Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

Stroke är den tredje vanligaste orsaken till död i västvärlden och kan leda till långvariga och svåra funktionshinder. Det är också den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Enligt beräkningar kommer även allt fler människor insjukna i stroke beroende på att de äldre i samhället blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjälp av denna kunskap kan en adekvat omvårdnad ges till dessa patienter. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Kategorier identifierades ur artiklarna och de var följande: emotionella konsekvenser, socialt liv, fysiska begränsningar och rehabilitering. Resultatet visade att stroke hade haft stor inverkan på alla aspekter av informanternas liv. Känslor som var återkommande var frustration, ökad sårbarhet och osäkerhet inför framtiden. Även känslor av beroende och över att ha förlorat kontrollen över sina kroppar var vanliga. Samspelet med andra människor förändrades. Informanterna kunde inte längre äta på ett socialt accepterat sätt, omfördelningen av roller var kännbar och det sociala livet försämrades. Fysiska begränsningar gjorde att informanterna upplevde att genomförandet av aktiviteter krävde all deras kraft och koncentration. Mål för rehabilitering sattes upp kort efter insjuknandet, men hoppet avtog när de insåg hur långsamt det gick. / Stroke is the third most common reason for death in the Western World and can lead to long-lasting and severe disabilities. It also generates the most days of nursing at the hospital among the somatic diseases. As more people in the society become older it is expected that more people will get stroke. The aim of this study was to get a deeper understanding for the patient’s situation and how the patient experience living with the disease. Adequate care can be given to these patients with the help of this knowledge. The aim of the study was answered by doing a literature review based on qualitative scientific articles. Categories were identified from the articles and they were the following: emotional consequences, social life, physical limitations and rehabilitation. The result showed that stroke had a large impact on every aspect of the informants´ life. Recurrent feelings were frustration, increased vulnerability and insecurity concerning the future. Feelings of dependency and the loss of control over their bodies were also common. The interaction with people changed. The informants were not able to eat in a socially accepted manner. The reallocation of roles was severe and their social life impaired. Physical limitations made the informants experiencing that they had to use all their power and concentration to do activities. Goals for rehabilitation were set up shortly after falling ill but the hope decreased when they realized how long time it was going to take.