Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser på skolornas likabehandlingsplaner där vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgått ifrån fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hämtat från Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti – Oppressive Education (2000). Vi har studerat vilka strategier skolornas likabehandlingsplaner använder sig av i sitt likabehandlingsarbete och om de i sin tur har någon inverkan på konstruktionen ”vi” och ”dom”. Resultatet av denna studie blev att skolorna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan (2012). Vi kom vidare fram till att skolorna i sina likabehandlingsplaner använder sig av olika strategier för likabehandlingsarbete och att dessa strategier kan ha en inverkan på konstruktionen ”vi” och ”dom”.

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lärare ser på problematiken kring internetmobbning på de skolor där de är verksamma. Denna studie granskar hur lärare upptäcker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frågan kring flickors och pojkars eventuella skillnader beträffande internetmobbning har berörts. Dessa frågor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ intervjustudie genomförts där fem olika lärare har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjumall. De slutsatser som har nåtts kring dessa frågor är att lärares primära sätt för att upptäcka internetmobbning är att elever berättar, antingen om sig själva eller om en kamrat som blivit utsatt.  Skolorna arbetar på flera olika sätt för att förebygga att internetmobbning uppstår, exempelvis genom att ha ett nära samarbete med eleverna med hjälp av trygghetsgrupper och elevsamtal men också med temadagar. Vidare har det framkommit att lärarna uppfattar det som att skolorna arbetar bra med att hantera uppmärksammade fall men att detta arbete bedrivs främst i individuell omfattning. Man kan i vissa fall även utläsa en önskan om en utökad kommunikation mellan skola och vårdnadshavarna. Vad gäller pojkar och flickors eventuella skillnader kring internetmobbning finner vi motsägelsefulla uppgifter. Detta mellan såväl enskilda lärares uppfattningar som mellan olika slutsatser av tidigare forskning.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning. De likabehandlingsplaner och modeller som skolorna har visar sig vara effektiva då de leder till minskad förekomst av mobbning och en tryggare miljö i skolan. Resultatet från dessa två skolor visar vidare att det ej endast är dessa likabehandlingsplaner och mobbningsmodeller som gör att mobbning minskar och miljön blir tryggare utan att det är i största del det värdegrundsarbete som skolan väver in i all undervisning.</p>

<p>These days, schools are obliged by the law to prepare an annual plan for the prevention of bullying and degrading treatment. The purpose of my work is to investigate the 2 schools efforts to prevent bullying and abuse and how they live up to legal standards. But I have also examined how students in school are experiencing anti-bullying work in their school. I have also examined how much funding schools put on to prevent bullying I school. In this study, I have done interviews with school principals and students to have a clear picture about the school’s anti-bullying work. The materials I have used to create this work consist of the taped interviews and analysis of the schools’ treatment plans. My approaches in this work are both qualitative and comparative. The theoretical points are mainly three types of programs (Olweus, Friends and Pikas- common concern method). In addition, I have used the social constructionist theories (eg Vygoskij) and a perspective that is called "active teaching". Both schools will be mentioned as school A and B in the exam. I have been using the material of particular authorities as National Agency for Education, School Inspectorate and Crime Prevention Council. The sources are both credible and updated. <strong></strong></p>

These days, schools are obliged by the law to prepare an annual plan for the prevention of bullying and degrading treatment. The purpose of my work is to investigate the 2 schools efforts to prevent bullying and abuse and how they live up to legal standards. But I have also examined how students in school are experiencing anti-bullying work in their school. I have also examined how much funding schools put on to prevent bullying I school. In this study, I have done interviews with school principals and students to have a clear picture about the school’s anti-bullying work. The materials I have used to create this work consist of the taped interviews and analysis of the schools’ treatment plans. My approaches in this work are both qualitative and comparative. The theoretical points are mainly three types of programs (Olweus, Friends and Pikas- common concern method). In addition, I have used the social constructionist theories (eg Vygoskij) and a perspective that is called "active teaching". Both schools will be mentioned as school A and B in the exam. I have been using the material of particular authorities as National Agency for Education, School Inspectorate and Crime Prevention Council. The sources are both credible and updated.

Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning. De likabehandlingsplaner och modeller som skolorna har visar sig vara effektiva då de leder till minskad förekomst av mobbning och en tryggare miljö i skolan. Resultatet från dessa två skolor visar vidare att det ej endast är dessa likabehandlingsplaner och mobbningsmodeller som gör att mobbning minskar och miljön blir tryggare utan att det är i största del det värdegrundsarbete som skolan väver in i all undervisning.

