Antalet vårdtillfällen inom svensk intensivvård ökar och därmed också antalet överflyttningar från intensivvårdsavdelningen (IVA) till vårdavdelningar. Med kortare vårdtider och få intensivvårdsplatser ökar trycket ytterligare på vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av att ta emot patienter från IVA. Den kvantitativa studien genomfördes på två västsvenska sjukhus där 61 avdelningssjuksköterskor fick besvara en enkät. Urvalet var av bekvämlighetstyp. Studiens resultat visar på att avdelningssjuksköterskor upplever att patienterna som kommer till avdelningar inte är färdigvårdade så att en patientsäker vård kan ges på vårdavdelningen. Brist på tid samt svårigheterna att samordna själva tiden för överflyttningen ges skäl till detta. Tvärt emot tidigare forskning uppger en majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna upplever att de har den kunskap för att vårda patienter från IVA. Vidare upplever sjuksköterskorna i studien att rapportering samt skriftlig dokumentation som tillfredställande. Denna studie visar på avdelningssjuksköterskans utsatthet och att en icke färdigvårdad intensivvårdspatient kan skapa en ohållbar situation på vårdavdelningarna. En mer strukturerad uppföljning skulle kunna bidra till ökad trygghet för avdelningssjuksköterskorna och därmed förbättra vården som bedrivs på vårdavdelningarna.

Bakgrund: Svårt sjuka patienter vårdas på intensivvårdsavdelning innan de flyttas till en vårdavdelning. Flytten innebär konsekvenser för patienterna, både psykiska och fysiska. Sjuksköterskan kan ha en betydande roll för hur överflyttningen upplevs för patienten. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av överflyttning från intensivvårdsavdelning till vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie genomfördes. Nio kvalitativa artiklar hittades, dessa har granskats och analyserats med inspiration från metasyntes och innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien resulterade i två kategorier och sex subkategorier. Behov att veta; Bristande information, Bra information samt Svaga minnesbilder. Här framkom patienternas upplevelse av information. Känna sig utlämnad; Möta kontraster, Kroppen orkar inte och Förbättrad hälsa. Detta visade att överflyttning från IVA till vårdavdelning var en svår situation för patienterna och gav en mängd olika känslor och upplevelser. Vissa var nöjda, de uttryckte trygghet samt att det var ett steg mot tillfrisknande. Andra patienter kände oro, osäkerhet, stress samt upplevde en känsla att vara utlämnad inför flytten. Några beskriver en kluvenhet, känslan var att flytten gjorde både gott och ont. Konklusion: Baserat på det patienterna upplevt vid överflyttning visar det att ”gapet” mellan IVA och vårdavdelningarna behöver överbryggas. / Background: Severely ill patients are cared for in intensive care units before being transferred to general wards. The transfer means some consequences for patients, both mental and physical. Nurses may have a significant role in how the transfer is perceived by the patient. Aim: The purpose of this study was to describe patients’ experiences of being transferred from intensive care units to general wards. Method: A literature studie has been performed. Nine qualitative articles were found. They have been complied and analyzed with inspiration of metasynthesis and content analysis. Result: The literature review resulted in two categories and six subcategories. Need to know; Lack of information, Good information, and Vague memories. Patients' experience of information emerged. To feel extraditet; Face contrastes, When the body does not cope and Improved health. This revealed that the transfer from ICU to the ward was a difficult situation for the patients and offered them a variety of emotions and experiences. Some were happy, they expressed safety and that it was a step towards recovery. Other patients felt anxiety, insecurity, stress, and experienced a feeling to be extradited for the move. Some describe ambivalence, the feeling was that the move was both good and bad. Conclusion: Based on what the patients experienced at transfer shows that the "gap" between the ICU and the wards need to be bridged.

