Den här studien fokuserar på Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna när det gäller den enskilda idrottaren men tar inte hänsyn till de kontextuella förhållandena som finns. Studien belyser även om det görs några skillnader i arbetet beroende på om det är pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men tränar de på samma sätt och på samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, både på pojk- och flicksidan för att få klarhet i hur de ser på begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation. Resultatet visar att organisationen är uppbyggd likt en pyramid där det inte görs några skillnader i sättet att jobba med pojkar och flickor. Vad gäller talangidentifikation så nämndes ofta spelförståelse som en egenskap som är viktig när man försöker identifiera talang och jobbet med talangutveckling har gått framåt då organisationen har blivit mycket mer strukturerad de senaste åren.

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling.   Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer. Svagheterna är enligt respondenterna att nivån på klubblagstränare och instruktörer runt om i distriktet är för låg sett till hur mycket av spelarnas utveckling som sker där.

<p>Aim</p><p>The purpose with this study is to evaluate the selectationprocess and what happened with Swedish basketball players born 1986-89, that were selected to participate in Miki Herkel Cup (MHC), which is a camp for the 60 most talented players in Sweden.</p><p>Metod  </p><p>Together with the Swedish basketball federation, we decided to survey those who attended MHC as well as the players playing in the senior national team 2009.  The data collection has been made through a survey, with multiple choice questions in order to get as good as possible view of what factors that had influenced their development as basketball players. The survey was sent out to all players born 1986-89 that attended MHC and the senior national team of 2009. We used an electronic survey tool called questback which is an internetsurvey and sent out the survey to 320 players. To collect information we´ve searched within literature and databases.</p><p>Result  </p><p>18 % of the players answered the survey, which decreases the research validity. There have been big changes in the selection process. At the beginning it was unstructured and the coaches could only make subjective judgment which increased the risk of missing talented players. 2009 there was a manual created with guidelines and structure that made the tryouts executed the same way all over the country72 % are still playing basketball. 61 % has played a championship for the national team. 10 % play international basket in Europe but four of these played in college in USA. 54 % play or have played in the national league.</p><p>38 % of the players are from Stockholm, the capital of Sweden. Stockholm has its own regional tryouts meanwhile the rest of Sweden is divided in to three large regions, North, South and Central.</p><p>Conclusions</p><p>After the changes 2009 there is more structure and the tryouts are performed the same way all over the country. The results show that coaches responsible for the tryouts have been selecting the right players so far as 72 % became players at senior level and 50 % of them play in the national league.</p> / <p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att utvärdera urvalsprocessen samt vad som händer med spelare som varit uttagna till Miki Herkel Cup (MHC) från årskullarna födda 86-89 och aktuella seniorspelare.</p><p>Metod</p><p>För att få fram rätt deltagare till enkäterna så har listor erhållits från förbundet men det var flera deltagarlistor och kontaktinformation som förbundet saknades så kontakt togs med ansvariga regiontränare, klubbar samt sökning efter varje spelare i en databas och internetsökning. En telefonintervju genomfördes med tävlingsansvarig på Svensk basket rörande bakgrunden till MHC.</p><p>För att kunna få svar på frågeställningarna utarbetades en enkät och med hjälp av förbundet gjordes enkäten till en questback som är ett internetbaserat frågeformulär/enkät. Enkäten mailades ut till 320 spelare.<strong></strong></p><p>Resultat</p><p>Endast 18 % besvarade enkäten vilket visar på en väldigt låg validitet i svaren.</p><p>Det har skett stora förändringar i urvalsprocessen genom åren. Till en början var det väldigt ostrukturerat och det var ren subjektiv bedömning där man riskerade att missa flera talanger, men 2009 skapades en regionmanual för att skapa riktlinjer och struktur runt om i hela landet.</p><p>72 % spelar fortfarande basket.  61 % av dessa har spelat ett mästerskap som visar på ett bra urval av spelare. 10 % har eller spelar internationellt men för fyra av dessa gällde det college i USA. 54 % av spelarna har eller spelar i dagsläget i högsta ligan i Sverige.</p><p>38 % av spelarna kommer från Stockholm som har sin egen regions uttagning medans resten av Sverige delas upp i tre stora regioner, Nord, Syd och Mellan.</p><p>Slutsats</p><p>Efter ändringarna inför uttagningen år 2009 ser det ut vara mer strukturerat och det bör utveckla starkare landslag om urvalet är det rätta. Om man tyder resultaten så visar de att urvalet varit ganska goda då 72 % fortfarande spelar och 50 % är ligaspelare.</p>

