Bakgrund: Varje år faller många män och kvinnor offer för partnervåld. Trots deras delade status som offer så har forskning funnit att våld mot manliga offer ses som mindre allvarligt och mer accepterat än våld mot kvinnliga offer. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka och beskriva skillnader i uppfattningar mellan män och kvinnor avseende partnervåld mot manliga och kvinnliga offer, och är till författarens vetskap den första svenska studien att göra detta. Metod: Data inhämtades via enkät från 118 universitetsstudenter (61 män &amp; 57 kvinnor). Tre former av uppfattningar undersöktes; acceptans för att någon utövar våld mot, eller att någon utsätts för, våld av sin partner samt uppfattningen om var gränsen går för våld i en relation. Resultat: Män hade högre acceptans för partnervåld mot både kvinnor och män och både kvinnor och män hade högre acceptans för partnervåld mot män. Män hade högre acceptans för att någon utsätter en man för våld och kvinnor högre acceptans för att en man utsätts för våld. Både män och kvinnor såg det som mer acceptabelt att någon slår sin pojkvän än sin flickvän. Slutsats: Män har en mer accepterande syn på partnervåld, särskilt när det riktas mot andra män. Detta kopplas till en uppfattning om män som starka och tåliga för våld, med ursprung i rådande mansideal. Implikationer av denna uppfattning diskuteras. / <p>2013-09-18</p>

Under den ekonomiska krisen i Sverige på nittiotalet skedde två trendbrott på den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar på betydligthögre nivåer än tidigare, och dessutom förändrades arbetslöshetens sammansättning. Innankrisen var män arbetslösa i mindre utsträckning än kvinnor men från och med krisens utbrotthar män tenderat att vara mer arbetslösa än kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror på.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser åren1996-2012 och är uppdelat på kommunnivå. Kvoten mellan mäns och kvinnors arbetslöshetfungerar som beroendevariabel och förklaras av variabler för olika näringsgrenar,utbildningsnivå, andelen kvinnor i kommunen och kommunfullmäktige, andelen individermed utländsk bakgrund, kommunens nettoinvesteringar samt bruttoregionprodukten iSveriges län. Resultaten visar att en könssegregerad arbetsmarknad påverkar könsskillnader i arbetslöshet.Män påverkas generellt sett mer av förändringar i andelen anställda i olika näringsgrenar änkvinnor. När det gäller utbildning minskar kvoten mer ju högre utbildningen är och attkoefficienten blir negativ beror på att kvinnors arbetslöshet ökar mer än mäns. Vidare harandelen individer med utländsk bakgrund i en kommun en negativ inverkan på kvoten, vilketäven gäller kommunens nettoinvesteringar samt bruttoregionprodukten. Andelen kvinnor i enkommun har positiv effekt på kvoten medan andelen kvinnor i kommunfullmäktige ärinsignifikant. Baserat på detta resultat bör beslutsfattare som vill minska könsskillnaderna iarbetslösheten arbeta för att könssegregeringen på arbetsmarknaden och skillnaderna mellanpojkar och flickor i skolan minskar, för att integreringen av nyanlända förbättras och attkönssammansättningen i förtroendevalda församlingar blir jämnare. Åtgärder som dessaskulle kunna minska arbetslösheten samtidigt som jämställdheten ökar.

Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier. 233 universitetsstudenter i åldrarna 18-40 undersöktes. Mätinstrumenten som användes var The Compass of Shame Scale (CoSS) och The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). Resultatet visade att kvinnor skattade sig högre på internaliserande skamhanteringsstrategier. Inga signifikanta skillnader fanns på subskalorna Undvikande och Attackera andra. Kvinnor skattade sig också högre gällande interpersonell känslighet. Utöver ett samband mellan internaliserande skamhanteringsstrategier och interpersonell känslighet fanns också ett samband mellan Attackerna andra och IPSM total, samt mellan CoSS total och IPSM total. Resultaten diskuterades utifrån kvinnors underordnade ställning i samhället. Mer forskning behövs dock för att tydliggöra hur sambandet mellan dessa två begrepp ser ut. / This study investigated shame and interpersonal sensitivity. Women were assumed to use more internalized shame-management scripts while men more of the shame-management script Avoidance. No significant differences concerning the script Attack others were expected. Women were assumed to be more interpersonal sensitive than men. Furthermore, a positive correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts were expected. 233 university students between the ages of 18-40 were examined. The instruments used were The Compass of Shame Scale (CoSS) and The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). The results showed that women rated themselves higher on the internalized shame-management scripts. There were no significant differences regarding the scripts Avoidance and Attack others. Women also rated themselves higher when it came to interpersonal sensitivity. In addition to a correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts there were also correlations between Attack others and IPSM total, and between CoSS total and IPSM total. The results were discussed from the perspective of women’s subordinate role in society. More research is needed to clarify the connection between these two constructs.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka och belysa självskadebeteende, med ett särskilt fokus på unga män. Tidigare forskning innehåller få undersökningar där unga män är i fokus och den allmänna uppfattningen om självskadebeteende är att det främst drabbar unga kvinnor. Enligt studiens abduktiva arbetssätt utformades en hypotes vid studiens början om att unga män drabbas i större utsträckning än vad de framställs göra, samt att de hindras i deras väg mot ett bättre mående av att inte inkluderas som potentiella självskadare.   Studien baseras på tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma, inom forskning, behandling och föreningsarbete, som valdes ut genom snöbollsurval. Analysen utfördes med en teorilös utgångspunkt för att författarnas fördomar och förutfattade meningar inte skulle påverka. Analysförfarandet genomfördes utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på övervägande likheter mellan könen vad gäller det psykiska måendet, orsaker till beteendet och dess negativa följder. Samtliga intervjupersoner uttryckte att självskadebeteende alltid grundar sig i en oförmåga att hantera och stå ut med stark psykisk smärta. Det framkom även att drabbade unga män kan skada sig på andra sätt, än de som ses som typiska för självskadebeteende. Detta i kombination med den skam självskadebeteende innebär för många och de rådande könsnormerna, blir till hinder för dem när de söker hjälp. En av studiens slutsatser är att det behövs mer inriktad forskning mot unga män med självskadebeteende, för att öka kunskapen om deras situation i samhället och i vården.

