The aim of this study is to deepen the understanding of how upper secondary school counselors work with cyber bullying, both proactive and reactive, among upper secondary school students. Cyber bullying became a phenomenon in the early 21st century due to the growth of social medias during the past few years. The growth of social medias have generated an increased number of people being bullied through pictures and videos. Cyber bullying has become a challenge to manage for the school and the school's counselors. This study is based on a qualitative approach, we used semi-structured interviews and made seven interviews with upper secondary school counselors to obtain our empirical material. The material from the interviews is analyzed by using social constructivism, role theory, Goffmans stigma and Cooleys “Looking glass self”. The results showed that the upper secondary school counselors have different opinions about the responsibility regarding cyber bullying. Some counselors think it is the school's problem when the bullying continues in the classroom whilst some think it is their responsibility as soon as they find out about the bullying. To prevent cyber bullying we think upper secondary school counselors should work more proactive. They could also bennefit from initiate a discussions with the students regarding what suitable behaviour is while on the Internet and what cyber bullying can result in.

<p><p>Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.</p></p>

Eleverna i dagens skolor är uppvuxna i en digitaliserad värld. De rör sig i princip utan begränsningar i den digitala världen. Man skulle kunna säga att det är deras modersmål att uttrycka sig och befinna sig på nätet, Vi ser en klyfta i samhället med barn och ungdomars nätkunskaper på ena sidan och vuxnas förmåga till kritisk granskning på den andra. Detta påverkar i allra högsta grad hur vi handskas med digitala kränkningar i skolan. Även om barnen är experter på Internet är det de vuxna som måste hjälpa till med att ge en fungerande grund av normer, värden och kritiskt tänkande. Vi har gjort en intervjustudie med 37 barn i skolår fem. 20 av barnen går i en småstadsskola och 17 av barnen i en förortsskola. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer och vi har haft en kvalitativ ansats. Våra intentioner har varit att göra undersökningen från barnens perspektiv och om möjligt försöka möta och förstå deras livsvärld. I vår studie ser vi med stor tydlighet att kränkningar på nätet är verklighet för många elever idag och detta påverkar i mycket stor utsträckning deras skolvardag. I samtalen med eleverna har vi förstått att det inte är någon större skillnad på att bli kränkt på nätet och att bli kränkt i verkliga livet. Själva säger eleverna att det är lättare att skriva något elakt till en person som man inte ser och detta gör att kränkningar på nätet kan vara något grövre än kränkningar ansikte mot ansikte. Kränkningar sker i stort sett på samhällets alla nivåer och platser. Vi vill inte dra skiljelinjer mellan nätet och samhället i övrigt. Internet är en del av vårt moderna samhälle. Det speglar det som händer i det verkliga livet. Elever som blir kränkta på nätet blir även kränkta i skolan. Samma individer blir kränkta på nätet och i samhället utanför och för samma saker. Vi ser även att vuxna behöver ta sitt ansvar och genom att lära barnen kritisk granskning skydda dem mot kränkningar. Det är samtidigt skolans ansvar att utjämna oundvikliga socioekonomiska ojämlikheter och sträva mot en rättvis fördelning av kunskaper genom att bidra till Internetkunskap till alla elever.

