Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tränare på junior- respektive seniornivå inom svensk innebandy på elitnivå ser på tidig specialisering. De frågeställningar som studien använder sig av är: - Hur ser tränare på senior- och juniorelitnivå på tidig specialisering inom innebandy? - Skiljer sig ställningstagandet till tidig specialisering mellan tränare på junior- och senior-nivå?  Metod För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Sex stycken intervjuer har utförts på tränare som är verksamma inom lag som spelar i de två högsta serierna i landet. Tre av tränarna är verksamma på seniornivå och tre är verksamma på juniornivå. Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har antingen utförts i form av möte (fyra stycken) eller över telefon (två stycken). Studiens definition av tidig specialisering är när barn och ungdomar som är 14 år eller yngre väljer att endast spela innebandy intensivt året runt, vilket utesluter deltagande i andra idrotter. Resultat Resultatet i denna studie visar att de intervjuade tränarna inte ser tidig specialisering som något måste eller eftersträvansvärt. Studiens samtliga deltagare förespråkade en multilateral träningsbakgrund. Att endast inrikta sig på en enskild idrott i ung ålder menade deltagarna inte var nödvändigt för att bli en duktig innebandyspelare. Att ställningstagandet gentemot tidig specialisering skulle skilja sig åt mellan junior- respektive seniortränare var inget som denna studie kunde påvisa. Slutsats Att specialisera sig i tidig ålder var inte något som varken tränare på senior- eller juniornivå ansåg som nödvändigt för att lyckas bli en framgångsrik innebandyspelare. Att som ung utöva flera idrotter sågs snarare som en fördel bland respondenterna / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med studien är att undersöka innebandytränares upplevda skillnader vad gäller att leda flicklag/damlag kontra pojklag/herrlag, hur de resonerar kring kvinnligt respektive manligt ledarskap samt hur de ser på svensk dam- och herrinnebandy. Fyra män och en kvinna i åldern 37-47 år har intervjuats och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns flera skillnader i att leda lag med olika könstillhörighet, men den största skillnaden är hur de kommunicerar inom gruppen. Killar kommunicerar på ett rakt och hårt sätt, medan kvinnor gör det på ett mjukt sätt. Informanternas resonemang kring ledarskap visar att skillnader i sätt att leda inte beror på ledarens kön, utan på individen, men att kvinnor i jämförelse med män har en större förmåga att i sitt ledarskap se varje individ i gruppen och få denne att trivas, medan män använder ett tydligare och hårdare språk. Dam- och herrinnebandy i Sverige är inte jämställt, men det har skett en förbättring. Herrinnebandyn dominerar fortfarande när det gäller antal spelare och ledare, uppmärksamhet i media och ekonomiska förutsättningar. Den största skillnaden innebandymässigt är den fysiska styrkan.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar. Av dessa var 121 (43,4 %) kvinnor och 158 (56,6 %) män. Dessa respondenter har en snittålder på 23 +-6.7 år. Resultatet om varför respon-denterna konsumerar alkohol var på grund av att det är kul att konsumera en god öl i gott sällskap, detta är något som respondenterna anger i vår undersökning. Resultatet visar även att det förekommer alkohol inom lagidrotterna på breddnivå och att det är innebandyspelarna som konsumerar mer och oftare jämfört med fotbollsspelarna. Det framkommer också att 89 % av respondenterna konsumerar alkohol i någon form.

Introduction: Balance is a complicated term which includes a static, dynamic and functional part. These parts have, during a long period of time, been included into the existing training programs through several different balance exercises, which aim to prevent sports injuries mostly focused on the knee and ankle. In floorball these injuries are common and a sports injury prevention program is required. Purpose: The purpose is to explain the balance term and relate it to injury prevention training and the existing theories. A second purpose is to see whether five weeks of balance training increases the balance ability in female floorball players and thereby increase the test values in the two tests. Method: Twenty female floorball players participated in the study and were divided into a training group and a control group. They performed a Star excursion balance test (SEBT) and a Multiple single leg hop stabilization test (MSLHST) before and after a five week training period, containing exercises of balance. Results: The training group showed improvement after the training period, however only one significant result was found. The control group showed no improvements, rather the opposite in some parts of the tests. Conclusions: The results indicate that there could be an injury preventive effect coming from balance training, but the training program and the tests have to be customized to suit the training group. Nevertheless, balance training should be recommended as a compliment to the ordinary training session.