Aim The aim of this study was to map the injury panorama of traumatic injuries related to ice hockey in Sweden 2006-2011. In addition to that the aim was to compare whether there were any gender differences regarding traumatic ice hockey injuries.   Method The present study was based on data from the Folksam insurance company between 2006 and 2011. The population consisted of ice hockey players in a club affiliated to the Swedish Ice Hockey Federation and that had sustained a traumatic injury related to ice hockey that resulted in medical care and then was reported to Folksam. The results are presented with descriptive statistics such as mean and standard deviation, median range and frequencies.   Results The head was the most common injury localization followed by the upper extremity where the shoulder accounted for a high number of injuries. Fracture was the most common type of injury for both male and female players. Dental injuries were the second most common injury type. Injuries were most frequent in young players aged 10-24 years with a peak between 15-19 years of age. Female players suffered more contusion injuries, concussions and sprains than male players. Fractures to the upper extremity were the type of injury that to the highest extent led to permanent medical impairment.   Conclusion Dental injuries constituted a great part of the injuries and have not decreased despite rules concerning dental protection. Fracture was the most frequent type of injury for both genders and was also the type of injury that led to the highest number of sports disability. Young players were more prone to injuries than older players. Concussion, contusions and distortions were more common in female than in male but there were no significant difference. / Syfte Syftet med denna studie var att beskriva skadepanoramat för traumatiska skador i samband med ishockey i Sverige 2006-2011. Utöver det var syftet att jämföra om det föreligger några könsskillnader vad gäller traumatiska skador inom ishockey.   Metod Föreliggande studie baserades på data från Folksams idrottsskaderegister mellan åren 2006 och 2011. Populationen utgjordes av ishockeyspelare i Sverige som spelar i en klubb ansluten till Svenska Ishockeyförbundet och som hade drabbats av en traumatisk skada i samband med ishockeyspel, vilket i sin tur lett till läkarbesök och sedan anmälts till Folksam. Resultatet presenteras i form av deskriptiv statistik med medelvärde och standarddeviation samt frekvenser.   Resultat Huvudet var den vanligaste skadelokalisationen följt av övre extremiteten, där skuldran var särskilt drabbad. Fraktur var den vanligaste skadetypen hos både manliga och kvinnliga spelare.  Tandskada var den näst vanligaste typen av skador. Skador var vanligast bland yngre spelare framförallt i åldersspannet 10-24 år med en topp i åldrarna 15-19 år. Kvinnliga spelare drabbades i större utsträckning än manliga av kontusionsskador, hjärnskakning och vrickningar. Frakturer i övre extremiteten ledde i störst utsträckning till medicinsk invaliditet.   Slutsats Tandskador utgjorde en stor del av skadorna och har inte minskat trots regler om tandskydd.   Fraktur var den vanligaste anmälda skadetypen hos båda könen och den skadetyp som i de flesta fall ledde till medicinsk invaliditet. Unga spelare var mer skadebenägna än äldre spelare. Hjärnskakning, kontusioner och distorsioner var vanligare bland kvinnliga än manliga spelare men det förelåg ingen signifikant skillnad.