Överflyttning av patienter från intensivvård till vårdavdelning är en komplex process som är förknippad med vissa svårigheter och risker. För att överflyttningsprocessen ska bli  patientsäker är det av stor vikt att både intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan har tid för förberedelser. Idag sker många överflyttningar hastigt och oplanerat. Ett väl fungerande samarbete mellan intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan är också viktigt, men studier har visat att detta inte alltid fungerar optimalt. Många intensivvårdssjuksköterskor upplever sin roll i samband med överflyttningsprocessen som oklar. Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors tillvägagångssätt och erfarenheter av överflyttning av patienter från intensivvårdsavdelning till en allmän vårdavdelning. Studien utfördes som en fallstudie på en intensivvårdsavdelning i Göteborg. Datainsamlingen skedde genom både observationer och intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor som var ansvariga för patienter som överflyttades från IVA till vårdavdelning. Resultatet analyserades och intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från studien visar att överflyttningsprocessen består av många olika förberedelser och moment som utförs av intensivvårdssjuksköterskan. Flera intensivvårdssjuksköterskor kände sig stressade över att hinna rapportera över sin patient till avdelningssjuksköterskan. Samarbetet med avdelningssjuksköterskan fungerade väl och intensivvårdssjuksköterskorna kände sig nöjda med överflyttningsprocesserna. Studien har också belyst att överflyttningen av en patient från intensivvård till vårdavdelning kan vara en utdragen process som ofta ligger till grund i platsbrist på mottagande enhet. För att överflyttningen skall bli mer strukturerad kan utarbetade rutiner bidra till en mer patientsäker och effektiv överflyttningsprocess.

No description available.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter påverkas både fysiskt och psykiskt vid överflyttning från en miljö till en annan. Att överflyttas från den specialiserade, högteknologiska intensivvårdsavdelningen till en vårdavdelning kan skapa upplevelser och känslor av stress, oro, ångest, osäkerhet, depression, sömnstörningar, minnesbortfall, mardrömmar med mera. Syfte: Att utforska hur miljöns utformning för vårdandet påverkar patientens välbefinnande efter överflyttning från intensivvårdsavdelning till kirurgisk vårdavdelning. Metod: Syftet besvarades med hjälp av upprepade observationer med informella intervjuer av tre patienter som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning och hade överflyttats till en kirurgisk vårdavdelning. Deduktiv innehållsanalys användes och utgick från en tidigare skapad modell av begreppet miljö. Resultat: Patienternas välbefinnande påverkades av miljön efter överflytten till den kirurgiska vårdavdelningen. Resultatet presenteras efter modellens kategorier atmosfär, omvärld, omgivning, medelpunkt och förhållande. Slutsats: Att överflyttas till en lägre vårdnivå som en vårdavdelning är en stor omställning för patienterna både fysiskt och psykiskt. Resultatet stödjer att det finns en kunskapslucka som består av skillnader i miljön, skillnader i sjuksköterskors kompetens och skillnader i kommunikationen mellan intensivvårdsavdelningar och vårdavdelningar. Det är viktigt att tydliga rutiner finns kring hur en intensivvårdspatient ska tas emot och vårdas vid överflyttningen till en vårdavdelning. För att miljöombytet inte ska bli för omfattande för patienten kan överflyttning först ske till en intermediärvårdsavdelning innan vidare överflyttning till en vårdavdelning sker. / ABSTRACT Background: Previous studies showed that patients are affected both physically and mentally when they transferring from one environment to another. To be transferred from the specialized, high-tech intensive care to a ward can create experiences and feelings of stress, worry, anxiety, insecurity, depression, sleep disorders, memory loss, and nightmares with more. Aim: The aim of this study was to explore how environmental design for care affects the patient's well-being after transfer from intensive care to the surgical ward. Method: The aim was answered with help from repeated observations with informal interviews with three patients who had been treated in an intensive care unit and had been transferred to a surgical ward. Deductive content analysis was used and was based on a previously created model. Result: The patients' well-being was affected by the environment after transfer to the surgical ward. The results are presented according to the categories atmosphere, entourage, surroundings, midpoint and relationship. Conclusion: Be transferred to a lower level of care as a ward is a big change for the patients both physically and psychologically. The result supports that there is a knowledge gap which consist of differences in the environment, differences in nurses' skills and differences in communication between intensive care units and wards. It is important that there are clear procedures on how an intensive care patient to be received and cared for at the transfer to a ward. To move from one environment to another should not be too extensive for the patient can first be transfer place to an Intermediate Care Facility before further transfer to a ward occurs.

Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen. Metoden var systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Materialet granskades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flertalet patienter upplever överflyttningen positivt och de tolkar den, som att de blivit bättre. Ett antal patienter upplever överflyttningen med omedvetna känslor, antingen har de minnesluckor, eller ser de överflyttningen som en normal händelse i vårdkedjan. Ett fåtal patienter upplever överflyttningen som mycket traumatisk, de drabbas av oro och ångest, sk”flyttstress”. De oroar sig över hur de ska klara sig på vårdavdelning, känner sig enormt hjälplösa och har en rädsla över att bli ”glömda” på sitt rum och inte få den hjälp, de anser att de behöver. Slutsatsen av litteratur studien är att ett fåtal patienter upplever stor oro och ångest, när de ska lämna intensivvårdsavdelningen (IVA). Det är de patienter som varit svårast sjuka, oftast med multiorgansvikt och en lång vårdtid på IVA. Det är dessa patienter vi måste hjälpa till bättre livskvalitet vid en överflyttning till vårdavdelning. Förslagsvis utarbetas ett samarbete mellan mottagande vårdavdelning och intensivvårdsavdelning. Information upplever patienterna, som enormt viktig. En väl informerad patient är också en trygg patient. Anhöriga görs mer delaktiga i vården och är de välinformerade blir de ett stort stöd för patienten.

Patienter förflyttas från IVA till vårdavdelningar tidigare i sjukdomsförloppet vilket resulterar i att patienters vårdbehov fortfarande är komplext för en sjuksköterska på en vårdavdelning. Det ställs höga krav på sjuksköterskor som vårdar en patient med allvarlig sjukdom med avseende på den vård som är möjlig att bedriva på vårdavdelningar. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa sjuksköterskor attityder och erfarenheter av att vårda en patient som nyligen vårdats på en intensivvårdsavdelning. För att besvara syftet användes Whittemore och Knafls (2005) analysmetod för en integrerad litteraturöversikt. Analysen resulterade i sju huvudgrupper: Osäkerhet och otillräcklighet, Avsaknad av resurser, Krav från patienter och närstående, Bristande kommunikation, Ökad delaktighet vid överflyttning, Förbättrad kommunikation och Bättre samarbete med IVA-sjuksköterskor. I resultatet framkom att sjuksköterskor kunde känna oro inför att en patient skulle överflyttas från IVA. Sjuksköterskor uttryckte en känsla av otillräcklighet, avsaknad av resurser och bristande kommunikation som påverkade deras möjligheter att bedriva god vård. Sjuksköterskor föreslog att de skulle få vara en större del i planeringen och utförandet av överflyttningen samt att kommunikationen och samarbetet med IVA-sjuksköterskorna kunde förbättras. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att deras attityder kan överföras till patienter. Kommunikation och samarbete var två viktiga områden som sjuksköterskor önskade förbättrades. Genom en ökad förståelse för sjuksköterskors attityder och erfarenheter synliggörs förbättringsområden. Ett förbättringsområde som föreslås i denna litteraturöversikt är att implementera SBAR i vården för att få en gemensam struktur vid kommunikationen.

