Användningen av produktplacering har ökat då traditionell marknadskommunikation till viss del förlorat sin trovärdighet och kan undvikas av mottagaren. Framväxten av produktplacering har inneburit att det kommit att bli ett betydande kommunikationsverktyg. Kommunikationen mellan sändare och mottagare beskrivs i kommunikationsprocessen där sändaren skickar ett meddelande/budskap genom ett visst media som ska avkodas av mottagaren. Vad mottagaren uppfattar beror på vad som avkodas, och detta skiljer sig mellan individer. För att gruppera individer används ofta kön, och i marknadsföringssammanhang utgör det en stor segmenteringsvariabel. Vidare är skillnader mellan män och kvinnor ett ämne som ständigt uppmärksammas. Det verkade intressant att knyta samman ovanstående områden och undersöka könsskillnader i hur produktplacering uppfattas. Uppsatsens syfte var att skapa förståelse kring vad för produktplacering som uppfattas av män och kvinnor. För att uppnå detta gjordes en innehållsanalys av ett avsnitt av ett tv-program och intervjuer med respondenter som tittat på avsnittet genomfördes. Sju män och sju kvinnor deltog i undersökningen. Studiens indikationer är att män uppfattar fler produktplaceringar än kvinnor. Det kan dock inte sägas att vissa klassificeringar av produktplacering uppfattas bättre än andra då det framkommit att det kan vara andra bakomliggande faktorer till att just en produktplacering har uppfattas. Dessa faktorer har visat sig kunna vara exempelvis intresse, varumärkeskännedom, genus/självscheman, psykologisk orientering, selektiv perception, brus etcetera. Förhoppningsvis ger studien ett underlag och väcker intresse inför framtida forskning inom ämnet.

Bakgrund: I Afrika är HIV en utav de största sjukdomarna med flera miljoner drabbade människor. Det finns i dagsläget inget förekommande botemedel och det fortsätter att vara en hög spridning av sjukdomen. Det kan finnas bristande jämställdhet mellan män och kvinnor som kan skapa olika attityder, som antingen motverkar eller medverkar till smittspridning. För att studera hur dessa attityder kan leda till olika slags lidande har vi valt att  använda oss av Katie Erikssons lidandeteori.   Syfte: Att belysa afrikanska män och kvinnors attityder till smittspridning av HIV.   Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar funna i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Alla artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning och sedan analyserats genom en latent innehållsanalys.   Resultat: Resultatet har sammanställts i tre teman med sex underliggande subteman. De tre huvudtemana är attityder till jämställdhet, attityder till att söka vård samt attityder till smittskyddsåtgärder. Vårt resultat tyder på att kvinnor är mer utsatta än män vad gäller risken för att smittas av HIV.   Slutsats: Det framkom att könsroller var den betydande riskfaktorn för att smittas och dessa roller är formade efter samhällets synsätt. Vi kan därmed dra en slutsats om att det finns behov av kunskapsspridning i de utsatta områdena i Afrika för att förändra de skeva attityder som skapats utifrån samhället.

<p>Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon skillnad mellan flickor och pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för skillnad och varför finns det skillnaderna?</p><p>Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor skillnad mellan pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten skillnad till pojkarnas fördel. Pojkarna testar olika metoder för att komma fram till en lösning, det gör inte flickorna. Det finns även små skillnader i tredimensionell geometrisk problemlösning och när det kommer till att se det rumsliga som till exempel formerna på en kub.</p>

No description available.

<p>Introduktion: Rädslan för tandvård är den vanligaste rädslan i den industrialiserade världen. Ett flertal faktorer påverkar till tandvårdsrädslan, såsom kön, tandvårdsvanor, oral hälsa, ålder, tidigare negativa upplevelser under tandbehandling och psykosociala faktorer. Män och kvinnors relation till smärta skiljer sig åt och förklaras av biologiska och sociala skillnader. Inom forskningen förekommer olika mätinstrument, anpassade för olika syften. Kön används som undersökningsvariabel. Genusforskning innebär att vissa kriterier uppfylls.</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva könsskillnader vid tandvårdsrädsla</p><p>Frågeställningar:</p><p>1. Finns det könsskillnader vid tandvårdsrädsla?</p><p>2. Vilka faktorer bidrar till tandvårdsrädsla hos män respektive kvinnor?</p><p>3. Vilka konsekvenser kan tandvårdsrädsla medföra?</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie.</p><p>Resultat: Kvinnor uppvisade högre grad av tandvårdsrädsla än män. Kvinnor hade lättare att berätta om sin rädsla. Ensamstående män upplevde att de inte togs på allvar när de uppgav tandvårdsrädsla. Kvinnor minns en smärtsam behandling i större utsträckning än män. De upplevde också smärta i högre grad. Traumatiska händelser och socioekonomiska faktorer påverkar båda könen negativt i tandvårdssituationen.</p><p>Konklusion: Det biologiska könet har en betydelse för tandvårdsrädslan. Könsskillnader uppvisas i de granskade studierna. Det behövs kunskaper och insikt hos tandvårdspersonal om att könsskillnader medverkar till hur individerna förhåller sig i sin tandvårdsrädsla vilket också påverkar den orala hälsan</p>

