Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former så som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhälle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgång och intresset för elektronikens möjligheter och hjälpmedel har krupit sig allt längre ner i åldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. Människors tillgänglighet till varandra ökar och har underlättat vardagen för många individer tack vare de olika hjälpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har även blivit ett nytt sätt för barn och elever att kommunicera med varandra och på de platser människor umgås med varandra förekommer även kränkande behandling samt mobbning. Varje skola ska enligt skollagen ha en likabehandlingsplan/mobbningsvision med nedskrivna mål, åtgärder/ förebyggande arbete för att kunna bemöta mobbning och kränkande behandling.   Denna undersöknings syfte är att titta på hur nitton skolor i Falkenbergs kommun i sina likabehandlingsplaner har följt med i skriftlig form för att kunna bemöta och förebygga den elektroniska mobbningen. Det har varit intressant att se hur skolorna har definierat elektronisk kränkande behandling/mobbning i sina likabehandlingsplaner. För att kunna ta reda på syftet har vi valt att titta på var, när och hur mobbningens existens och förebyggande arbete förekommer enligt skolornas likabehandlingsplaner. Detta för att kunna se om skolorna nämner den elektroniska mobbningen i sina likabehandlingsplaner.   Resultatet visar på att nio av nitton skolor nämner den elektroniska mobbningen som en egen definition, men det finns inga konkreta åtgärder eller förebyggande arbete nedskrivet för att kunna bemöta elektronisk mobbning. Endast en skola hade nulägesbeskrivning där skolan redovisar den elektroniska mobbningens existens och har ett mål, förebyggande och åtgärdande arbete mot den elektroniska mobbningen nedskrivet i sina likabehandlingsplaner. När de nya styrdokumenten, Lgr 11, och den nya skollagen, (2010:800), träder i kraft 1 juli 2011 krävs det tydligare åtgärder och förebyggande arbete nedskrivet i skolornas likabehandlingsplaner.

Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9. I studien framkommer att eleverna i undersökningen anser att utbildningen av våra aktiva pedagoger inte är tillräcklig inom de elektroniska medierna. Detta stärks ytterligare av litteratur och annan forskning inom ämnet som visar på samma sak. Många pedagoger menar att elektronisk mobbning utanför skolan till större delen är föräldrarnas ansvar, medan tidigare forskning samtidigt visar att mobbning till större delen uppstår i sociala miljöer, där skolan är den största av dessa. Detta lägger ändå ett större ansvar på dagens pedagoger att förhindra att mobbning och elektronisk mobbning uppstår från första början. Forskning visar även på vikten av att vuxna lägger sig i vad unga gör på Internet, och då inte bara på fritiden, utan även i skolan. Men hänvisar samtidigt till att regler och förbud inte är en metod som stoppar mobbningen, utan man behöver tydliggöra för de unga de etiska och moraliska aspekter som råder och styr i samhället. Ny teknik tillkommer dagligen, och det är skolans, lärarnas och övriga vuxnas ansvar att vara insatta i denna. Det är även lärares och övriga vuxnas ansvar att utbilda sig själva och de unga i vad som gäller och hur det fungerar, samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid felaktig hantering av tekniken.

<p>Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9. I studien framkommer att eleverna i undersökningen anser att utbildningen av våra aktiva pedagoger inte är tillräcklig inom de elektroniska medierna. Detta stärks ytterligare av litteratur och annan forskning inom ämnet som visar på samma sak. Många pedagoger menar att elektronisk mobbning utanför skolan till större delen är föräldrarnas ansvar, medan tidigare forskning samtidigt visar att mobbning till större delen uppstår i sociala miljöer, där skolan är den största av dessa. Detta lägger ändå ett större ansvar på dagens pedagoger att förhindra att mobbning och elektronisk mobbning uppstår från första början. Forskning visar även på vikten av att vuxna lägger sig i vad unga gör på Internet, och då inte bara på fritiden, utan även i skolan. Men hänvisar samtidigt till att regler och förbud inte är en metod som stoppar mobbningen, utan man behöver tydliggöra för de unga de etiska och moraliska aspekter som råder och styr i samhället. Ny teknik tillkommer dagligen, och det är skolans, lärarnas och övriga vuxnas ansvar att vara insatta i denna. Det är även lärares och övriga vuxnas ansvar att utbilda sig själva och de unga i vad som gäller och hur det fungerar, samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid felaktig hantering av tekniken.</p>

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv. Resultatet visade att många skolor saknar mål kring arbetet med elektronisk mobbning, samt att de flesta skolor har otydliga åtgärder för att främja och förebygga elektronisk mobbning.