Mollberg, A. Från intensivvård till vårdavdelning. Sjuksköterskorserfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - enintervjuundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Omvårdnad, 2008.Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att enintensivvårdspatient överflyttas till en lägre vårdnivå, då vårdavdelningensförutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta patientensvårdbehov. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om,vad sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige upplever, när de tar emotpatienter från Intensivvårdsavdelningen. De transkriberade intervjuernafrån nio sjuksköterskor analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultatet föll ut i tre teman, Erfarenheter vid överflyttningsprocessen,Upplevelser på vårdavdelningen, Problemområde och förbättringsåtgärder,under vilka sjuksköterskornas upplevelser kunde delas in.Sjuksköterskorna upplevde att det var en stor skillnad i vårdnivån och attde hade svårt att möta patientens vårdbehov jourtid. De nyfärdiga kändesig osäkra och hade större behov av information, samarbete ochkompetensutveckling. Då patienten hade ett större vårdbehov, upplevde deintervjuade att avdelningens begränsade personella, tekniska samtövervakningsresurser innebar en risk för patientsäkerheten. Samtliga ansågatt erfarenheten hade betydelse vid mottagandet och att kunskapsutvecklingoch samarbete mellan vårdnivåerna var värdefullt förframtiden. / Mollberg, A. From intensive care to a ward. Nurses´experiences ofreceiving a patient from intensive care, an interview study. Nursing degreeproject in 15 university points. Malmö University: Health and society,Department of nursing, 2008Earlier studies have shown that a problem exists when patients from theIntensive Care Unit (ICU) are transferred to hospital wards with a lowerlevel of care, where the conditions and limited resources of the ward makeit difficult to meet the needs of the patient. The purpose of this study wasto obtain a deeper understanding of what ward nurses at a hospital in thesouth of Sweden experience when a patient is admitted to the ward fromthe ICU. The transcribed interviews from nine nurses were analyzed withthe help of content analysis. The results fell into the following themes:Experiences of the transfer process, Experiences at the ward, Problemareas and solutions, which shed light on the problem areas and providedsuggestions for improvements. The nurses experienced a significantdifference in the level of care between wards and had difficulty meetingpatients’ needs during evenings, nights and weekends. Nurse interns feltuncertain and had great need for information, collaboration, and adevelopment of their capabilities. Despite the need for a higher level ofcare on the ward, the interviewees experienced that the wards’ limitedpersonnel, technical and supervising resources resulted in an increased riskfor patients. The interviewees regarded that experience was importantwhen receiving a patient and that the development of knowledge andcooperation between wards was valuable for the future.Key words: Collaboration, experiences, intensive care, level of care,problem areas, receive, transfer and ward

Bakgrund: Överflyttningen för patienter mellan IVA och allmän vårdavdelning kan leda till psykisk och fysisk påfrestning för både patienter och närstående. För att skapa en god omvårdnad vid överflyttningen behöver patienters och närståendes upplevelser undersökas för att identifiera vilka behov de uttrycker. Syfte: Beskriva patienters och närståendes upplevelser av överflyttningen från IVA till en allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv manifest ansats där analysen utgick från fjorton vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier: Att uppleva missnöje, ångest, och otrygghet innan överflyttningen från IVA, Att uppleva förlust av kontroll och trauma under överflyttningen, Att uppleva tvivel, sårbarhet, och bristande förberedelse efter överflyttningen från IVA, Att uppleva brist på kommunikation och ett minskat stöd i den förändrande vårdmiljön, och Att överflyttningen blev ett steg i rätt riktning och gav tillbaka kontrollen. Upplevelserna går att koppla till vårdmiljön, kommunikationen, stödet från närstående och vårdpersonal, förberedelserna inför överflyttningen, och i vilken grad närstående och patienter involverades i vården. Slutsats: Interventioner bör sättas in tidigt i överflyttningsförloppet och inkluderar främst förberedande samtal och en uppdatering i utskrivningskriterierna från IVA. Ytterligare forskning krävs för att undersöka de rekommenderade interventionerna samt lyfta in sjuksköterskors perspektiv i överflyttningen.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.