Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstår, om det, enligt informanterna är lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och på arbetsplatser, om Internetmobbning kan tänkas vara mer accepterat i samhället, huruvida informanterna har upplevt och påverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tänkas skilja sig. Mina teoretiska utgångspunkter härstammar från social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har även, utöver teori använt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men också av perspektiv tjejmobbning. Materialet är inhämtat från en enkätundersökning och har kodats och analyserats med hjälp av Grundad Teori. Studien avlutas med en slutdiskussion där jag sammanför mitt analysmaterial med informanternas utsagor och för dessa samman med mina teorietiska utgångspunkter. Studien redovisar bland annat för att informanternas upplevelser av Internetmobbning har, enligt dem, både omformat och utvecklat sina identiteter på olika sätt. Denna studie ämnar till att uppmärksamma Internetmobbning, både för samhällsforskningen men också för enskilda individer i samhället och för att, genom studien, redovisa eventuella effekter av detta fenomen.

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lärare ser på problematiken kring internetmobbning på de skolor där de är verksamma. Denna studie granskar hur lärare upptäcker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frågan kring flickors och pojkars eventuella skillnader beträffande internetmobbning har berörts. Dessa frågor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ intervjustudie genomförts där fem olika lärare har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjumall. De slutsatser som har nåtts kring dessa frågor är att lärares primära sätt för att upptäcka internetmobbning är att elever berättar, antingen om sig själva eller om en kamrat som blivit utsatt.  Skolorna arbetar på flera olika sätt för att förebygga att internetmobbning uppstår, exempelvis genom att ha ett nära samarbete med eleverna med hjälp av trygghetsgrupper och elevsamtal men också med temadagar. Vidare har det framkommit att lärarna uppfattar det som att skolorna arbetar bra med att hantera uppmärksammade fall men att detta arbete bedrivs främst i individuell omfattning. Man kan i vissa fall även utläsa en önskan om en utökad kommunikation mellan skola och vårdnadshavarna. Vad gäller pojkar och flickors eventuella skillnader kring internetmobbning finner vi motsägelsefulla uppgifter. Detta mellan såväl enskilda lärares uppfattningar som mellan olika slutsatser av tidigare forskning.

<p>Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning. Antalet I-mobbade elever minskar drastiskt från årskurs nio till första året i gymnasiet. Majoriteten av ungdomarna som blivit drabbade av I-mobbning kände till den som utfört mobbningen, likaså hade flertalet av de utsatta ungdomarna berättat för någon annan om Imobbningen. Resultaten är inte statistiskt säkerställda, tendenser i resultatet kan dock utläsas som till hög grad har stöd från tidigare forskning i området.</p>

Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning. Antalet I-mobbade elever minskar drastiskt från årskurs nio till första året i gymnasiet. Majoriteten av ungdomarna som blivit drabbade av I-mobbning kände till den som utfört mobbningen, likaså hade flertalet av de utsatta ungdomarna berättat för någon annan om Imobbningen. Resultaten är inte statistiskt säkerställda, tendenser i resultatet kan dock utläsas som till hög grad har stöd från tidigare forskning i området.

No description available.

<p><p>Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.</p><p>Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är <em>den utsatte</em> som avgör och definierar om det är <em>mobbning eller bråk</em> som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den <em>pågår överallt och hela tiden</em>, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för <em>mobbare och mobbade</em>. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.</p></p>

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper. Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den pågår överallt och hela tiden, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för mobbare och mobbade. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.

SAMMANFATTNING Titel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag. Författare: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Institution: Institutionen för Hälsa och Lärande, Högskolan Skövde Program/kurs: Magisterexamen i omvårdnad, OM854A, 15p Handledare: Brovall, Maria Examinator: Hammarlund, Kina Sidor: 21 Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsköterskor, känslor, upplevelser Bakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillgång till internet och många föredrar att interagera över internet. Detta har medfört att mobbning över internet har ökat bland ungdomar. Internetmobbning leder till ökad risk för ohälsa och sämre studieresultat. För att skolsköterskor ska kunna ge stöd åt de elever som är drabbade av internetmobbning är det viktigt att beskriva de känslor som dessa ungdomar upplever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de känslor som ungdomar, utsatta för internetmobbning, upplever. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes med narrativ insamlingsmetod ifrån bloggar. Datainsamling gjordes genom att samla text ifrån bloggar av åtta bloggskribenter. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visar att ungdomar som är utsatta för internetmobbning upplever känslor av ensamhet och utsatthet. De känner sig kränkta och upplever inre stress och bristande självkänsla. De upplever också en bristande tillit till sina medmänniskor och ett socialt utanförskap som ofta fortsätter under lång tid. Slutsats: Ungdomar utsatta för internetmobbning upplever att de saknar stöd ifrån sin omgivning. Det är därför viktigt att skolsköterskor har kunskap om de känslor som ungdomarna utsatta för internetmobbning upplever. Detta för att de i sina möten med dessa ungdomar ska kunna identifiera, bekräfta, stötta och hjälpa. Kunskapen är också viktig i skolans förebyggande arbete med exempelvis upprättande av handlingsplaner mot kränkande behandling / ABSTRACT  Title: Cyberbullying, a part of adolescents everyday life. Authors: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree Project in Nursing, 15ECTS Supervisor: Brovall, Maria Examiner: Hammarlund, Kina Pages: 21 Keywords: cyberbullying, adolescents, school nurses, feelings, experiences Background: Today, most adolescents in Sweden have access to Internet and it is the way many adolescents prefer to interact. With this development, cyberbullying have increased among adolescents. Cyberbullying can cause health problems and poor results in school. It is important to describe the feelings of victims of cyberbullying so that scool nurses can support these pupils. Aim: The purpose of the study was to describe the feelings adolescents experience when being victims of cyberbullying. Method: A qualitative inductive approach was made by a narrative collecting method from blogs. Datacollection was made by collecting texts from blogs by eight blogauthors. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results of this study shows that adolescents who are victims of cyberbullying experience feelings of loneliness and vulnerability. They feel offended and experience an inner stress and a lack of self- esteem. They also esperience a lack of trust towards their social context and a social exclusion that often continues for a long time. Conclusion: Adolescents who are victims of cyberbullying experience a lack of support from their environment. Therefore, it is important that scool nurses has knowledge about the feelings that these adolescents experience when being victims of cyberbullying. It is important so that the scool nurses can identify, confirm, support and help the adolescents. This knowledge is also important in the preventive work at schools when, for example establishing action plans against offensive treatment.