Nätkränkningar uppmärksammas mer och mer i och med ökad digitalisering och har visat genegativa aspekter bland elever (Notar, Padget &amp; Roden, 2013), vilket gör att fenomenet bör tas påallvar inom skolor. Trots detta visar tidigare forskning även att många pedagoger upplever att de intehar tillräcklig kompetens för att kunna arbeta med förebyggande arbeten inom skolorna (Cassidy,Brown &amp; Jackson, 2012b). Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers uppfattningar omnätkränkningar och förebyggande arbeten mot dem. Studien är kvalitativ där data har samlats ingenom intervjuer från verksamma pedagoger i grundskolan. Resultatet visar att pedagogernaupplever medvetenhet om att nätkränkningar sker bland eleverna samt att dessa inte alltid kommerupp till ytan. Ett förebyggande arbete kan handla om att lära ut till eleverna hur man använder nätetpå ett vis som inte skadar andra eller sig själva. Det visar sig samtidigt att pedagogerna saknarkompetens och att rektorer behöver se sitt ansvar i att implementera fungerande arbetssätt inom dettaområde. Inom ett förebyggande arbete är diskussioner med elever är en populär väg att gå ocheleverna kan behöva känna sig involverade i processen då nätet uttrycks vara elevers egen värld merän de vuxnas. Rädslan för att bli av med digitala verktyg kan bidra till att elever inte alltid berättar omnegativa händelser på nätet för lärare. I och med detta bör inte digitala verktyg heller förbjudas förelever utan istället förespråkas av pedagogerna att eleverna blir involverade i arbetet motnätkränkningar. Bland annat kan tillåtelsen av digitala verktyg bland elever bidra med attkompetensen om dessa ökar hos pedagogerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Näthat på sociala medier är ett socialt fenomen som blivit aktuellt med den globala digitaliseringen. Forskning generellt beskriver näthat som ett samlingsbegrepp av olika beteenden såsom kränkningar eller mobbning som sker online. Definitionen av näthat är avgörande för att kunna studera ämnesområdet och att urskilja traditionell mobbning från nätmobbning. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Genom de bedrivna kvalitativa intervjuerna kan det fastställas att “traditionell” mobbning och mobbning som sker över nätet har likvärdiga konsekvenser gällande personers mående. Offer uppger konsekvenser av psykosomatiska symptom såsom ångest och depression. Resultatet påvisade även en allmän attityd mot nätkränkningar och nätmobbning som inte stämmer överens med konsekvenserna. På sociala medier förekommer det en ständig risk för användare att bli utsatta för näthat, oavsett tid och rum vilket gör personerna till lättillgängliga offer. Genom intervjuerna framgick det att marginaliserade grupper inom samhället exempelvis personer med funktionsvariationer, HBTQ-personer och personer med utländsk etnicitet, löper hög risk för att utsättas för nätkränkning och nätmobbning. Förutom ytterligare forskning krävs det att samhället tar fenomenet på allvar. I framtiden måste sociala aktörer samarbeta för att öka den allmänna förståelsen över hur användare ska kunna behandla varandra med respekt på sociala medier. / Cyberagression on social media has become an issue over the world, since the technological revolution in the modern society. Research on the field describes cyberagression as a generic term of online behaviors like harassment or bullying on the Internet. The definition of cyberagression is essential to do research in the subject and to distinguish “traditional” bullying from cyberbullying. The aim of this study is to investigate young adults’ experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying on social media by using semi- structured qualitative interviews. According to the conducted interviews it can be confirmed that traditional bullying and bullying online has comparable consequences to the overall health of the individuals. Victims of cyberagression report negative effects on their well-being of psychosomatic difficulties, for instance anxiety and depression. The results of the study approved that the general attitude to cyberharassments and cyberbullying did not correspond with the consequenses of cyberaggression. On social media the online-users can be exposed to cyberhate regardless of time or space and it brings the opportunity for being easy-target victims. Due to the interviews it appeared that marginalized groups for example persons with various disabilities, part of the LGBTQ- community and persons with foreign origin had a substantial risk to be victimized of cyberharassment and cyberbullying. In addition to further research in the field, society has to take the phenomenon more seriously. In the future social actors need to collaborate as the understanding can increase about how the Internet users can treat each other more respectfully on social media.

Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

Titel:Nätkränkningar - Elevers erfarenheter och attityderFörfattare: André KarpeliusHandledare: Gun PerssonSammanfattning: Bakgrund: Kränkningar på Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. Nästintill alla ungdomar idag äger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men även skoltid på Internet. Kränkningar på Internet blev ett stort samtalsämne under 2013, då en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto på Instagram som spridit kränkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka elevers erfarenheter av nätkränkningar samt deras attityder till kränkningar på nätet. Jag vill även se vad eleverna har för syn på skolans agerande och ansvar vid nätkränkningar.Metod: För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning på tre skolor med olika förutsättningar. Eleverna som har besvarat enkäten är mellan 11 och 16 år (årskurs 6-9). Enkätfrågorna besvarades med hjälp av Internet och elevernas egna mobiltelefoner eller surfplattor.Resultat: När jag inledde mitt arbete hade jag en föreställning om att elever som blir utsatta för kränkningar på Internet söker stöd och hjälp hos vuxna på sin skola. Men mitt resultat visar på att större delen av eleverna väljer att inte kontakta skolan överhuvudtaget vid kränkningar som sker utanför skoltid. De flesta väljer att prata med sina föräldrar istället för att vända sig till skolan, även om kränkningen har skett mellan två elever som har en koppling till skolan. Det är skolans ansvar att finnas där och stötta elever i liknande ärenden. Mitt resultat visar även att stora delar av de tillfrågade eleverna fick vara fritt på Internet redan så tidigt som i 6-9 års ålder utan vuxnas närvaro. Mer än en tredjedel av de tillfrågade anser sig även ha blivit kränkta på Internet.

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer. Med hjälp av Perssons tolkning av Goffmans dramaturgiska ansats, Engdahls resonemang kring frihet och socialt tvång, attributionsteorier och teorin om kognitiv dissonans tolkas detta som att det är lättare för tjejer att korsa gränsen till överdelning genom lättkläddhet på selfies. De som utsatts för nätkränkningar tillskrivs olika personliga attributioner, då ungdomarna upplever att alla vet om riskerna. Vilka attributioner som tillskrivs beror främst på hur nära relation den som tillskriver har med den utsatta. Motstridiga normer skapar kognitiv dissonans hos ungdomarna vilka kommer till uttryck under intervjuerna. / Online denigrations is a growing problem in today's society. Many teenagers feel that they get violated on social media by both familiar and non-familiar people. The study aims to highlight how contradictory norms may have an impact on teenager’s reasoning about online denigrations and is based on five focus group interviews with teenagers. The results show that the teenagers believe that everyone has the freedom of choice about which selfies they publish on social media, even though the person subjected to online denigrations sometimes have themselves to blame. The freedom of choice does not always apply on equal terms or unconditionally, there seems to be different norms for different people, inter alia, boys and girls. With the help of Persson’s interpretation of Goffman’s dramaturgical model, Engdahl’s reasoning about freedom and social constraints, attribution theories and cognitive dissonance, we interpret this to mean that it’s easier to cross the border to oversharing for girls, mainly by being underdressed in the selfies. Because the adolescent perceive that everyone knows about the risks of publishing selfies, the victims of online denigrations are attributed with different personal attributions, mainly depending on how close the relationship are between the victim and the one attributing. Conflicting norms creates cognitive dissonance in the teenagers as being expressed during the interviews.

The aim of this essay was to gain a deeper understanding about how school employees interpret and practice school law regarding cyber-bullying that occurs between pupils on the internet. To examine this we used a qualitative method. We completed eight interviews with five teachers, one headmaster, one school welfare officer and one special educationist. These eight school employees were from four different high schools. In our interviews we found that the school employees thought it was difficult to define different concepts within the school law such as in association with the occupation and offensive behaviour which prohibits them from interpreting the school law in the same way. These concepts were what seemed to make the law unclear when it came to situations involving cyber-bullying. We also found that they regarded the equal treatment plan as their most important tool when working with cyber-bullying even though they were uncertain about whether it was practiced when a situation emerged. This because of the school employees´ discretion that seemed to dominate more than what the school law states in most situations when it came to assessing how serious a cyber-bullying situation was and how it should be handled. We also understood that the school employees required more discussions and education regarding cyber-bullying in order to gain a deeper understanding of how to handle the problem. It seemed that cyber-bullying was not a prioritized matter due to that the employees had a lot of other things to attend too.