<p><p>Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.</p><p>Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är <em>den utsatte</em> som avgör och definierar om det är <em>mobbning eller bråk</em> som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den <em>pågår överallt och hela tiden</em>, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för <em>mobbare och mobbade</em>. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.</p></p>

<p>Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda?</p><p>Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt.</p><p>Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde.</p><p>Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju.</p><p>Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning</p>

Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda? Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt. Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde. Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju. Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper. Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den pågår överallt och hela tiden, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för mobbare och mobbade. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.

Titel:Nätkränkningar - Elevers erfarenheter och attityderFörfattare: André KarpeliusHandledare: Gun PerssonSammanfattning: Bakgrund: Kränkningar på Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. Nästintill alla ungdomar idag äger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men även skoltid på Internet. Kränkningar på Internet blev ett stort samtalsämne under 2013, då en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto på Instagram som spridit kränkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka elevers erfarenheter av nätkränkningar samt deras attityder till kränkningar på nätet. Jag vill även se vad eleverna har för syn på skolans agerande och ansvar vid nätkränkningar.Metod: För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning på tre skolor med olika förutsättningar. Eleverna som har besvarat enkäten är mellan 11 och 16 år (årskurs 6-9). Enkätfrågorna besvarades med hjälp av Internet och elevernas egna mobiltelefoner eller surfplattor.Resultat: När jag inledde mitt arbete hade jag en föreställning om att elever som blir utsatta för kränkningar på Internet söker stöd och hjälp hos vuxna på sin skola. Men mitt resultat visar på att större delen av eleverna väljer att inte kontakta skolan överhuvudtaget vid kränkningar som sker utanför skoltid. De flesta väljer att prata med sina föräldrar istället för att vända sig till skolan, även om kränkningen har skett mellan två elever som har en koppling till skolan. Det är skolans ansvar att finnas där och stötta elever i liknande ärenden. Mitt resultat visar även att stora delar av de tillfrågade eleverna fick vara fritt på Internet redan så tidigt som i 6-9 års ålder utan vuxnas närvaro. Mer än en tredjedel av de tillfrågade anser sig även ha blivit kränkta på Internet.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig. Organisationernas arbete mot e-mobbning är relativt omfattande men effektiv samverkan saknas delvis. Till följd av den nya nätkulturen och att unga besitter en betydligt högre IT-kompetens än vuxengenerationen har unga i stor utsträckning lämnats ensamma att interagera på Internet. Utifrån symbolisk interaktionisms idéer kring den sociala interaktionens betydelse för identitetsskapandet och behovet av en generaliserad andre kan den vuxna frånvaron vara en bidragande orsak till problematiken kring e-mobbning. Dessutom har vuxenfrånvaron lett till att symbolspråket i nätkulturen blivit betydligt tuffare. Uppsatsens slutsats består till stor del i hur stort behovet av vuxen närvaro är i den unga nätkulturen. / This qualitative study aims to examine how cyberbullying appears, who should be responsible for prevention and measures, and how four organizations work against and cooperates round cyberbullying. The result is based on interviews with BRIS, Friends, LunarStorm and Playahead and analyzed with help from symbolic interactionism. The result indicates little difference between cyberbullying and traditional bullying. The tougher language and the quicker circulation of information characterize bullying on the Internet. The responsibility should, according to the organizations, be placed upon the parents, the school and the children. Legislation regarding cyberbullying is insufficient. In the organizations otherwise rather comprehensive work, efficient cooperation is partly lacking. The new Internet culture and the youths’ considerably higher IT-skills have led to that they to a greater extent have been left alone to interact on the Internet. According to symbolic interaktionism, satisfying development of the identity is highly dependent on social interaction and the idea of the generalized other. Therefore, the adult absence could be one of the most important explanations to cyberbullying, as well as to why the language has become more harsh and ruthless. To sum up, this essay emphasizes the need of adult presence in the new Internet culture. Title: Cyberbullying in the Internet culture – a qualitative study of the work and experiences of two Internet communities and two non-profit organizations.