Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction. The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field. In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process. / Tanken att skapa autentiska undervisningssituationer där eleverna är starkt integrerade, gjorde att jag ville prova utveckla en ny metod i kursen Restaurang- och storkök B MAKU 1208 (ett annat sätta praktisera matlagningskonsten).  I min strävan att göra just den praktiska delen så givande, utvecklande och effektiv som möjligt för eleven planerade jag för en utbildningsmodell med fokus på gruppsamverkan. Syfte med genomförandet av utvecklingsarbetet var att stärka elevernas tillit både till sig själva och till varandra, stimulerat till att samarbeta mer. Resultatet visar att detta har gett en drivkraft till elevens egen utveckling men inte minst bidragit till ett ökat självförtroendet hos många. Flera har också fått en ökad känsla av att kunna något, att ha något att bidra med och att deras arbetsinsats faktiskt också behövs. Det belyser att vidareutbildning, genom att söka kunskap på egen hand, stärker individens kompetens och fördjupar kunskaper inom yrkesområdet. Slutsatsen är att utbildning bör ske på både individuell och gruppbasis för bästa inlärningsprocess.

Det råder debatt kring huruvida stretch goals är en gynnsam målsättningsstrategi där tidigare forskning och teorier framhåller såväl för- som nackdelar. Användning av stretch goals innebär att organisationen styrs av mål med inslag av hög målsättning och ett nytänk. Målsättningsstarategin möjliggör erhållen kunskap och kan bidra till individuellt lärande som i sin tur gynnar den organisatoriska utvecklingen. Uppsatsen ämnar att ge en djupare förståelse för de praktiska erfarenheterna av stretch goals och hur målsättningen kan stimulera lärande inom organisationer. Studien tillämpar en kvalitativ ansats med fem intervjuer med avdelningschefer på fem olika mjukvarubolag som har erfarenhet av arbete med stretch goals. Studiens resultat visar att avdelningscheferna i de studerade fallen främst har positiva erfarenheter av målsättningsstatrategin. Därtill indikeras att målsättningarnas höga svårighetsgrad erhåller större fokus än ett nytänk gällande målens innehåll. Slutligen påvisar studien att individuell utveckling uppstår vid realiseringen av stretch goals samt att organisatoriskt lärande gynnas av detta.

SammanfattningMaria Kågebäck (2016)Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. En uppsats om -kollegial grupputveckling och dess påverkan för organisationerSyfte och preciserade frågeställningarSyftet med uppsatsen var att se mönster i metoder och strategier som utvecklar grupper vetenskapligt. Vidare har jag även undersökt hur grupper med stöttning av kollegiala samtal arbetat gemensamt med problemlösning för att främja organisationer. Uppsatsen förtydligar hur förskollärarna upplevt sin individuella, gruppens och organisationens utveckling av arbetet med hjälp av aktionsforskning.* Hur organiserar sig en grupp i formulerandet av ett angeläget problem som berör en organisation och hur kopplas detta till vetenskap?* Hur agerar, diskuterar och reflekterar förskollärarna under själva processen som syftar till att skapa en gemensam utveckling?* Hur upplever gruppen sin process, metod och utveckling i relation till det vetenskapliga problemområdet?Tidigare forskning och teoretisk förankringUppsatsen utgår ifrån tidigare forskning som synliggjort vilka förutsättningar grupper behöver för att utvecklas mot förändring (Lewin, 1951; Svedberg, 2000). Den behandlar även vilka strategier och metoder som främjar eller stagnerar utveckling (Gjems, 1997; Rönneman 2012). Uppsatsen tar avstamp i den systemteoretiska teorin som förtydligar och beskriver en organisations helhetsutveckling (Boolman & Deal, 2012; Sandberg & Taragama, 2000).MetodUppsatsen är baserad på en kvalitativ undersökning som utgått från modellen aktionsforskning. Till grund för uppsatsen har deltagarna gjort en aktionsforskning som innehållit tre samtalssessioner. Sessionerna har sedan transkriberats och förstärkts med anonyma enkäter. I uppsatsen indikerar empirin att en god och sanningsenlig forskning som synliggjort deltagarnas utvecklingsprocesser har tillämpats.ResultatGenom analyser av empirin har resultatet delats in i tre områden i enlighet med syftets frågeställningar. Första området tolkar hur en kollegial utvecklingsgrupp skapas samt vilka förutsättningar som bör finnas för att den ska uppnå en maximal utvecklingsprocess. Andra området beskriver deltagarnas individuella utveckling, gruppens gemensamma utveckling samt dess påverkan för organisationens helhetsutveckling. Tredje området beskriver deltagarnas upplevelser av modellen aktionsforskning. Tillsammans antyder dessa tre områden att konkreta och inkluderande kollegiala samtalsgrupper har kapacitet att förändra en utveckling som gynnar en hel organisation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoguppdraget kan innehålla en funktion som samtalsledare inom olika utvecklingsformer i barn- och skolbarnsomsorgen. Resultatet påvisar att utvecklande samtalsgrupper behöver stöd för att kunna förstå och förändra modeller som exempelvis aktionsforskning. Ahlberg (2013), Gjems (1997) och Svedberg (2000) antyder att handledning med inkludering av specialpedagog kan vara ett bra komplement till grupper som gemensamt vill utvecklas för att främja en organisations helhetstänk.NyckelordAktionsforskning, förskollärare, grupputveckling, individuell utveckling, kollegial, organisations utveckling, systemteori

