• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 35
  • 21
  • 10
  • 6
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 81
  • 23
  • 22
  • 15
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

A study of some co-ordination chemistry of the Group IVA elements

Gordon, D. January 1984 (has links)
No description available.
2

Ingen tid, ingen plats men en ny patient : En enkätundersökning av avdelningssjuksköterskors erfarenheter att ta emot patienter från intensivvården.

Edvardsson, Anton, Lundh, Anette January 2015 (has links)
Antalet vårdtillfällen inom svensk intensivvård ökar och därmed också antalet överflyttningar från intensivvårdsavdelningen (IVA) till vårdavdelningar. Med kortare vårdtider och få intensivvårdsplatser ökar trycket ytterligare på vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av att ta emot patienter från IVA. Den kvantitativa studien genomfördes på två västsvenska sjukhus där 61 avdelningssjuksköterskor fick besvara en enkät. Urvalet var av bekvämlighetstyp. Studiens resultat visar på att avdelningssjuksköterskor upplever att patienterna som kommer till avdelningar inte är färdigvårdade så att en patientsäker vård kan ges på vårdavdelningen. Brist på tid samt svårigheterna att samordna själva tiden för överflyttningen ges skäl till detta. Tvärt emot tidigare forskning uppger en majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna upplever att de har den kunskap för att vårda patienter från IVA. Vidare upplever sjuksköterskorna i studien att rapportering samt skriftlig dokumentation som tillfredställande. Denna studie visar på avdelningssjuksköterskans utsatthet och att en icke färdigvårdad intensivvårdspatient kan skapa en ohållbar situation på vårdavdelningarna. En mer strukturerad uppföljning skulle kunna bidra till ökad trygghet för avdelningssjuksköterskorna och därmed förbättra vården som bedrivs på vårdavdelningarna.
3

Skillnader i uppfattning av säkerhetskultur / Differences in the perception of safety culture

Edlund, Susanna, Chefer Portin, Julia January 2015 (has links)
Bakgrund: Våra värderingar, uppfattningar, beteenden samt de oskrivna regler som medarbetare styrs av är grunden till säkerhetskulturen på en arbetsplats, d.v.s. när medarbetare i en organisation har gemensamma attityder, förhållningssätt och normer gällande säkerhet och risker. Det har visats sig i tidigare studier att en god säkerhetskultur bland personalen har inverkan på patientsäkerheten. Att intensivvårdspersonal effektivt arbetar mot ett gemensamt mål har visats medföra positiva resultat vad gäller patientsäker vård och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader i uppfattningar om säkerhetskultur mellan grupper av sjuksköterskor som arbetar vid olika typer av intensivvårdsavdelningar. Metod: En pilotstudie med kvantitativ och jämförande design genomfördes vid två intensivvårdsenheter vid ett svenskt sjukhus under hösten 2015. Den översatta enkäten, The Safety Attitudes Questionnaire (SAQ)–ICU, användes där sex subskalor ”samarbetsklimat, säkerhetsklimat, arbetstrivsel, stressmedvetenhet, uppfattning om arbetsledning samt arbetsförhållanden” analyserades med hjälp av programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS 23,0). Resultat: Bland de 56 deltagarna i grupperna påvisades generellt relativt hög uppfattning av säkerhetskulturen, men där en enhet skattade signifikant högre på samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Slutsats: Det fanns tillfredsställande säkerhetsattityder vid båda enheterna, men vissa skillnader förelåg dock mellan grupperna av sjuksköterskor från de olika intensivvårdsenheterna när det handlar om samarbetsklimat och arbetsförhållanden. Dessa skillnader kan bero på olika arbetssätt mellan enheterna.
4

Närståendes behov på intensivvårdsavdelningar enligt critical care family needs inventory : en litteraturstudie / The needs of family members in intensive care units according to the critical care family needs inventory : a literature review

