No description available.

No description available.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Reglerna återfinns i diskrimineringslagens (2008:567) regler om aktiva åtgärder. I uppsatsens andra kapitel ges en översiktlig beskrivning av diskrimineringslagen och tillsynen samt de övergripande regler som gäller för det målinriktade arbetet. Mer detaljerat om arbetsgivarens skyldigheter redogörs för i kapitel tre och fyra. Skyldigheterna gäller att aktivt verka för att främja jämställdhet på arbetsplatsen, bland annat genom att underlätta kombinationen av föräldraskap och förvärvsarbete samt att vid rekrytering främja en jämn könsfördelning inom särskilda arbetskategorier och på arbetsplatsen som helhet. Arbetet ska redogöras för i jämställdhetsplanen, som också ska innehålla en utvärdering av arbetet sedan föregående plan upprättades. En del av det aktiva arbetet är kravet på lönekartläggning. För att göra en lönekartläggning krävs enligt lagen en analys av de skillnader som finns i löner mellan lika och likvärdigt arbete. Bedömningen av vad som är lika och likvärdigt arbete görs efter vilka kriterier och krav som kan anses som sakliga. En stor granskning som gjordes av Jämställdhetsombudsmannen 2005 visade att efterlevnaden av reglerna gällande lönekartläggning är mycket dålig. Anledningen uppges i granskningsrapporten vara främst okunskap hos arbetsgivarna.Reglerna om aktiva åtgärder ger inga direkta besked om vilka åtgärder som ska vidtas och ingen har blivit dömt att betala det vite som är förknippat med kraven. I uppsatsens avlutande kapitel diskuteras om lagen är för diffust formulerad, om det verkligen finns tillräckliga incitament för en arbetsgivare att rätta sig efter lagens krav och vad som skulle kunna öka efterlevnaden av lagen.

Bakgrund: Våra värderingar, uppfattningar, beteenden samt de oskrivna regler som medarbetare styrs av är grunden till säkerhetskulturen på en arbetsplats, d.v.s. när medarbetare i en organisation har gemensamma attityder, förhållningssätt och normer gällande säkerhet och risker. Det har visats sig i tidigare studier att en god säkerhetskultur bland personalen har inverkan på patientsäkerheten. Att intensivvårdspersonal effektivt arbetar mot ett gemensamt mål har visats medföra positiva resultat vad gäller patientsäker vård och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader i uppfattningar om säkerhetskultur mellan grupper av sjuksköterskor som arbetar vid olika typer av intensivvårdsavdelningar. Metod: En pilotstudie med kvantitativ och jämförande design genomfördes vid två intensivvårdsenheter vid ett svenskt sjukhus under hösten 2015. Den översatta enkäten, The Safety Attitudes Questionnaire (SAQ)–ICU, användes där sex subskalor ”samarbetsklimat, säkerhetsklimat, arbetstrivsel, stressmedvetenhet, uppfattning om arbetsledning samt arbetsförhållanden” analyserades med hjälp av programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS 23,0). Resultat: Bland de 56 deltagarna i grupperna påvisades generellt relativt hög uppfattning av säkerhetskulturen, men där en enhet skattade signifikant högre på samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Slutsats: Det fanns tillfredsställande säkerhetsattityder vid båda enheterna, men vissa skillnader förelåg dock mellan grupperna av sjuksköterskor från de olika intensivvårdsenheterna när det handlar om samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Dessa skillnader kan bero på olika arbetssätt mellan enheterna.

<p>En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. </p><p>Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt. </p><p>Resultatet visade att en majoritet operatörer på samtliga avdelningar; montering, bearbetning hus och bearbetning snäckhjul/snäckskruv, ansåg sig tillfredsställda i arbetet. Samtidigt fanns också operatörer som inte ansåg sig vara det. Bearbetning hus var den avdelning som var mest tillfredsställd. Vidare var relationerna med arbetsledare, arbetskamrater, yrkesstoltheten samt arbetsvariation viktigast för operatörernas tillfredsställelse. Positiva signifikanta samband med operatörernas arbetstillfredsställelse fanns till hur de upplevde arbetsledare, yrkesstolthet samt arbetsvariation. Vidare fanns det också ett positivt signifikant samband med hur de värderade yrkesstolthet och teamledare. Slutligen visade resultatet också på utvecklingsmöjligheter inom vissa områden.</p>

En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt. Resultatet visade att en majoritet operatörer på samtliga avdelningar; montering, bearbetning hus och bearbetning snäckhjul/snäckskruv, ansåg sig tillfredsställda i arbetet. Samtidigt fanns också operatörer som inte ansåg sig vara det. Bearbetning hus var den avdelning som var mest tillfredsställd. Vidare var relationerna med arbetsledare, arbetskamrater, yrkesstoltheten samt arbetsvariation viktigast för operatörernas tillfredsställelse. Positiva signifikanta samband med operatörernas arbetstillfredsställelse fanns till hur de upplevde arbetsledare, yrkesstolthet samt arbetsvariation. Vidare fanns det också ett positivt signifikant samband med hur de värderade yrkesstolthet och teamledare. Slutligen visade resultatet också på utvecklingsmöjligheter inom vissa områden.