Aim The purpose with this study is to evaluate the selectationprocess and what happened with Swedish basketball players born 1986-89, that were selected to participate in Miki Herkel Cup (MHC), which is a camp for the 60 most talented players in Sweden. Metod   Together with the Swedish basketball federation, we decided to survey those who attended MHC as well as the players playing in the senior national team 2009.  The data collection has been made through a survey, with multiple choice questions in order to get as good as possible view of what factors that had influenced their development as basketball players. The survey was sent out to all players born 1986-89 that attended MHC and the senior national team of 2009. We used an electronic survey tool called questback which is an internetsurvey and sent out the survey to 320 players. To collect information we´ve searched within literature and databases. Result   18 % of the players answered the survey, which decreases the research validity. There have been big changes in the selection process. At the beginning it was unstructured and the coaches could only make subjective judgment which increased the risk of missing talented players. 2009 there was a manual created with guidelines and structure that made the tryouts executed the same way all over the country72 % are still playing basketball. 61 % has played a championship for the national team. 10 % play international basket in Europe but four of these played in college in USA. 54 % play or have played in the national league. 38 % of the players are from Stockholm, the capital of Sweden. Stockholm has its own regional tryouts meanwhile the rest of Sweden is divided in to three large regions, North, South and Central. Conclusions After the changes 2009 there is more structure and the tryouts are performed the same way all over the country. The results show that coaches responsible for the tryouts have been selecting the right players so far as 72 % became players at senior level and 50 % of them play in the national league. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utvärdera urvalsprocessen samt vad som händer med spelare som varit uttagna till Miki Herkel Cup (MHC) från årskullarna födda 86-89 och aktuella seniorspelare. Metod För att få fram rätt deltagare till enkäterna så har listor erhållits från förbundet men det var flera deltagarlistor och kontaktinformation som förbundet saknades så kontakt togs med ansvariga regiontränare, klubbar samt sökning efter varje spelare i en databas och internetsökning. En telefonintervju genomfördes med tävlingsansvarig på Svensk basket rörande bakgrunden till MHC. För att kunna få svar på frågeställningarna utarbetades en enkät och med hjälp av förbundet gjordes enkäten till en questback som är ett internetbaserat frågeformulär/enkät. Enkäten mailades ut till 320 spelare. Resultat Endast 18 % besvarade enkäten vilket visar på en väldigt låg validitet i svaren. Det har skett stora förändringar i urvalsprocessen genom åren. Till en början var det väldigt ostrukturerat och det var ren subjektiv bedömning där man riskerade att missa flera talanger, men 2009 skapades en regionmanual för att skapa riktlinjer och struktur runt om i hela landet. 72 % spelar fortfarande basket.  61 % av dessa har spelat ett mästerskap som visar på ett bra urval av spelare. 10 % har eller spelar internationellt men för fyra av dessa gällde det college i USA. 54 % av spelarna har eller spelar i dagsläget i högsta ligan i Sverige. 38 % av spelarna kommer från Stockholm som har sin egen regions uttagning medans resten av Sverige delas upp i tre stora regioner, Nord, Syd och Mellan. Slutsats Efter ändringarna inför uttagningen år 2009 ser det ut vara mer strukturerat och det bör utveckla starkare landslag om urvalet är det rätta. Om man tyder resultaten så visar de att urvalet varit ganska goda då 72 % fortfarande spelar och 50 % är ligaspelare.

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod. Det framkom genom spelarnas tal att spelarens eget ansvar ställdes mot tränarens ansvar och inflytande. Det talades även om att hård träning var viktigt samtidigt som de talade om turen som en avgörande faktor. Dessutom uttrycktes det att en skada både kunde föra positiva saker med sig, men för det mesta negativa. Det positiva handlade om att spelarna kunde komma tillbaka starkare efter en skada, eftersom de tränat hårt under skadeperioden. De negativa sakerna grundade sig i att spelaren blev borta från fotbollen under en period och därmed tappade i utvecklingen. När de talade om träningsmängd så talades det om att de som lyckats etablera sig tränade mer än de själva gjorde. Samtidigt uttryckte de att de skulle kunna tänka sig att träna mer. Det sista som framkom var att de uttryckte tacksamhet och positivitet till föräldrarnas stöd och intresse för deras idrott, men att det var negativt om föräldrarna pressade spelarna för hårt.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att belysa varför vissa idrottsföreningar på vissa orter lyckas få fram många talanger år efter år, exemplet Mullsjö AIS. Utifrån detta syfte har jag valt följande frågeställningar: (1) Vilka är de idrottsliga faktorerna bakom framgången? (2) Vilka är de samhälleliga faktorerna bakom framgången? (3) Vilka är de kulturella faktorerna bakom framgången? Metod Den metod jag kommer använda mig av i denna studie är intervjuer. Fyra stycken intervjuer har gjorts och intervjupersonerna var en person från kommunen, en styrelseordförande, en spelare och en tränare i klubben. Dessa intervjupersoner valdes genom handplockat urval. Det utformades tre semi-strukturerade intervjuguider inför intervjuerna. Genomförandet av intervjuerna har skett på kommunhuset och i Nyhemshallen i Mullsjö. Resultat Resultatet visar att de idrottsliga faktorerna är Mullsjögymnasiet, anläggningar och träningstider, tränare och utbildning och träningsmängden var av betydelse. De samhälleliga faktorerna av betydelse var ekonomi och sponsorer. De kulturella faktorerna var klubbkulturen, vinnarkulturen och klubbmiljön. Slutsats Mullsjö och Mullsjö AIS visar faktorerna som kom fram i resultatet på en god talangutveckling. Men främst av allt lyfts idrottsgymnasiet fram som den viktigaste faktorn. Mullsjö AIS har även en egen innebandyhall vilket är en stor bidragande faktor för en god talangutveckling.