Haaraoja, Paulina, Henningsson, Johanna January 2013 (has links)
Bakgrund På en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående. Sjuksköterskor inom intensivvård måste skaffa sig den kunskap som behövs för att djupare kunna förstå och bemöta närståendes behov och krisreaktioner. Syfte Att beskriva hur vuxna närstående, till vuxna patienter på intensivvårdsavdelningar, skattade sina behov i formuläret Critical Care Family Needs Inventory.  Metod Metoden var en litteraturbaserad studie med granskning av vetenskapliga originalartiklar. Sökning genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt via sökmotorn Google Scholar. Femton originalartiklar valdes sedan ut för vidare analys.   Resultat Alla granskade studier innehöll behovsskattningar enligt Critical Care Family Needs Inventory av närstående personer till IVA-patienter. Behoven indelades i kategorierna försäkran, information, närhet, stöd och komfort. Kategorin försäkran rangordnades högst. Närstående hade behov av att känna hopp och att få ärliga svar på frågor om den anhörige patientens tillstånd. Kategorierna information och närhet rangordnades näst högst. Det var viktigt för närstående att få information om behandlingen och veta vem de ska vända sig till för att få den. Närstående hade även behov av att få känna närhet till den anhörige patienten. Kategorierna komfort och stöd var lägst rankade. De närstående prioriterade bort behov inom dessa kategorier för egen del.   Slutsats Internationella studier visar att det finns liknande behov hos närstående till IVA-patienter. De närstående har behov av att känna ett realistiskt hopp, få ärliga svar på sina frågor, erhålla tillförlitlig information och få känna närhet till den anhörige patienten, behov som inte alltid tillgodoses. Närstående prioriterar ofta den anhörige patientens välmående framför sitt eget vilket kan leda till att de egna behoven av stöd och komfort försummas. Sjuksköterskor verksamma inom intensivvård bör vara lyhörda inför de individuella behov som varje enskild närstående ger uttryck för.
5

IVA syndromet – omvårdnadsproblem och prevention ur ett sjuksköterske perspektiv / ICU syndrome – nursing problems and preventions in a nurse perspective

Lundgren, Filip, Olsson, Martin January 2003 (has links)
Specialiteten intensivvård utvecklades på 1950-talet, ända sedan dess har det varit känt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benämnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror på ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk påverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvårdsmiljön som patienten vårdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet är att beskriva omvårdnadsproblem och vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie. Resultatet visar att det finns en mängd olika omvårdnadsproblem relaterat till IVA syndromet. Sjuksköterskan kan med hjälp av kunskap och medvetenhet om problemet vidta en rad åtgärder inom ramen för sin profession för att förhindra och lindra effekterna av IVA syndromet. Resultatet visar att sjuksköterskan måste ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet för att effektivt kunna förebygga utvecklandet av IVA syndromet.
6

Análisis crítico del tratamiento del leasing financiero en la Ley de IVA con la reforma tributaria de 2014-2016

Zamora Astudillo, Laura, Morales Muñoz, Alonso 09 1900 (has links)
TESIS PARA OPTAR AL GRADO DE MAGÍSTER EN TRIBUTACIÓN / Laura Zamora Astudillo [Parte I], Alonso Morales Muñoz [Parte II] / Las leyes N° 20.780, de 29 de septiembre de 2014, y N° 20.899, de 8 de de febrero de 2016, incorporaron una serie de modificaciones a la LIVS, entre otras, para ampliar el hecho gravado básico venta a las enajenaciones de los bienes inmuebles realizadas por un vendedor. Esas mismas normas introdujeron un nuevo hecho gravado con IVA en su artículo 8 letra l), constituido por los contratos de arriendo con opción de compra que recayeren sobre bienes corporales inmuebles realizados por un vendedor, incluyendo con ello a las operaciones de leasing financieros de inmuebles por adherencia. Asimismo, modificaron la exención establecida para los arriendos de inmuebles en el artículo 12 letra E) Nº 11 de la LIVS, e incorporaron una nueva letra i) al artículo 16, para regular la forma de terminar la base imponible en estas operaciones. Finalmente, en el artículo 17 se estableció la rebaja proporcional de esa base imponible del valor de adquisición del terreno, de acuerdo con los criterios que la norma entrega. Con las modificaciones antes mencionadas, se reconoce a la operación de leasing financiero sobre inmuebles, al menos para efectos de su tratamiento por la LIVS, la naturaleza de un servicio financiero en el cual existe implícita o explícitamente una tasa de interés, asociada al financiamiento del bien cedido en uso y goce por el empresario de leasing, la cual no forma parte de la base imponible afecta al impuesto sobre las ventas y servicios. No obstante, esa forma de entender el contrato de leasing como una alternativa más de financiamiento para las empresas que requieren adquirir bienes de capital queda restringida en la la LIVS exclusivamente a los inmuebles, sin extenderla a los contratos de igual naturaleza recaídos sobre bienes muebles, los cuales continúan gravándose como un simple arrendamiento. Es por ello que el objetivo de este trabajo es abordar de manera crítica estas últimas modificaciones realizadas por el legislador a la regulación tributaria del leasing financiero en la ley de IVA, con especial énfasis en la falta de armonía que fruto de esas modificaciones se produce en el tratamiento existente de la misma operación, dependiendo si recae sobre bienes muebles o inmuebles, las cuales si bien tienen explicación en razones históricas y en las sucesivas modificaciones que ha sufrido el texto de la LIVS, no parecen justificar mantener ese tratamiento diferenciado frente a operaciones de igual naturaleza, pues generan distorsiones en la norma que afectan su certeza jurídica.
7

