<p>En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. </p><p>Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt. </p><p>Resultatet visade att en majoritet operatörer på samtliga avdelningar; montering, bearbetning hus och bearbetning snäckhjul/snäckskruv, ansåg sig tillfredsställda i arbetet. Samtidigt fanns också operatörer som inte ansåg sig vara det. Bearbetning hus var den avdelning som var mest tillfredsställd. Vidare var relationerna med arbetsledare, arbetskamrater, yrkesstoltheten samt arbetsvariation viktigast för operatörernas tillfredsställelse. Positiva signifikanta samband med operatörernas arbetstillfredsställelse fanns till hur de upplevde arbetsledare, yrkesstolthet samt arbetsvariation. Vidare fanns det också ett positivt signifikant samband med hur de värderade yrkesstolthet och teamledare. Slutligen visade resultatet också på utvecklingsmöjligheter inom vissa områden.</p>

En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt. Resultatet visade att en majoritet operatörer på samtliga avdelningar; montering, bearbetning hus och bearbetning snäckhjul/snäckskruv, ansåg sig tillfredsställda i arbetet. Samtidigt fanns också operatörer som inte ansåg sig vara det. Bearbetning hus var den avdelning som var mest tillfredsställd. Vidare var relationerna med arbetsledare, arbetskamrater, yrkesstoltheten samt arbetsvariation viktigast för operatörernas tillfredsställelse. Positiva signifikanta samband med operatörernas arbetstillfredsställelse fanns till hur de upplevde arbetsledare, yrkesstolthet samt arbetsvariation. Vidare fanns det också ett positivt signifikant samband med hur de värderade yrkesstolthet och teamledare. Slutligen visade resultatet också på utvecklingsmöjligheter inom vissa områden.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen. Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie. En strukturerad webenkät användes för att samla in data. Totalt deltog 91 medarbetare inom närsjukvården på ett privat hälso- och sjukvårdsföretag, vilket innebar en svarsfrekvens på 43 %. Resultaten visar ett direkt positivt samband mellan socialt stöd och olika arbetsrelaterade faktorer samt hälsa. Socialt stöd medierar även effekterna av kontroll på nivån av den självuppskattade hälsan. Dock fanns det inget underlag för att socialt stöd har en större betydelse än andra arbetsrelaterade faktorer i relation till hälsa. Konklusionerna var att ett gott emotionellt klimat bidrar till gynnsamma hälsoeffekter. Ett viktigt perspektiv i det hälsofrämjande arbetet är att skapa och främja goda relationer på arbetsplatsen. Exempelvis är formella samtalsgrupper effektiva vid främjandet av goda relationer, samt bidragande till minskningen av stressupplevelser vilket även fångar in den preventiva tillämpningen. Hälsa berör flera aspekter och bör ses så holistiskt som möjligt. / The workplace has become an important arena where health- and the prospects of health can be affected. In recent years there have been positive developments regarding the physical work environment but not concerning the psychosocial development environment where employees especially in the health care system is experiencing an increasingly tight labor situation. The literature review on psychosocial working conditions show that there is little research done on the positive aspects of social support and health. This is seen as a problem when the work environment is a considerable potential in the promotion of health, and that the focus should move from the pathogenic to the salutogenic approach. The aim of this thesis was from a salutogenic perspective to study the importance of social support at workplaces in the private healthcare, and examine employees' self-estimated health and perceptions of the workplace and working conditions. The Method was a quantitative cross-sectional study. A structured web-based survey was used to collect data. A total of 91 employees of the local health services in a private healthcare company participated, representing a response rate of 43%. The Results showed a direct positive relationship between social support and various work-related factors and health. Social support also mediates the effects of control on the level of self-estimated health. However, there was no basis for social support as a greater factor than other work-related factors in relation to health. The Conclusions were that a good emotional climate contributes to beneficial health effects. An important perspective in health promotion is to create and foster good relationships in the workplace. For instance are formal discussion groups effective in the promotion of good relations, as well as contributing to the reduction of stress experiences, which also captures the preventive view. Health concerns several aspects and should be seen as holistic as possible.