During the design of sports equipment, the main focus is usually on physical performance attributes, neglecting key subjective factors such as feel and comfort. The personal protective equipment worn in sport is a typical example, where injury prevention has taken precedence over user comfort, but it is anticipated that with a new approach to the design process, comfort can be improved without sacrificing protection. Using cricket leg guards and taekwondo chest guards as an example, this study aimed to develop a systematic method for assessing user perceptions and incorporating them into the design process. Players perceptions of the factors that influence the comfort of cricket leg guards and taekwondo chest guards were elicited through the use of co-discovery sessions, focus groups and individual interviews, and analysed through an inductive process to produce a comfort model. The relative importance of each different comfort dimension was identified through the use of an online questionnaire utilising the analytical hierarchy process method. Through the combination of these methods, six general dimensions were identified with a weighting regarding the amount to which each one determines a user's perceived comfort. For both cricket and taekwondo, the majority of players ranked Fit as the most important factor affecting comfort. Experimental procedures were developed to objectively test the Fit of cricket leg guards, with regards to batting kinematics, running performance and contact pressure. These methods were combined with subjective assessments of leg guard performance, to determine if there was a relationship between users perceived comfort and objective test results. It was found that shot ROM and performance were not significantly affected by cricket leg guards, despite perceptions of increased restriction whilst wearing certain pads. Wearing cricket leg guards was found to significantly decrease running performance when compared to running without pads (p<0.05). In addition, it was found that the degree of impedance depended on pad design and could not solely be attributed to additional mass. These results correlated with the subjective assessment of three different leg guards, with respondents identifying the pad which had the largest influence on their running biomechanics and impeded their performance the most, as the most restrictive pad. Contact pressure under the pad and straps was also measured for four different leg guards whilst running. The results found that the top strap applied the greatest amount of pressure to the leg, especially at the point of maximum knee flexion. The peak pressure under the top strap was found to reach up to three times that of any other area of the pad. These results were reflected in the subjective assessment of the leg guards, with all nine subjects identifying the top strap as an area of discomfort for certain pads. The results also suggested there was a preference for pads with a larger more consistent contact area, as pad movement was perceived to increase when contact area variation was greater. Finally the results from this research were used to develop a product design specification (PDS) for a cricket leg guard, specifying size, mass, contact pressure and shape. The PDS was used to develop a concept design which would maximise comfort, whilst maintaining protection.

This article analyzes the definitions of the main taxable events for the Value-Added Tax (VAT) based on a comparative approach to thelegislation of different countries (Spain, Mexico, Chile, Colombia, Argentina and Peru). In this regard, it analyzes which legislations offer definitions according to the principles of generality, fiscal neutrality and legal certainty for VAT. Moreover, it points out that the VAT systems of those countries do not require as a condition for the configuration of the taxable events that the transactions involve a «value added» or a final consumption. In the specificcase of «supplies of goods», the VAT systems have a similar definition of the taxable event, although there are a few differences. However, in the case of«supplies of services», which is the most important taxable event for VAT, there are important differences at the time each country defines it. This is not a desirable effect for the international trade of services, since the lack of harmonization produces double taxation or double non taxation. / El trabajo aborda la definición de los hechos gravados principalesen el Impuesto al Valor Agregado (IVA) en el derecho comparado (España, México, Chile, Colombia, Argentina y Perú), evaluando qué legislaciones proponen una definición conforme a los principios de generalidad, deneutralidad y de seguridad jurídica. Destaca que ninguna de las legislaciones exige como condición para la configuración de los hechos gravados que setrate de transacciones que generen «valor agregado» o que se trate de bienes o servicios susceptibles de consumo final. En el caso de la venta de bienes muebles, hay coincidencia en la definición del hecho gravado, aunque con matices de diferencia. En cambio, en la definición de servicios, que es la hipótesis más importante del impuesto, hay grandes diferencias entre las legislaciones. Ello definitivamente no es deseable, considerando el comercio internacional de servicios, por cuanto la falta de armonización produce fenómenos de doble imposición y doble no imposición.

EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen. Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt. Vid uttag eller användning av dessa varor för privat ändamål skall den skattskyldiga personen behandlas som en slutkonsument. Motsvarande regler återfinns även när en skattskyldig person tillhandahåller tjänster för privat ändamål. Uttagsbeskattning skall ske för att förhindra att en skattskyldig person uppnår en otillbörlig fördel genom att undvika beskattning på den egna konsumtionen. Uttagsbeskattning sker genom att transaktionerna likställs med tillhandahållande av varor och tjänster mot ersättning. Enligt uttagsbestämmelserna i mervärdesskattelagen aktualiseras uttagsbeskattning när en skattskyldig person tillhandahåller en vara eller en tjänst utan ersättning eller mot en ersättning som understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. I målet Gåsabäck från år 2005 konstaterar EG-domstolen att uttag för privat ändamål inte kan föreligga, enligt artiklarna 16 och 26.1 b i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person tillhandahåller varor eller tjänster mot en faktisk ersättning och detta även när ersättningen understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. Således är mervärdesskattelagens uttagsbestämmelser inte förenliga med EG-rätten. Trots domen i målet Gåsabäck beslutar Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked från år 2007 att uttagsbeskattning skall ske, enligt artikel 26.1 a i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person låter de anställda använda företagets personbilar mot en symbolisk ersättning. Skatterättsnämnden anser att beslutet inte strider mot EG-rätten eftersom det är fråga om användning av en vara i rörelsen och inte, såsom i målet Gåsabäck, tillhandahållande av en tjänst. Frågan är om förhandsbeskedet strider mot EG-rätten. Omständigheter i målet Gåsabäck tyder på att uttagsbeskattning aldrig kan aktualiseras när en ersättning utgår för en transaktion. / The European Community, EC, constitutes a new legal order, the European Community law, EC law. In situations of conflicts between national law and Community law, the EC law has supremacy, which means that the Member States are obliged to follow the EC law. The attainment of the objective of establishing an internal market within the EC presupposes a common system of value added tax, VAT. Several directives have been admitted for harmonising the VAT in the Community. VAT is a general tax on consumption, where the final consumer carries the burden of the tax. A deduction system ensures that the tax burden is brought forward until it reaches the final consumer. If the taxable person has been able to deduct input VAT on purchase of goods used for his business and then apply or use those goods for his own private use, the taxable person will be treated as a final consumer. Similarly, the taxable person will be treated as a final consumer when he supplies services for his own private use. To ensure that taxable persons do not take unfair advantage by avoiding tax on self-consumption, the transactions shall be treated as supplies of goods or services for consideration. The purpose of treating the transactions as supplies of goods or services for consideration is to ensure that VAT is a tax on final consumption. According to the Swedish VAT act, the application of goods or services for private use is to be understood to mean supplies of goods or services either free of charge or for a consideration which is less than the cost price of the goods or services supplied. In the case Gåsabäck 2005 the European Court of Justice concludes that supplies of goods and services that are effected for an actual consideration can not be regarded as an application of goods or services for private use according to articles 16 and 26.1 b of the VAT directive. This is also applied if that consideration is less than the cost price of the goods or services supplied. Consequently, the Swedish VAT act is inconsistent with the EC law. In a prelimi-nary decision of 19 January 2007, the Skatterättsnämnden decides that the use of goods forming part of the assets of a business shall, according to article 26.1 a of the VAT directive, be treated as a supply of services for consideration, although an actual consideration is paid for the transaction. The Skatterättsnämnden consider that the decision is consistent with the EC law since there are not the same services as in the case Gåsabäck. The question is if the decision is inconsistent with the EC law. Circumstances in the case Gåsabäck indicates that transactions that are effected for an actual consideration can never be regarded as an application of goods or services for private use.