The taxable events for the Value-Added Tax (VAT) based on a Comparative Law approach / Los hechos gravados en el IVA en el derecho comparado

Villanueva Gutiérrez, Walker 10 April 2018 (has links)
This article analyzes the definitions of the main taxable events for the Value-Added Tax (VAT) based on a comparative approach to thelegislation of different countries (Spain, Mexico, Chile, Colombia, Argentina and Peru). In this regard, it analyzes which legislations offer definitions according to the principles of generality, fiscal neutrality and legal certainty for VAT. Moreover, it points out that the VAT systems of those countries do not require as a condition for the configuration of the taxable events that the transactions involve a «value added» or a final consumption. In the specificcase of «supplies of goods», the VAT systems have a similar definition of the taxable event, although there are a few differences. However, in the case of«supplies of services», which is the most important taxable event for VAT, there are important differences at the time each country defines it. This is not a desirable effect for the international trade of services, since the lack of harmonization produces double taxation or double non taxation. / El trabajo aborda la definición de los hechos gravados principalesen el Impuesto al Valor Agregado (IVA) en el derecho comparado (España, México, Chile, Colombia, Argentina y Perú), evaluando qué legislaciones proponen una definición conforme a los principios de generalidad, deneutralidad y de seguridad jurídica. Destaca que ninguna de las legislaciones exige como condición para la configuración de los hechos gravados que setrate de transacciones que generen «valor agregado» o que se trate de bienes o servicios susceptibles de consumo final. En el caso de la venta de bienes muebles, hay coincidencia en la definición del hecho gravado, aunque con matices de diferencia. En cambio, en la definición de servicios, que es la hipótesis más importante del impuesto, hay grandes diferencias entre las legislaciones. Ello definitivamente no es deseable, considerando el comercio internacional de servicios, por cuanto la falta de armonización produce fenómenos de doble imposición y doble no imposición.
8

Från intensivvård till vårdavdelning : Intensivvårdssjuksköterskans strategier vid förflyttningsprocessen

Edvinsson, Anton, Johansson Hjorth, Erik January 2015 (has links)
De patienter som har högst morbiditet och minst marginaler för överlevnad utan sjukvård vårdas på en intensivvårdsavdelning. När en sådan patient förbättras ska hen förflyttas till en vårdavdelning där vården fortsätter. Förflyttningen kräver en fungerande process i flera steg som enligt forskningen innebär flera olika problem och risker. En intensivvårdssjuksköterska ställs här inför flera utmaningar där hänsyn måste tas till patienten, närstående, mottagande vårdavdelning, lagar och bestämmelser. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans strategier vid förflyttningsprocessen av patienter från IVA till vårdavdelning. Öppna forskningsintervjuer har genomförts med tio intensivvårdssjuksköterskor på två intensivvårdsavdelningar med olika inriktning. Intervjuerna analyserades därefter utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning. I resultatet har strategier för att vårda framträtt som en huvudkategori. Där inkluderas tre allmänna kategorier: att vårda relationer, att anpassa vårdandet och att vårda patientsäkert. Kategorierna berör varandra på olika nivåer och utgör strategier som intensivvårdssjuksköterskan använder i sin strävan att genomföra en säker förflyttningsprocess. Vilka strategier som används vid vilken tidpunkt skiljer sig dock åt mellan olika situationer och en klar koppling kan dras till platssituation och tidstillgång. De individuellt utvecklade strategierna har i många fall vuxit fram ur organisationens struktur. Patientens säkerhet och välbefinnande samt intensivvårdssjuksköterskans känsla av kontroll över processen är centrala element i dessa strategier. I de fall processen av någon anledning inte fungerade var det just dessa element som riskerades. Det uppenbara gapet mellan IVA och vårdavdelning som har påvisats skulle kunna överbryggas med hjälp av en samverkanssjuksköterska vilket är en lösning som utomlands haft positiva resultat.
9

