Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende. Det finns många vetenskapliga studier kring vad som anses manligt respektive kvinnligt, och man kan se att dessa skillnader internaliseras hos individer redan som barn. Inom den tidigare forskningen ligger fokus främst på vuxna och skolungdomar i nedre tonåren, men inte kring övergången mellan dessa åldersgrupper, och vi har därför valt att studera hur manliga sistaårselever i det svenska gymnasiet talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Vi har utfört kvalitativa fokusgruppintervjuer och med utgångspunkt i hermeneutisk metodik analyserat interaktionen mellan eleverna i varje grupp. Vi finner att föreställningar om kvinnor och kvinnlighet som våra respondenter ger uttryck för både är sociala konstruktioner av rådande uppfattningar, men också befinner sig i ett stadium av förändring.

Studiens syfte vara att med hjälp av kvalitativ forskningsmetod undersöka om kvinnors och mäns upplevelse av yoga i relation till stress skiljer sig åt. Sex personer, tre kvinnor och tre män intervjuades och underlaget från intervjuerna analyserades inspirerat av tematisk analys. Studiens resultat antyder att de kvinnliga respondenterna i högre utsträckning relaterar upplevd stress till situationer i hemmet eller kopplat till familjen och privatlivet än männen. Känslan, eller upplevelsen av stressen förefaller dock vara lika för män och kvinnor. Resultatet i studien indikerar att det finns en skillnad emellan könen i hur man använder teknikerna från yoga. I gruppen kvinnor visar resultaten att teknikerna används främst för att lindra en pågående upplevelse och känsla av stress. I gruppen män visar resultatet att man använder teknikerna för att undvika eller förhindra en situation som innebär stress. Slutsatsen är män och kvinnor, i viss uträckning, verkar ha olika bakomliggande faktorer (stressorer) till stress och att de tenderar att delvis använda yogateknikerna olika för att reglera och hantera stress.

Gender differences in drug use in Sweden – a systematic analysis of changes taking place during a decade Background: From a global perspective, Sweden upholds a high-quality healthcare provided on equal terms. Despite this, there are differences in health and living conditions as well as drug utilization between men and women. Aim: The aim of this study was to analyze how gender differences in drug use in Sweden have changed over the past 10 years. Specifically, to observe within which pharmacological groups large increases and decreases have taken place between 2011 and 2021. Method: A quantitative cross-sectional study was conducted to compare the prevalence of drug use between women and men in 2011 and 2021. The study used data from the Swedish Prescribed drug register containing information about all dispensed prescription drugs. Results: The gender differences differ depending on whether the differences are analyzed in relative or absolute terms. The largest sex difference in absolute numbers was antibiotics with a greater use were in women, while lipid lowering agents were showed the highest use among males. The largest increase in relative gender difference from 2011 to 2021 was for antimigrane preparations while the relative gender differences has decreased most substantially for mineral substances. Conclusion: The study shows that gender differences still exist and have not decreased in the last 10 years. Some findings on gender differences could be explained using research on prevalence of diseases between the sexes, while some differences could not be justified using medical explanations. Unexplainable gender differences can be explained by normative structures that exist and affect healthcare in Swedish society.

Syftet med denna studie var att ta reda på om det är någon könsskillnad i valet av leksaker för barnen och hur förskollärare arbetar med leksaker ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå ifrån feministiskt poststrukturalism. Datainsamlingsmetoderna som vi utgick från var observationer och intervjuer. Resultatet som framkom ur studien var att barnen väljer könsstereotypa leksaker och att förskollärarna behöver bli mer medvetna om genus och hur könsstereotypa leksaker påverkar barnen. En slutsats som framkom var att förskollärarna behöver vara närvarande i barnens lek och att förskollärarna behöver mer kunskap om genus.

Nätmobbning är ett relativt nytt fenomen och en typ av mobbning som är svår att undvika då många unga är internetuppkopplade dygnet runt. Nätmobbning har bidragit till att unga mår psykiskt dåligt och att deras vardag påverkas. Studiens primära syfte var att kartlägga hur nätmobbning ser ut bland niondeklassare. Det sekundära syftet var att se om det fanns några könsskillnader mellan flickor och pojkar med avseende på vad innehållet i nätmobbningen bestod av samt påverkan av den. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med totalt 161 respondenter från tre olika skolor i norra delen av Sverige. 19 % (17 stycken) pojkar respektive 21 % (13 stycken) flickor uppgav att de hade upplevt sig nätmobbade. Deras vardag hade påverkats genom att de hade isolerat sig från umgänge med andra samt försökt ändra på sig så mobbarna inte kunde mobba dem. Hälsan hade påverkats i form av att pojkar känt sig deprimerade och flickor hade fått försämrad självkänsla. Det var även ett högt antal som angav att hälsan inte påverkats. Både flest pojkar och flickor blev nätmobbade angående deras utseende.

