Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i våra svenska dagligvarubutiker med målet att genom optimal styrning nå upp till uppsatta avdelningsmål. Detta samtidigt som personalen ställer krav på sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmärksammas. Detta ställer höga krav på att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, då motiverade individer tenderar att prestera bättre resultat än ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer såsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor är centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet. Resultatet i denna studie kan dock inte generaliseras, men kan trots detta ses som ett viktigt och relevant bidrag för både framtida forskning på området arbetsmotivation, men också som ett relevant bidrag i butikschefens arbete med att utforma olika incitament och belöningsinstrument för mellanchefer i dagligvarubutiker. / Every day thousands of middle-level managers work in our Swedish grocery stores with the goal to reach set department targets through optimal control. At the same time as the staff require their work to be satisfied, and at the same time the customers must be in focus and attention to. This reality places high demands on the shop to have middle-level managers who experience work as motivating, as motivated individuals tend to perform better than non-motivated individuals. This qualitative study addresses the motivation among middle-level managers in Swedish grocery stores and intends to investigate factors that may contribute to the motivation of these managers. This study shows that factors such as responsibility, development, challenging tasks, feedback and the relationship to other colleagues are a potential key elements of the respondents´ perceived motivation at work. The results of this study cannot be generalized, but can nevertheless be seen as an important and relevant contribution in the store manager´s efforts to devise incentives and incentive instruments for middle-level managers in grocery stores.

Diss. Göteborg : Handelshögskolan, 2007.

<p>På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet. Det visade sig även att de intervjuade cheferna använde ett flertal av dessa faktorer och även varierade dessa för att motivera sin personal då olika individer har olika behov.  Därmed tycktes de intervjuade att formerna bör anpassas för hur man skapar arbetsmotivation bland sina anställda och även formerna för uppmärksamhet och stöd från chefen. De framkomna temana diskuteras i relation till teorier som återfinns inom litteraturen. <strong><em></em></strong></p>

<p>På många arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter. Data analyserades med hjälp av korrelationer, t-test, regressionsanalys samt variansanalys. Resultaten visar attutnyttjandegraden av friskvårdsförmåner inte har någon märkbar effekt på den upplevda arbetsmotivationen. De anställda utnyttjar friskvårdsförmånerna i relativt stor utsträckning och den upplevda arbetsmotivationen är förhållandevis hög. Friskvårdsförmånerna bedöms vara en väsentlig del av arbetsförhållandet och kan i enlighet med Herzbergs motivationsteori ses som en hygienfaktor.</p>

No description available.

På många arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter. Data analyserades med hjälp av korrelationer, t-test, regressionsanalys samt variansanalys. Resultaten visar attutnyttjandegraden av friskvårdsförmåner inte har någon märkbar effekt på den upplevda arbetsmotivationen. De anställda utnyttjar friskvårdsförmånerna i relativt stor utsträckning och den upplevda arbetsmotivationen är förhållandevis hög. Friskvårdsförmånerna bedöms vara en väsentlig del av arbetsförhållandet och kan i enlighet med Herzbergs motivationsteori ses som en hygienfaktor.

No description available.

På alla arbetsplatser behövs motivation för både chef och medarbetare för att arbetet ska engagera och öka effektiviteten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som individer i chefsposition anser påverkade anställdas arbetsmotivation, och mer specifikt vad chefer gör för att motivera sina anställda. Sju intervjuer genomfördes med personer i chefsposition inom olika branscher. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. I analysen framkom ett antal teman som cheferna ansågs öka medarbetares motivation i vardagsarbetet, såsom kompetensutveckling, lön, ledarens, roll, återkoppling och delaktighet. Det visade sig även att de intervjuade cheferna använde ett flertal av dessa faktorer och även varierade dessa för att motivera sin personal då olika individer har olika behov.  Därmed tycktes de intervjuade att formerna bör anpassas för hur man skapar arbetsmotivation bland sina anställda och även formerna för uppmärksamhet och stöd från chefen. De framkomna temana diskuteras i relation till teorier som återfinns inom litteraturen.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vårdpersonalens arbetsmiljö vid Falu kommuns demensboende. Sammanlagt 134 omsorgsanställda besvarade enkäten, som omfattade 37 frågor. Fyra frågor rörde bakgrundsvariablar, 28 strukturerade frågor behandlade arbetsmiljön, personalens utbildning, motivation, stimulans i arbetet och annat dylikt. Inalles 9 ostrukturerade eller öppna frågor handlade om god omvårdnad, erfarenhet av samt brister respektive förtjänster med arbetet med de demenssjuka. Av resultatet framgick att 69 % arbetade av intresse inom demensvården. Totalt 84 % av personalen ansåg att de trivdes mycket eller ganska bra med sitt arbete, medan 3 % av undersköterskorna inte trivdes. Arbetsmotivationen var grundad i en god relation till arbetskamraterna och en bra lön. Önskan om vidareutbildning var större hos undersköterskorna än hos vårdbiträden. Mera utbildning önskades om beteendestörning och psykiska symtom vid demens. Sammanlagt 49 % ansåg att de fick nödvändig handledning av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Däremot ansåg 19 % att sjuksköterskan mycket sällan eller aldrig hade tid att ge handledning. Resultatet diskuterades i termer av Virginia Hendersons omvårdnadsteori vilken höll före att omvårdnad innebär att patienten skall hjälpas inom de olika behovsområdena, när han/hon saknar kraft, kunskap och/eller vilja att själv ta vara på sina grundläggande nödvändigheter. Därför skulle personalen ytterst utgöra ”ett ben för den amputerade och ett öga för den nyligen blinda.”