Syftet med denna studie var att försöka förstå de ungdomar som medvetet eller omedvetet gått emot könsnormer när de sökt till ett yrkesförberedande program på gymnasiet. De frågeställningar som studien utgått ifrån är: Vilket bemötande kan elever som gått emot könsnormer i sitt gymnasieval möta? Finns det någon i omgivningen som har påverkat informanterna inför gymnasievalet? Resultatet baseras på åtta kvalitativa intervjuer genomförda i Västerbottens län med fyra flickor och fyra pojkar mellan 17 och 27 år. Studien utgår ifrån tre teman i intervjuerna för att få en helhetsbild över hur ungdomarna själva upplevt sin resa. Dessa teman är: inför valet till gymnasiet, under skolgången samt efter gymnasiet. Det som framkom är att vad som påverkat informanterna stämmer relativt bra överens med vad litteraturen säger. Det vanligaste är att föräldrar och andra närstående påverkat men det gick även att se undantagsfall. Attityden kring könsöverskridande gymnasieval är inte önskvärd i förhållande till det moderna samhället. Bemötande från personal i skolan har chockerat oss med tanke på de jämställdhetsmål och styrdokument som finns. Författarna till denna studie hade förväntat sig en nolltolerans mot egna värderingar och fördomar i skolans värld men detta stämmer inte överens med resultatet.

Syftet med studien är att undersöka innebandytränares upplevda skillnader vad gäller att leda flicklag/damlag kontra pojklag/herrlag, hur de resonerar kring kvinnligt respektive manligt ledarskap samt hur de ser på svensk dam- och herrinnebandy. Fyra män och en kvinna i åldern 37-47 år har intervjuats och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns flera skillnader i att leda lag med olika könstillhörighet, men den största skillnaden är hur de kommunicerar inom gruppen. Killar kommunicerar på ett rakt och hårt sätt, medan kvinnor gör det på ett mjukt sätt. Informanternas resonemang kring ledarskap visar att skillnader i sätt att leda inte beror på ledarens kön, utan på individen, men att kvinnor i jämförelse med män har en större förmåga att i sitt ledarskap se varje individ i gruppen och få denne att trivas, medan män använder ett tydligare och hårdare språk. Dam- och herrinnebandy i Sverige är inte jämställt, men det har skett en förbättring. Herrinnebandyn dominerar fortfarande när det gäller antal spelare och ledare, uppmärksamhet i media och ekonomiska förutsättningar. Den största skillnaden innebandymässigt är den fysiska styrkan.

<p>Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan från födseln, bemöts på olika sätt beroende av kön och ställs inför skilda förväntningar. Studier visar på att könsskillnader syns långt ner i åldrarna när det gäller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förväntas av respektive kön och vilken ordning som gäller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med nio fyra till femåringar. Intervjuerna bearbetades och strukturerades med hjälp av tematisk analys. Resultatet som framkommit visar inte på några tydliga könsskillnader när barnen beskriver sig själva. När barnen beskriver det andra könet framträder fler könstypiska uppfattningar om beteenden och aktiviteter. Slutsatsen är att barn tidigt lär sig de förväntningar som finns på respektive kön och även regler och normer som gäller.</p>

Introduktion: Partnervåld är ett fenomen som leder till allvarliga konsekvenser både påindivid- och samhällsnivå. Prevalensen för partnervåld har visat sig vara lika stor blandbåde kvinnor och män. Det finns indikationer på att våld som begås av en man gentemoten kvinna inom en heterosexuell relation uppfattas som mer allvarligt än våld som begåsav en kvinna gentemot en man. Syfte: Dels att analysera huruvida gymnasiestudentersuppfattningar om allvarlighetsgraden i partnervåld i en heterosexuell relation skiljer sigåt beroende på offrets kön, och dels att analysera huruvida det finns skillnader i hurkvinnliga och manliga gymnasiestudenter uppfattar allvarlighetsgraden i enpartnervåldssituation. Metod: En enkät utformades i två versioner bestående av enfallbeskrivning som skildrade ett partnervåldsscenario inom en heterosexuell relation.Fallbeskrivningarna var identiska bortsett från att offrets kön manipulerades. Enkätendistribuerades till totalt 201 gymnasieelever i årskurs tre. Resultat: Respondenternauppfattade det som allvarligare att bruka våld gentemot ett kvinnligt offer i jämförelsemed ett manligt offer för partnervåld. Kvinnliga respondenter var mer benägna attuppfatta situationen som allvarlig än manliga respondenter, oberoende om offret var enkvinna eller en man. Diskussion: Skillnader i uppfattningar om allvarlighetsgrad kanhärledas till de socialt konstruerade könsroller som existerar i dagens samhälle, där mänexempelvis förväntas vara mer toleranta gentemot våld. Skillnader i hurallvarlighetsgraden i partnervåld uppfattas beroende på om offret är en kvinna eller enman kan leda till allvarliga konsekvenser för offret. För att undvika denna problematikär det eftersträvansvärt att uppmärksamma detta och öka medvetenheten om attpartnervåld är lika allvarligt oberoende vilket kön den som utsätts har. / <p>2016-06-01</p>

No description available.