Svårigheter att hitta balansen mellan familjelivet och arbete kan vara en anledning till att rollkonflikter uppstår och leder till sämre välbefinnande. Det jämställdhetspolitiska målet i Sverige ger kvinnor större chans att delta i utformningen av samhället och subventionerad förskoleverksamhet och lagstadgad rätt till deltid underlättar barnomsorg och ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjelivet, samt att anta karriärmöjligheterna. Studier har visat samband mellan individers välbefinnande och arbetsförhållanden, samt familjeförhållanden, men det är få studier som jämför detta samband bland individer i högre arbetspositioner. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsförhållanden, familjeförhållanden och välbefinnandet hos chefer i Sverige, och om sambanden kan förklara könsskillnaden i välbefinnande. Genom att tillämpa teorin om konflikt mellan arbete och familj, Work-Family Conflict, fördjupas förståelsen för hur arbetsförhållanden och familjeförhållanden skapar rollkonflikter som sedan påverkar välbefinnandet. Genom linjära regressionsanalyser av data från Levnadsundersökningen (LNU) indikerar studiens resultat att familjeförhållanden inte visar någon betydelse för chefers välbefinnande och därför inte heller på könsskillnaden i välbefinnande. Däremot visar resultaten att chefer som arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön har ett sämre välbefinnande. Resultaten visar att kvinnliga chefer både arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön i större utsträckning än manliga chefer, vilket förklarar en del av könsskillnaden i välbefinnande.

Följande undersökning ställer sig frågan hur män i Sverige, jämfört med kvinnor i Sverige, ändrar sina politiska preferenser i samband med en förändring i civilstånd. Med förändring i civilstånd menas att en individ går från en situation där denne delar boende och/eller ekonomi med någon annan till att leva ensam, eller en förändring åt det motsatta hållet. Frågeställningen undersöks via enkätdata om var respondenten ställer sig på en politisk vänster/höger-skala samt information om civilstånd, kön och andra bakgrundsvariabler. Metoden som används för att genomföra undersökningen är fixed effects-regression. Ingen av de olika estimeringarna som har utförts tyder på att politiska preferenser ändras i samband med förändring i civilstånd.

Utifrån Zygmunt Baumans teori om arbetsetik och Stefan Svallfors resonemang om klassbaserade attityder avser denna studie att analysera attityder till arbetslöshet med fokus på klasskillnader men även andra tänkbara faktorer. Att människor i olika klasser har liknande intressen, normer och sätt att betrakta samhället på har tidigare forskning observerat. Klasskillnader i synen på arbetslöshet är dock mindre beforskat och kommer därför att studeras närmare i denna studie. Syftet med studien är att undersöka skillnader i attityder till arbetslöshet. En analys utfördes för att undersöka hur bland annat social klass, kön och erfarenhet av arbetslöshet påverkar synen på arbetslöshet. Metod/data: Datamaterialet som använts är från 2008/2009 års European Values Study (EVS) vilket är en tvärsnittsstudie där materialet samlats in genom en enkät. Urvalet skickades ut till ett riksrepresentativt urval på 2600 personer över 18 år. Svarsfrekvensen slutade på 1187 personer vilket motsvarar 45,7 procent, med en medelålder på 47,9 år. Respondenternas attityder till arbetslöshet mättes utifrån ett index bestående utav fem frågor genom bivariata och multipla linjära regressionsanalyser (OLS). Resultatet visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan klass och attityder till arbetslöshet. I enlighet med hypotesen hade män sämre attityder till arbetslöshet än kvinnor. Har en person egen erfarenhet av arbetslöshet är synen på arbetslösa bättre, liknande resultat kunde inte urskiljas för eventuell partners erfarenhet av arbetslöshet. Politisk orientering och utbildning var andra variabler som föreföll förklara variationen i attityder bättre än exempelvis klass. Ju högre utbildning en individ har och ju mer politiskt vänsterorienterad den är desto bättre attityder till arbetslöshet. Diskussion: Att inga klasskillnader kunde utläsas i synen på arbetslöshet kan bero på att enkäten skickades ut mitt under en ekonomisk kris som påverkat respondenternas attityder oavsett klass. Arbetslöshet ses eventuellt som ett resultat av samhällsekonomiska brister snarare än en konsekvens av individers personliga egenskaper. Politisk orientering och egen erfarenhet av arbetslöshet tenderar att förklara synen på arbetslöshet i större utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den personliga kontrollen för det psykiska välbefinnandet, samt om det finns någon könsskillnad i betydelsen av den. Med utgångspunkt i teorin om resursersättning, som antar att utbildning har större positiv effekt på det psykiska välbefinnandet för kvinnor än för män, formuleras ett antal frågeställningar om huruvida den personliga kontrollen har större positiv inverkan på kvinnors nivå av psykiska välbefinnande jämfört med män. Genom multipla linjära regressionsanalyser baserade på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, undersöks 4306 män och kvinnor. Resultaten av analyserna visar på att den personliga kontrollen har större inverkan på kvinnors nivå av det psykiska välbefinnandet jämfört med män, trots att kvinnor generellt har lägre nivåer av både psykiskt välbefinnande och personlig kontroll, samt att kvinnor som inte arbetar i högre grad behöver förlita sig på den personliga kontrollen för att må bra psykiskt. Dessa resultat ger stöd åt att tro att den personliga kontrollen, i linje med resursersättningsteorin, används för att känslomässigt och mentalt täcka upp för sådana socioekonomiska resurser som brister.

<p>Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren och svenskarna är nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet på arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne är bidragande faktorer till förmågan att återgå i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivå för samhället och den allmänna välfärden i avseende på hälsa och socioekonomiska aspekter är starkt hotad av denna sjukfrånvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var således att utröna vilka faktorer det är som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmåga att bryta en sjukskrivning och återgå i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive långtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrån vissa faktorer. Genom att titta på de faktorer där signifikanta skillnader utvisas kan detta tyda på att dessa faktorer inte är av så stor betydelse för återgång till arbete efter en sjukskrivningsperiod.</p>