Svårigheter att hitta balansen mellan familjelivet och arbete kan vara en anledning till att rollkonflikter uppstår och leder till sämre välbefinnande. Det jämställdhetspolitiska målet i Sverige ger kvinnor större chans att delta i utformningen av samhället och subventionerad förskoleverksamhet och lagstadgad rätt till deltid underlättar barnomsorg och ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjelivet, samt att anta karriärmöjligheterna. Studier har visat samband mellan individers välbefinnande och arbetsförhållanden, samt familjeförhållanden, men det är få studier som jämför detta samband bland individer i högre arbetspositioner. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsförhållanden, familjeförhållanden och välbefinnandet hos chefer i Sverige, och om sambanden kan förklara könsskillnaden i välbefinnande. Genom att tillämpa teorin om konflikt mellan arbete och familj, Work-Family Conflict, fördjupas förståelsen för hur arbetsförhållanden och familjeförhållanden skapar rollkonflikter som sedan påverkar välbefinnandet. Genom linjära regressionsanalyser av data från Levnadsundersökningen (LNU) indikerar studiens resultat att familjeförhållanden inte visar någon betydelse för chefers välbefinnande och därför inte heller på könsskillnaden i välbefinnande. Däremot visar resultaten att chefer som arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön har ett sämre välbefinnande. Resultaten visar att kvinnliga chefer både arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön i större utsträckning än manliga chefer, vilket förklarar en del av könsskillnaden i välbefinnande.

Talesättet framtiden är oviss, är kanske mer applicerbar idag än det varit förut. En värld där det enda konstanta är förändring, vilket absolut gäller inkluderar arbetsförhållande. Hur vi ser på arbetsförhållande idag är helt annorlunda än för 100 år sedan. Idag vet vi att mänskliga resurser är det som utgör organisationerna och utan den mänskliga arbetskraften skulle det inte finnas många organisationer. Studien undersöker hur vi ser på arbetsförhållande idag, hur synen på framtidens arbetsförhållanden är och vad vi anser är viktigt för att vi ska må bra på arbetsplatsen och kunna arbeta hela vårt yrkesliv. Syftet med studien är att identifiera dagens arbetsförhållanden och informanternas önskan om framtidens samt hur organisationen kan möta upp dessa önskningar.    Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer genomfördes. Resultaten har framkommit genom att intervjua sex medarbetare från ett industriföretag. Utifrån det empiriska materialet har ett underlag för analysen och diskussionsavsnitten kunnat skapas. Studiens resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring arbetsförhållandens utveckling, arbetsförhållandens olika delar och dess komplexitet kring ämnet. Resultatet visar tydligt att det finns mycket i dagens arbetsmiljö som upplevs positivt såsom flexibilitet, arbetskamrater och chefer samt att det rent generellt finns en glädje och motivation till att gå till arbetet. Däremot uppfattas också arbetet stressigt och att arbetsuppgifternas utformning påverkar informanterna  fysiskt. Det upplevs finnas en medvetenhet kring den fysiska arbetsmiljön medan den psykiska- och psykosociala verkar brista. Dessa brister handlar om att det finns få forum att diskutera sådana frågor och de forum som finns, såsom medarbetarundersökning och individuella samtal, verkar till viss del  inte fungera som medarbetarna skulle vilja. Hur organisationen ska möta dessa önskningar kan tyckas vara ett enkelt svar men i verkligheten finns det flera aspekter att ta hänsyn till och organisationernas olika förutsättningar och branscher.

Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget. Databassökningar gjordes och artiklar granskades, analyserades och ett resultat skapades som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudteman: “Arbetsmiljö och krav som orsak“, “Arbetslaget som orsak”, “Fysiska och psykiska effekter som drabbar sjuksköterskan”, “Påverkan på patientsäkerheten” och “ Behov av kunskap och kompetensutveckling”. Diskussion: I sjuksköterskors arbetsmiljö förekom förhållanden som orsakade hög arbetsbelastning och stress. Detta ledde till att många sjuksköterskor övervägde att lämna yrket. Sjuksköterskor oroade sig för kvaliteten på vården på grund av den höga arbetsbelastningen. Slutsats: Flera faktorer påverkade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa faktorer kan leda till konsekvenser, inte bara för patientsäkerheten utan också för personalens egen hälsa. Nyckelord: Arbetsbelastning, Arbetsförhållanden, Arbetsmiljö, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskor, Stress.Chattkonversationen är avslutad

Denna uppsats undersöker vad som påverkar lärares upplevda problem med arbetsförhållanden samt deras upplevda arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, ålder samt upplevt stöd från rektorn ofta är prediktorer för dessa begrepp. Datan är hämtad från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011. Utifrån dessa data utförs multipel regression samt jämförelser av medelvärden och andelar med hjälp av makron för att söka svar på frågeställningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning på akademisk framgång har betydelse för lärares upplevelser.