Patienters upplevelse av förvirringstillstånd : Under och efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning

Åhman, Lisa, Hansson, Julia January 2018 (has links)
Bakgrund. Patienter som vårdas eller tidigare har vårdats på intensivvårdsavdelningen löper en stor risk att drabbas av svåra förvirringstillstånd, både på intensivvårdsavdelningen och i efterhand på vårdavdelningen. Tillståndet medför ofta hallucinationer, desorientering och förvirring vilket för den drabbade patienten kan upplevas som skrämmande och medföra lidande, både under sjukdomstillståndet men även i efterhand. Det är ett komplex sjukdomstillstånd där sjuksköterskan har en viktig roll genom att arbeta personcentrerat och därmed minska lidande hos patienten. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av förvirring under och efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Metod. Kvalitativ studie av offentligt skrivet material vilket bearbetades med innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att personerna med förvirringstillstånd i samband med intensivvård genomgick obehagliga upplevelser där skräck och ångest var vanligt förekommande känslor i efterhand. Resultatet delades in i fyra kategorier; Overkliga upplevelser, desorientering, känslor under förvirringstillståndet och tiden efter förvirringstillståndet. Slutsats. Personerna beskriver upplevelsen av förvirringstillstånd i samband med intensivvård som negativ och obehaglig. Vidare beskriver flera personer en förvrängd verklighetsuppfattning där de än idag har svårigheter att avgöra vilka av upplevelserna som var verkliga och inte. Genom tolkning av resultatet kan en slutsats dras; patienters upplevelse av förvirringstillstånd i samband med intensivvård är starkt förknippat med lidande. Resultatet motiverar till ytterligare studier inom området för att förbättra kunskapen och förståelsen för hur lidandet kan minskas hos personer på vårdavdelning som har eller har haft detta förvirringstillstånd.
10

Kan förebyggande omvårdnadsåtgärder minska sömnbrist för IVA patient?

Jelovac, Tereza January 2017 (has links)
Sömnbrist för en patient på IVA är ett problem som kan ge både fysiska och psykiska symtom som oro, ångest, aggressivitet, hallucinationer, nedstämdhet och dessa tillstånd ger ofta en längre vårdtid för IVA-patienten bland annat. Miljön på IVA är intensiv med höga larmljud på diverse teknisk utrustning som är nödvändig för patienternas vård på sal och en rad olika aktiviteter som stör och avbryter patientens sömn dygnet runt. Cirka 20-60 % av alla IVA-patienter drabbas av ovanstående nämnda symtom och har en patient vårdats i respirator så är siffran 80 % risk att man drabbas. Patientgruppen som vårdas på IVA har antingen en livshotande sjukdom/tillstånd och livshotande svikt i vitala organ, transplanterade patienter, varit utsatt för trauma som ex. bilolycka, brännskada, förgiftningar etc. Denna patient grupp kräver högteknologisk vård 24 timmar om dygnet för att kunna överleva. Jag blev nyfiken och intresserad av att ta reda på vilka omvårdnadsåtgärder det finns för att sjuksköterskan skall kunna förebygga och lindra sömnbrist för IVA-patienten. Syftet med studien var därför att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska sömnbristen hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Resultatet visade sig att kombinationen öronproppar samt ögonbindel förbättrade sömnen för patienten men även att minskning av oljud på natten är en viktig faktor för en sjuksköterska skall tänka på. Det behövs dock mer forskning och utbildning om sömnbrist och dess risker samt bättre förebyggande åtgärder för intensivvårds-patienten så att sjuksköterskan skall kunna upptäcka och förstå risken med sömnbrist och tidigt minska att det uppstår.

Page generated in 0.0281 seconds