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former så som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhälle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgång och intresset för elektronikens möjligheter och hjälpmedel har krupit sig allt längre ner i åldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. Människors tillgänglighet till varandra ökar och har underlättat vardagen för många individer tack vare de olika hjälpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har även blivit ett nytt sätt för barn och elever att kommunicera med varandra och på de platser människor umgås med varandra förekommer även kränkande behandling samt mobbning. Varje skola ska enligt skollagen ha en likabehandlingsplan/mobbningsvision med nedskrivna mål, åtgärder/ förebyggande arbete för att kunna bemöta mobbning och kränkande behandling.   Denna undersöknings syfte är att titta på hur nitton skolor i Falkenbergs kommun i sina likabehandlingsplaner har följt med i skriftlig form för att kunna bemöta och förebygga den elektroniska mobbningen. Det har varit intressant att se hur skolorna har definierat elektronisk kränkande behandling/mobbning i sina likabehandlingsplaner. För att kunna ta reda på syftet har vi valt att titta på var, när och hur mobbningens existens och förebyggande arbete förekommer enligt skolornas likabehandlingsplaner. Detta för att kunna se om skolorna nämner den elektroniska mobbningen i sina likabehandlingsplaner.   Resultatet visar på att nio av nitton skolor nämner den elektroniska mobbningen som en egen definition, men det finns inga konkreta åtgärder eller förebyggande arbete nedskrivet för att kunna bemöta elektronisk mobbning. Endast en skola hade nulägesbeskrivning där skolan redovisar den elektroniska mobbningens existens och har ett mål, förebyggande och åtgärdande arbete mot den elektroniska mobbningen nedskrivet i sina likabehandlingsplaner. När de nya styrdokumenten, Lgr 11, och den nya skollagen, (2010:800), träder i kraft 1 juli 2011 krävs det tydligare åtgärder och förebyggande arbete nedskrivet i skolornas likabehandlingsplaner.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar:   Frågan till de nationella styrdokumenten är följande: Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]?   Frågor till lokala handlingsplaner: Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner? Hur förhåller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]?   Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys. I denna studie har vi kunnat se att en utav de tre slumpmässigt utvalda grundskolornas likabehandlingsplaner har allvarliga brister, främst rörande kartläggning och nulägesanalys.    [1]Skolverket 2009b [2]DO, BEO och Skolinspektionen 2009 [3]DO, BEO och Skolinspektionen 2009 [4]Skolverket 2009b [5]Skolverket 2009b [6]DO, BEO och Skolinspektionen 2009

Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån. Arbetet mot diskriminering regleras av likabehandlingsplaner som enligt lag måste upprättas av skolorna varje år.   Detta examensarbete är en kvalitativ studie av likabehandlingsplaner för grundskolan. Syftet med studien är att med kvalitativ textanalys belysa de föreställningar om diskriminering, synen på den Andre och normer som kommer till uttryck i 25 likabehandlingsplaner. Vidare undersöks om det normkritiska förhållningssättet slagit igenom som ett alternativ för arbetet för likabehandling. Studiens resultat visar att idéer om den Andre och rådande normer uttrycks tydligt i vissa fall och mer dolt i andra. En slutsats som studien drar är att flera skolor inkorporerat ett normkritiskt perspektiv i sitt likabehandlingsarbete även om det i många fall inte benämns som sådan.

<p>Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram. Avsikten är inte att generalisera utan att försöka ge en bild av hur dessa tre skolor arbetar mot mobbning. De tre skolorna ligger i samma kommun och är en förskola, låg- och mellanstadieskola, en högstadieskola samt en gymnasieskola. Uppsatsen är textbaserad och innehåller en textanalys samt komparativ analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna består av de mest kända åtgärdsprogrammen mot mobbning; Olweus åtgärdsprogram mot mobbning, Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Ljungströms Farstametod, Staffs Mombusmodell, Österholmsmodellen samt stiftelsen Friends metod. Alla skolor i studien hade likabehandlingsplaner där paralleller kunde dras till flera av metoderna i de teoretiska utgångspunkterna. Dock bestod Skola 1: s likabehandlingsplan främst av stiftelsen Friends arbete mot mobbning samt Pikas Gemensamt-Bekymmer-metod, Farstametoden och Österholmsmodellen. Skola 2: s arbete mot mobbning hade till stora delar grunder i Farstametoden och detsamma gällde Skola 3.</p>