Bakgrund För att uppnå en god prestationsförmåga är det viktigt att tillföra energi och näring före, under och efter träning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jämföra svenska elitinnebandyspelares och motionärers kunskap gällande etablerade kostrekommendationer i samband med träning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gällande kost för att optimera sin prestationsförmåga, var den eventuella kunskapen förvärvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkät, användes. Till databearbetningen utformades en rättningsmall, som baseras på rekommendationer från American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivå till p&lt;0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionärer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gäller kunskap om kostrekommendationer i samband med träning. Båda grupperna uppvisade sämre kunskaper om kostrekommendationerna gällande före träning, jämfört med under och efter träning. De flesta av deltagarna, 96 % (n=76) av innebandyspelarna och 83 % (n=84) av motionärerna, ansåg sig ha kunskap om hur de ska äta för att optimera sin prestationsförmåga, samtidigt som många ville ha mer kunskap inom området.Slutsats Elitinnebandyspelarna ansåg sig i högre grad besitta kunskap om kost vid träning, men gruppen uppvisade i stort sett samma kunskap som motionärsgruppen. Kostrekommendationerna som finns för uppladdning inför träning behöver i större utsträckning förmedlas till svenska elitinnebandyspelare och motionärer, vilka även visar ett intresse för ökad kunskap inom ämnet. / Background It is important to add energy and nutrients before, during and after a workout session to perform on a high level. Several guidelines which describe this nutritional intake exist.Objective To compare the knowledge among Swedish elite floorball players and amateur athletes regarding nutritional guidelines before, during and after training sessions. Also to investigate their knowledge of how to optimize their performance with the correct nutrition, where this knowledge has been found and their interest in learning more about recommended nutrition.Method A quantitative study, based on a questionnaire which examines the parameters suited to the objective. A correction template was formulated for processing the data. The template is based on recommendations from the American Dietetic Association and Dietitians of Canada, the Swedish Olympic Committee and Uppladdningen – Ladda för Innebandy. The significance level was chosen to be p&lt;0.05.Results The study involved 79 Swedish elite floorball players and 101 amateur athletes. No statistically significant difference was found between the groups in terms of their knowledge of the recommendations regarding nutrition in conjunction with training. Both groups seemed more knowledgeable of the recommendations regarding nutrition during and after workouts compared to their knowledge of how to prepare for a workout. Most participants wanted to learn more about performance optimization with nutrition, at the same time 96 % of the floorball players and 83 % of the amateurs considered their knowledge to be sufficient.Conclusion Generally the elite floorball players estimated their knowledge about nutrition for exercising to be higher, but their exhibited knowledge were similar to the knowledge shown by the amateur athletes. Guidelines regarding nutrition before workouts should be focused on when informing Swedish floorball players and amateur athletes, and the interest to learn more exists.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som går på Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja påverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut på elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förväntningar och egna förmåga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut? Metod: Enkätundersökning har använts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever på Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkäten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor där eleverna fick besvara frågor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund. Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen. Bland pojkarna på Riksidrottsgymnasiet var 58 % födda under det första kvartalet och visade på en relative age effect. Majoriteten av eleverna började spela innebandy i tidig ålder, innan nio års ålder. Utöver innebandy hade över 90 % av eleverna sysslat med flera andra idrotter under sin uppväxt, men de flesta hade nu specialiserat sig på innebandy. Bland eleverna strävade 94 % mot elitnivå, majoriteten tränade innebandy mellan 7-12 timmar/vecka. Pojkarna tränade, i större utsträckning, mer än flickorna. En stor majoritet bland flickorna och ungefär 60 % bland pojkarna hade deltagit i SDF-SM för femtonåringar. Eleverna angav att de hade höga krav på sig själva som generellt var högre än de krav de upplevde utifrån. Det var en stor spridning på hur eleverna uppfattade sin egen förmåga jämfört med sina lagkamrater. Det var dock väldigt ovanligt att eleverna inte alls tyckte sig tillhöra, eller att de tidigare tillhört, de bästa i laget. Slutsats: Den nya gymnasiereformen har påverkat idrottsutbildningarna där en intensifierad elitsatsning införts. Denna studie fokuserade på innebandygymnasierna och vi kan konstatera att eleverna delade utbildningens elitambition. Vad de långsiktiga effekterna kommer bli är omöjligt att säga men säkert är att den elitistiska inriktningen på ett eller annat sätt kommer påverka eleverna. Forskningen är fortfarande tudelad om vilka effekter en tidig elitsatsning har och om vilken väg som är den bästa för framtidens elitspelare. Efter att ha genomfört denna studie kunde vi konstatera att majoriteten av eleverna har en bred idrottsbakgrund och relativt sent specialiserat sig på en idrott.

Syftet med arbetet var att undersöka hur innebandyspelare talar om sitt samt lagets handlande och även att undersöka om det ligger sociala strukturer kring spelarnas handlingar vid tolkningen av fair play-idealet. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem innebandyspelare, som spelar i de serier som Dalarnas innebandyförbund administrerar, fick tala om handlande i matchsituationer. Resultatet av studien var att spelarna upplever att deras handlande styrs av lagets tankar och normer kring ett riktigt handlande. Det korrekta handlandet styrs av hur mycket nytta handlingen har för laget samt vad laget vinner på handlingen. Spelarna belyste också vikten av ett bra ledarskap samt att spelarna ser domaren som en symbol för rättvisa. Vidare talar spelarna om fair play som en tolkande praktik vilken produceras och reproduceras utifrån situationens natur. Slutsatsen blir därigenom att spelare handlar som ett resultat av vad laget anser legitimt. Detta påvisar också att den subjektiva tolkningen av fair play ligger inom ett normativt system som är finns inarbetat i laget och är därför en del av en social struktur.

Studien utvärderar hur användandet av motivationskort påverkar prestationsmålen hos idrottsligt aktiva ungdomar. Utifrån litteraturgenomgången tas utgångspunkten att en uppgiftsorienterad målinriktning som avser att utveckla den egna förmågan ger positiva effekter för individens välmående och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad målinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ påverkan. Studiens syfte är utformat enligt: att mäta vilken effekt användandet av motivationskort innehållandes individuella styrkor och utvecklingsområden har på prestationsmålen hos innebandyspelare på ett idrottsgymnasium. Urvalet består av 20 pojkar i åldrarna 16-19 år som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att få en insikt i syftet användes en intervention där 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex träningar använde motivationskort innehållandes styrkor och utvecklingsområden inriktade mot deltagarens individuella utveckling. Resterande 10 deltagare utgjorde en kontrollgrupp. Träningarna för båda grupperna var likvärdig och innehåll matchspel och tävlingsmoment. Effekten av interventionen mättes genom en validerad motivationsenkät som deltagarna besvarade både innan och efter interventionen. Resultatet indikerar genom jämförelser mellan grupperna och mättillfällena att den uppgiftsorienterade målinriktningen har utvecklats hos deltagarna som erhöll motivationskort. Detta bidrar till att experimentgruppen värderar uppgiftsorienterade mål högre än resultatorienterade mål och uppmäter en högre uppgiftsorienterad målinriktning än deltagarna i kontrollgruppen. Utifrån resultatet formuleras slutsatsen att användandet av motivationskort kan utveckla innebandyspelares prestationsmål till ett högre uppgiftsorienterat fokus trots att träningsmiljön och motivationsklimatet innehåller resultatorienterade moment. Studien menar dessutom att användandet av motivationskort kan ses som ett lätthanterbart verktyg i skapandet av en träningsmiljö som stimulerar utvecklingen av uppgiftsorienterade mål.

