömning och uppskattning generellt är lågt. Studien visade även att det som ska rimlighetsbedömas och uppskattas oftast framställs som konkret men att ju högre årskurs läroboken är ämnade för desto vanligare att det som ska rimlighetsbedömas och uppskattas framställs i abstrakt form. Undersökningen visade också att läroböckerna presenterade realistiska lösningar till matematikuppgifterna samt att läroboksförfattarna till viss del tog hänsyn till barns utveckling av den numeriska uppskattningen. En av anledningarna till att elever inte reflekterar kring rimligheten och utesluter kunskaper om verkligheten är att de anser att det är mer realistiskt att anpassa sig till den kultur som eleverna har uppfattat gäller i matematikklassrummen. Det vill säga att eleverna tror att kunskaper om verkligenheten ska uteslutas samt att antalet beräknade rutinuppgifter är det centrala i matematikundervisningen. Om denna trend ska kunna förändras bör exempelvis matematikläroböckerna innehålla mer uppgifter som syftar till att eleverna dels ska reflektera kring rimligheten och dels använda sig av sina kunskaper om verkligheten.

The purpose of this study is to categorize what philosophical thoughts about knowledge and learning that have affected the general curriculum and the syllabus for political science in the swedish educational system, from 1970 up to 2011. The study utilizes the theories of Tomas Englund regarding perennialism, essentialism, progressivism and reconstructivism and the theories of Geir Biesta about socialisation, qualification and subjectification. These theories are applied to three different curriculums and syllabi in Sweden The results are that all curriculums and syllabi contain essentialism. The first studied curriculum, Lgy 70, is mostly affected by progressive thoughts while the two following, Lpf 94 and Gy2011, are more affected by reconstructivism. Regarding Geir Biestas theories the curriculums seem to gradually shift from socialisation towards subjectification.

The aim of this bachelor thesis is to find how multilingual activities placed in public libraries are described in journals that are addressed to professionals in the library field. Questions posed in this study are: - What opportunities multilingual activities in public libraries are considered to have in a multicultural society?- Which problems in the society these activities are considered to be able to solve? Integration theory of Hans Ingvar Roth (2005) and his concepts of positive and negative distance and proximity is used as a theoretical background for this study. A qualitative content analysis is used as a method for analysis of the empirical material that consist of articles published in two library journals Biblioteksbladet and Bibliotek i samhälle. Results of the study indicate that according to the journals public libraries are seen as places that have benefits for supporting creation of positive distance and proximity between different groups in the society. Multilingual activities at the library are therefore about on the one hand integration promotion and support of learning of the Swedish language and on the other hand, the preservation of different native languages and the linguistic and cultural heritage.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna.</p><p>Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen.</p><p>Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt.</p><p>Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94. Den statliga offentliga utredningen (SOU 1992:94) är läroplanskommitténs betänkande och grunden till läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). I diskussionen återkopplar vi kursplansanalysen till läroplansforskning och samhällsutvecklingen.</p><p>Som avgränsning studerades enbart kursplaner för fem kärnämnen i Gy -07: Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Samhällskunskap samt Svenska. I skrivandets stund är Historia inte ett kärnämne men kommer att bli det när Kursplanerna Gy -07 införs i skolan.</p><p>I och med att vi utgick från en demokratidiskurs bröt vi ner begreppet demokrati i flera beståndsdelar, vilka vi fann efter att ha studerat kursplanerna. Dessa är demokrati, kultur, internationalisering/globalisering och kritiskt tänkande. Skolan ska spegla samhället och dessa begrepp förekommer ofta i vårt samhälle idag i olika sammanhang. I vår diskussion resonerar vi kring dessa begrepp och sätter in dem i en samhällelig kontext.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur två olika läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet, Bok-och-Webb och Reflex, presenterar studieområdet EU inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Dessutom är syftet att klargöra hur kursmålen behandlas i de olika böckerna. Metoden som används för att uppnå syftet är en textanalytisk metod av brukstext. Denna textanalys utgår från att analysera hur texterna är uppbyggda, utifrån en strukturell analys. För att kunna jämföra texterna används en komparativ analys. Analysen av hur kursmålen för Samhällskunskap A framställs, sker med inspiration från den kritiska diskursanalysen. Resultaten pekar på att det inte finns någon större skillnad mellan innehållet i de två läroböckerna, den största skillnaden ligger i bredden i faktaförmedlingen. Bok-och-Webb har inte samma bredd i faktaförmedlingen som Reflex har och utöver detta sker den språkliga framställningen på olika sätt. Nyckelord: samhällskunskap, lärobok, kursmål, textanalys, kritisk diskursanalys

I Nacka kommun pågår sedan 2008 ett projekt med att skapa två museer i Fisksätra. De två museerna består dels av ett historiecenter som berättar om Slaget vid Stäket 1719 då svenska och ryska styrkor drabbade samman, dels består det av Fisksätra museum 2.0 där Fisksätraborna får dela med sig av sina egna berättelser från platsen. Syftet med museerna är bland annat att skapa identitet och inkludering i samhället och att locka fler besökare till området kring Stäket och Skogsö. Med hjälp av bland annat modeller, arkeologiska fynd och ett skylt- och guideprogram vill man förmedla Baggenstäkets historia och en basutställning kommer att finnas i Fisksätra Marina. Många utställningar använder sig av texter för att berätta om föremål och företeelser i utställningen. Kring dessa utställningstexter cirkulerar problem och många kritiska röster har höjts mot deras kvalitet. De anses bland annat vara för långa och svåra; styrande och opersonliga och skapade utan tanke på målgruppen. Vissa menar till och med att utställningar mår bättre utan text där föremålen får tala för sig själva. Den här uppsatsen handlar om denna kritik och alla de råd om hur man skriver bättre utställningstexter. Syftet är att ansvariga för projektet med de nya museerna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till utställningstexter för att på så viss kringgå de fallgropar som man annars riskerar att hamna i.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94. Den statliga offentliga utredningen (SOU 1992:94) är läroplanskommitténs betänkande och grunden till läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). I diskussionen återkopplar vi kursplansanalysen till läroplansforskning och samhällsutvecklingen. Som avgränsning studerades enbart kursplaner för fem kärnämnen i Gy -07: Engelska, Historia, Idrott och hälsa, Samhällskunskap samt Svenska. I skrivandets stund är Historia inte ett kärnämne men kommer att bli det när Kursplanerna Gy -07 införs i skolan. I och med att vi utgick från en demokratidiskurs bröt vi ner begreppet demokrati i flera beståndsdelar, vilka vi fann efter att ha studerat kursplanerna. Dessa är demokrati, kultur, internationalisering/globalisering och kritiskt tänkande. Skolan ska spegla samhället och dessa begrepp förekommer ofta i vårt samhälle idag i olika sammanhang. I vår diskussion resonerar vi kring dessa begrepp och sätter in dem i en samhällelig kontext.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser på skolornas likabehandlingsplaner där vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgått ifrån fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hämtat från Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti – Oppressive Education (2000). Vi har studerat vilka strategier skolornas likabehandlingsplaner använder sig av i sitt likabehandlingsarbete och om de i sin tur har någon inverkan på konstruktionen ”vi” och ”dom”. Resultatet av denna studie blev att skolorna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan (2012). Vi kom vidare fram till att skolorna i sina likabehandlingsplaner använder sig av olika strategier för likabehandlingsarbete och att dessa strategier kan ha en inverkan på konstruktionen ”vi” och ”dom”.