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och problematisera vad som motiverar chefer och ledare inom en förvaltning på en kommunal nivå att fortsätta sin anställning. Studiens frågeställningar är: Vilka motivationsfaktorer är viktiga för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning i frågan om fortsatt anställning? Vilken betydelse har individuell utveckling för chefer och ledare inom en offentlig förvaltning när det kommer till fortsatt anställning och arbetsmotivation? Hur bibehåller chefer och ledare inom en offentlig förvaltning sin arbetsmotivation? Material och metoder: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studien har sin grund i semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Det empiriska materialet har därefter analyserats och jämförts med tidigare forskning inom motivation, Herzbergs tvåfaktorsteori samt teorin om inre och yttre motivationsfaktorer. Huvudresultat: Gemensamt för respondenterna är vikten av frihet, att ha roligt på jobbet och strävan att utveckla verksamheten till det positiva. Hos samtliga respondenter föreligger det även ett starkt emotionellt band som ses som såväl positivt som negativt. Respondenterna är väldigt måna om individuell utveckling men tycker att det läggs allt för mycket energi på utbildningar som enbart är repetitiva för dem. De hade hellre tagit del av en mer individanpassad utbildningsplan. Vidare är det tydligt att lön inte är en drivande motivationsfaktor hos respondenterna. Idag är respondenterna nöjda med sina löner menmenar att det var en större motivationsfaktor i början av deras karriärer. I nuläget finns andra motivationsfaktorer som spelar roll, bland annat de som redogjorts för ovan. / Purpose: The purpose of the following study is to investigate and problematize what motivates managers and leaders within an administration at a municipal level to continue their employment. The study´s questions at issue are: Which motivating factors are most outstanding among the managers and leaders within an administration at a municipal level in the question of continued employment? How important is the individual development for the managers and leaders within an administration at a municipal level when it comes to continued employment and work motivation? How do the managers and leaders within an administration at a municipal level maintain their work motivation? Method: The study is based on qualitative research with an abductive approach. The study is based on semi-structured interviews with seven respondents. The empirical material has been analyzed and compared with previous research, Herzberg's two-factor theory and the theory of internal and external factors in relation to motivation. Main result: Common to the respondents is the importance of freedom, having fun at work and the aim to develop the school in a positive way. All respondents also have a stronge motional bond that is seen as both positive and negative. The respondents truly care about individual development but believe that too much energy is put into education that is only repetitive for them. They would rather have taken part in a more individualized education plan. Furthermore, salary is not a driving motivating factor among the respondents. Today, the respondents are satisfied with their salaries but believe that it was a major motivating factor at the beginning of their careers. At present, there are other motivating factors that are more important, including those described above.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien. / This is a qualitative study where I have chosen to investigate teachers’ work with student’s individual development and participation in their learning process, but I have restricted myself to students in year three with difficulties in reading and writing. I wanted to find out how some teachers think and feel about the concepts I have used above and find out how you can work to get students more involved in their learning process. To carry out this study, I have conducted interviews with four teachers qualified to teach students in grades three in Swedish as I picked through the convenience sample. I chose to do unstructured interviews in order to get closer to respondents and that their responses would be more profound and so explain what they think about the questions I asked. These interviews, I then processed by analyzing and interpreting them. The result do I also link to the zone of proximal development by Vygotskij, as I have as theoretical approach in my work. What I have found is that teachers work relatively the same with student’s individual development and participation in its learning process, but also that the teachers pressure much that it is important to support students and help them in different ways for them to reach the goals in reading and writing.