Bakgrund En del unga idrottstalanger väljer att kombinera sina studier med en specialidrott på idrottsgymnasier, vilket kan innebära avflyttning från familjen och förändrat kostintag. Kosthållningen påverkar i sin tur idrottarens prestationsförmåga, risk för skador, sjukdomar samt tillväxt för yngre idrottare. Syfte Att undersöka energi- och näringsintag i relation till uppskattat energibehov och näringsrekommendationer hos elitinnebandyspelare på idrottsgymnasium. Metod En kvantitativ studie gjordes utifrån fyra dagars vägd kostregistrering genomförd av 18 deltagare och 12 av dessa utförde samtidigt en aktivitetsregistrering. Energi – och makronutrienter jämfördes med rekommendationer för gruppen enligt Nordiska näringsrekommendationer och Svenska olympiska kommittén. Mikronutrienterna kalcium, vitamin D och järn jämfördes med uppskattat genomsnittsbehov (AR) och analyserades med icke parametriska test. Resultat Sett till energiprocent låg majoriteten av deltagarna inom eller över rekommendationen för makronutrienter. Detsamma gällande proteinintaget uttryckt i g/kg kroppsvikt. Majoriteten av deltagarna kom ej upp i rekommenderad mängd kolhydrater uttryckt i g/kg kroppsvikt. AR för kalcium tillgodosågs av samtliga deltagare. AR för järn täcktes i större utsträckning av män. Samtliga deltagare hade utifrån kost- och aktivitetsregistreringen ett rapporterat energiintag som låg under uppskattat energibehov. Slutsats Resultatet indikerar att deltagarna inte hade att adekvat intag av kolhydrater, järn och vitamin D i jämförelse med rekommendationer. Rapporterat energiintag tyder på dock på underrapportering av energiintag, vilket gör att intaget av makro- och mikronutrienter bör tolkas med försiktighet. Underrapportering och ett lågt antal deltagare har gjort det svårt att dra slutsatser utifrån denna studie. Ytterligare studier bör utföras för att se hur unga idrottares energi- och näringsintag kan optimeras.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att belysa varför vissa idrottsföreningar på vissa orter lyckas få fram många talanger år efter år, exemplet Mullsjö AIS. Utifrån detta syfte har jag valt följande frågeställningar: (1) Vilka är de idrottsliga faktorerna bakom framgången? (2) Vilka är de samhälleliga faktorerna bakom framgången? (3) Vilka är de kulturella faktorerna bakom framgången? Metod Den metod jag kommer använda mig av i denna studie är intervjuer. Fyra stycken intervjuer har gjorts och intervjupersonerna var en person från kommunen, en styrelseordförande, en spelare och en tränare i klubben. Dessa intervjupersoner valdes genom handplockat urval. Det utformades tre semi-strukturerade intervjuguider inför intervjuerna. Genomförandet av intervjuerna har skett på kommunhuset och i Nyhemshallen i Mullsjö. Resultat Resultatet visar att de idrottsliga faktorerna är Mullsjögymnasiet, anläggningar och träningstider, tränare och utbildning och träningsmängden var av betydelse. De samhälleliga faktorerna av betydelse var ekonomi och sponsorer. De kulturella faktorerna var klubbkulturen, vinnarkulturen och klubbmiljön. Slutsats Mullsjö och Mullsjö AIS visar faktorerna som kom fram i resultatet på en god talangutveckling. Men främst av allt lyfts idrottsgymnasiet fram som den viktigaste faktorn. Mullsjö AIS har även en egen innebandyhall vilket är en stor bidragande faktor för en god talangutveckling.