Denna studie har som syfte att se hur medarbetare på ”golvet” i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara på. Avsikten är dessutom att jämföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i två likadana verksamheter på olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkäter delats ut, där medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara på deras kompetens och talang. De ombads även skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrågor som senare låg till grund för analysen. Enkätens innehåll bygger på en teoretisk referensram där en samlad bild av kompetens och Talent management ligger till grund för utformandet. Teorin om Talent management menar att det finns två sätt att arbeta, att se varje medarbetare som en talang, eller endast ett fåtal. I denna undersökning menar den undersökta organisationen att varje medarbetare ses som en talang. Resultatet visar att det finns ett fåtal faktorer som har inverkan på hur kompetens och talang tas tillvara i det undersökta företaget. Ju mer kompetens de svarande anser att de besitter, samt hur god kännedom organisationen har om kompetensen och talangen hos medarbetarna, desto bättre är organisationen på att tillvarata denna. Dessutom visar resultatet att om medarbetarna har för avsikt att utvecklas inom organisationen, upplever de att organisationen är bättre på att tillvarata kompetens och talang. / The purpose of this study is to examine how co-workers on the “ground-level” of a big organization experience that their competence and talent is used. The purpose is also to compare how the use of competence and talent differs in two similar units within the same organization in two different parts of Sweden. To examine this, surveys was handed out to the co-workers, and they were asked to estimate how they think that the organization make use of their competence and talent. They were also asked to estimate their own competence and talent, along with answering some background questions which later on was used as foundation for the analysis. The survey was conducted from a theoretical viewpoint, where theory on competence and Talent management were the base for the survey. The theory of Talent management suggests that there are two ways of using the term; either every co-worker is seen as a talent, or only a few. The organization in this study sees every employee as a talent. The results show that there are some factors that effects who is seen as a talent. The more competence the answerer has, and how good knowledge the organization has of the competence and talent, the better they make use of it. The results also show that if the co-workers want to develop within the organization, the better their competence and talent is used.

<p>I västvärlden ges talang ett stort utrymme för att definiera konsten och konstnären, men vistannar sällan upp för att fundera över vad talang innebär. I forskning tenderar den att sesantingen som ett odefinierat personlighetsdrag eller som en del av populära konstnärsmyteroch därtill är det också vanligt att talang används som en underliggande premiss snarare änsom ett eget undersökningsområde. I den här uppsatsen ställs den konstnärliga talangen underlupp då en beskrivning görs av fenomenet som meningsfullt såväl på ett personligt som socialtplan. Studiens fokus ligger också på hur talangen urskiljs och integreras i den konstnärligtverksamma människans liv och blir en del av hennes vardag, samt vilken roll detta urskiljandeav talang har i relation till konstnärlig aktivitet. Undersökningen lutar sig mot ettfenomenologiskt livsvärldsperspektiv och grundar sig i djupintervjuer med fem musikalisktoch bildkonstnärligt aktiva människor i olika åldrar och livssituationer. Resultatet visar blandannat på att urskiljandet av talang börjar i rörelsen mellan utövande och ett distanseratbekräftande vilket resulterar i att talangen blir manifest för dess bärare och för omgivningen.Samtidigt måste talangen sjunka undan ur medvetandet som ett osynligt vara för att fungera.Den funktion som talangen har i förhållande till det konstnärliga utövandet är som en levdförståelse av ett konstnärligt fält men upplevelsen av att ha en talang är också en faktor i mereller mindre livsavgörande val och en angelägenhet i det sociala spelet.</p>

No description available.