<p>EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.</p><p>Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt. Vid uttag eller användning av dessa varor för privat ändamål skall den skattskyldiga personen behandlas som en slutkonsument. Motsvarande regler återfinns även när en skattskyldig person tillhandahåller tjänster för privat ändamål. Uttagsbeskattning skall ske för att förhindra att en skattskyldig person uppnår en otillbörlig fördel genom att undvika beskattning på den egna konsumtionen. Uttagsbeskattning sker genom att transaktionerna likställs med tillhandahållande av varor och tjänster mot ersättning.</p><p>Enligt uttagsbestämmelserna i mervärdesskattelagen aktualiseras uttagsbeskattning när en skattskyldig person tillhandahåller en vara eller en tjänst utan ersättning eller mot en ersättning som understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. I målet Gåsabäck från år 2005 konstaterar EG-domstolen att uttag för privat ändamål inte kan föreligga, enligt artiklarna 16 och 26.1 b i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person tillhandahåller varor eller tjänster mot en faktisk ersättning och detta även när ersättningen understiger självkostnadspriset för den tillhandahållna varan eller tjänsten. Således är mervärdesskattelagens uttagsbestämmelser inte förenliga med EG-rätten. Trots domen i målet Gåsabäck beslutar Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked från år 2007 att uttagsbeskattning skall ske, enligt artikel 26.1 a i mervärdesskattedirektivet, när en skattskyldig person låter de anställda använda företagets personbilar mot en symbolisk ersättning. Skatterättsnämnden anser att beslutet inte strider mot EG-rätten eftersom det är fråga om användning av en vara i rörelsen och inte, såsom i målet Gåsabäck, tillhandahållande av en tjänst. Frågan är om förhandsbeskedet strider mot EG-rätten. Omständigheter i målet Gåsabäck tyder på att uttagsbeskattning aldrig kan aktualiseras när en ersättning utgår för en transaktion.</p> / <p>The European Community, EC, constitutes a new legal order, the European Community law, EC law. In situations of conflicts between national law and Community law, the EC law has supremacy, which means that the Member States are obliged to follow the EC law. The attainment of the objective of establishing an internal market within the EC presupposes a common system of value added tax, VAT. Several directives have been admitted for harmonising the VAT in the Community.</p><p>VAT is a general tax on consumption, where the final consumer carries the burden of the tax. A deduction system ensures that the tax burden is brought forward until it reaches the final consumer. If the taxable person has been able to deduct input VAT on purchase of goods used for his business and then apply or use those goods for his own private use, the taxable person will be treated as a final consumer. Similarly, the taxable person will be treated as a final consumer when he supplies services for his own private use. To ensure that taxable persons do not take unfair advantage by avoiding tax on self-consumption, the transactions shall be treated as supplies of goods or services for consideration. The purpose of treating the transactions as supplies of goods or services for consideration is to ensure that VAT is a tax on final consumption.</p><p>According to the Swedish VAT act, the application of goods or services for private use is to be understood to mean supplies of goods or services either free of charge or for a consideration which is less than the cost price of the goods or services supplied. In the case Gåsabäck 2005 the European Court of Justice concludes that supplies of goods and services that are effected for an actual consideration can not be regarded as an application of goods or services for private use according to articles 16 and 26.1 b of the VAT directive. This is also applied if that consideration is less than the cost price of the goods or services supplied. Consequently, the Swedish VAT act is inconsistent with the EC law. In a prelimi-nary decision of 19 January 2007, the Skatterättsnämnden decides that the use of goods forming part of the assets of a business shall, according to article 26.1 a of the VAT directive, be treated as a supply of services for consideration, although an actual consideration is paid for the transaction. The Skatterättsnämnden consider that the decision is consistent with the EC law since there are not the same services as in the case Gåsabäck. The question is if the decision is inconsistent with the EC law. Circumstances in the case Gåsabäck indicates that transactions that are effected for an actual consideration can never be regarded as an application of goods or services for private use.</p>