Introduktion: Rädslan för tandvård är den vanligaste rädslan i den industrialiserade världen. Ett flertal faktorer påverkar till tandvårdsrädslan, såsom kön, tandvårdsvanor, oral hälsa, ålder, tidigare negativa upplevelser under tandbehandling och psykosociala faktorer. Män och kvinnors relation till smärta skiljer sig åt och förklaras av biologiska och sociala skillnader. Inom forskningen förekommer olika mätinstrument, anpassade för olika syften. Kön används som undersökningsvariabel. Genusforskning innebär att vissa kriterier uppfylls. Syfte: Syftet är att beskriva könsskillnader vid tandvårdsrädsla Frågeställningar: 1. Finns det könsskillnader vid tandvårdsrädsla? 2. Vilka faktorer bidrar till tandvårdsrädsla hos män respektive kvinnor? 3. Vilka konsekvenser kan tandvårdsrädsla medföra? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Kvinnor uppvisade högre grad av tandvårdsrädsla än män. Kvinnor hade lättare att berätta om sin rädsla. Ensamstående män upplevde att de inte togs på allvar när de uppgav tandvårdsrädsla. Kvinnor minns en smärtsam behandling i större utsträckning än män. De upplevde också smärta i högre grad. Traumatiska händelser och socioekonomiska faktorer påverkar båda könen negativt i tandvårdssituationen. Konklusion: Det biologiska könet har en betydelse för tandvårdsrädslan. Könsskillnader uppvisas i de granskade studierna. Det behövs kunskaper och insikt hos tandvårdspersonal om att könsskillnader medverkar till hur individerna förhåller sig i sin tandvårdsrädsla vilket också påverkar den orala hälsan

Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i tvådimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i år tre. De frågeställningar jag utgår ifrån är följande: Finns det någon skillnad mellan flickor och pojkar i tvådimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad är det i så fall för skillnad och varför finns det skillnaderna? Det jag kommit fram till är att det inte finns så stor skillnad mellan pojkar och flickor i tvådimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförståelse för geometri ligger på samma nivå. När det kommer till hur barnen löser olika problem så visar det en liten skillnad till pojkarnas fördel. Pojkarna testar olika metoder för att komma fram till en lösning, det gör inte flickorna. Det finns även små skillnader i tredimensionell geometrisk problemlösning och när det kommer till att se det rumsliga som till exempel formerna på en kub.

No description available.

No description available.

Vår undersökning syftar till att ta reda på vilka uppfattningar som finns bland flickor och pojkar i årskurs 5 samt lärare om hur medieredskap påverkar barn och ungas språkutveckling inom läsning och skrivning. De medier vi har valt att fokusera på är TV- och datorspel. Vår huvudfråga är hur barns språkutveckling ser ut i relation till deras medieanvändning. Frågan besvaras med hjälp av våra tre underfrågor som följer: -Uppfattar elever att deras spelande påverkas av språkutvecklingen? - Uppfattar lärare att elevernas datorspelande påverkar språkets utveckling? - Kan man se några skillnader när det gäller pojkars och flickors medieanvändning? För att besvara våra frågor har vi använt oss av en kvantitativ undersökning som besvaras av elever och lärare. I vårt resultat har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors spelval. Vi har även funnit att lärarna i hög grad anser att det är positivt för eleverna att spela spel. I vårt resultat har vi även funnit tendenser till att eleverna möjligtvis kan påverkas av spelandet i sin språkutveckling, detta har vi dock inte kunnat knyta till någon tidigare forskning, då det verkar saknas i den svenska litteratur som vi tagit del av.