Inom mjukvaruteknik finns en mångfald processmetoder där var och en har ett specifikt syfte. En processmetod kan enklare beskrivas som en upprepningsbar uppsättning delsteg i syfte att utföra en uppgift och uppnå ett specifikt resultat. Majoriteten av processmetoder som har hittats i denna studie inriktar sig på den mjukvaruprodukt som är att utveckla. Det verkar finnas en brist på processmetoder som kan användas av mjukvaruutvecklare för att utveckla sin personliga utvecklingsprocess. Med personlig utvecklingsprocess menas, hur den enskilda utvecklaren väljer att strukturera det egna arbetet i syfte att uppnå ett visst re- sultat. Självstyrandes-utvecklarramverket (även kallad SGD-ramverket) är i skrivande stund ett nyligen utvecklat processramverk med syfte att bistå den individuella utvecklaren att ut- veckla sin personliga utvecklingsprocess. Kort beskrivet är ramverket tänkt att innehålla alla aktiviteter som kan komma att uppstå i ett utvecklingsprojekt. Problemet är att detta ramverk inte har utvärderats ännu och därför vet man inte om ramverket är relevant för att uppfylla sitt syfte. För att rama in och vägleda studien formulerades ett antal problemfråge- ställningar (1) Är ramverket fullständigt för ett mindre företag med avseende på aktivite- ter?, (2) Hur hög är kostnaden för SGD-ramverket i form av tid? Målet med studien är att bidra till framtida studier för ramverket genom att utföra en akt- ionsstudie där SGD-ramverket utvärderas utefter ett par specifika utvärderingskriterier. En induktiv kvalitativ forskningsmetod användes för att genomföra denna studie. Med in- duktiv metod menas att slutsatser dras utifrån empiriskt insamlad data och utifrån dessa ut- formas generella teorier. Mer specifikt användes metoden aktionsstudie. Data samlades in genom loggning och tidsloggning under aktionsstudiens gång. För att utvärdera ramverket användes utvärderingskriterierna (1) Fullständighet, (2) Semantisk korrekthet (3) Kostnad. En narrativ analys fördes över insamlad data för dessa kriterier med hänsyn till problemfrå- geställningarna. Resultat från utvärdering visade att ramverket inte ansågs fullständigt med hänsyn till dess aktiviteter. Dock näst intill fullständigt då enbart ett fåtal aktiviteter behövdes tilläggas i den utförda aktionsstudien. Totalt 3 extra aktiviteter lades till utöver de 40 som redan finns. Ca tio procent av den totala arbetstiden i aktionsstudien var i tillagda aktiviteter utanför Självstyrandes-Utvecklarramverkets ordinarie aktiviteter. Ramverkets aktiviteter ansågs även vara för granulärt formulerade i sammanhanget av ett mindre företag. Ramverket an- sågs vara högst relevant för att förbättra den individuella utvecklarens egna process. Kost- nad för införsel av Självstyrandes-Utvecklarramverket i denna studie speglar tiden det tog tills tidsanvändningen av Ramverket ansågs stabilt. Denna införelsekostnad uppskattades i form av tid och bestod av ca 3.54% av en åttatimmars arbetsdag, detta uppskattade ske un- der en införselsperiod på 24 dagar. Total tillämpningskostnad för användning av ramverket i den utförda aktionsstudien är i snitt 4,143 SEK/timme alternativt 662,88 SEK/månad. Schablonkostnaden som har använts ligger på 172,625 SEK/timme. / Within software engineering there is a diversity of process methods where each one has its specific purpose. A process method can be described as being a repeatable set of step with the purpose to achieve a task and reach a specific result. The majority of process methods found in this study are focused on the software product being developed. There seems to be a lack of process methods that can be used by software developers for there individual soft- ware process improvement. Individual software process improvement, refers to how the in- dividual software developer chooses to structure their own work with the purpose to obtain a specific result The Self-Governance Developer Framework (also called SGD-framework) whilst writing this is a newly developed process framework with the purpose of aiding the individual soft- ware developer to improve his own individual software process. Briefly explained the framework is intended to contain all the activities that can come up in a software project. The problem is that this tool has not yet been evaluated and therefore it is unknown if it is relevant for its purpose. To frame and guide the study three problem questions has been for- mulated (1) Is the framework complete for a smaller company in regards to it activities? (2) How high is the cost for the SGD-framework in regard of time? The goal of the study is to contribute for future studies for the framework by performing an action study where the Self-Governance Developer Framework is evaluated against a set of chosen evaluation criteria. An inductive qualitative research method was used when conducting the study. An induc- tive method means that conclusions are derived from empirically gathered data and from that data form general theories. Specifically, the action study method was used. Data was gathered by keeping a logbook and also time logging during the action study. To evaluate the framework, some evaluation criteria was used which were (1) Completeness, (2) Se- mantic correctness, (3) Cost. A narrative analysis was conducted over the data that was gathered for the criteria. The analysis took the problem formulations in regard. The results from the evaluation showed that the framework was not complete with the re- gards of the activities. Although next to complete as only a few activities were further needed during the action study. A total of 3 extra activities were added over the regular 40 activities. Around 10% of the time spent in activities were in activities outside of the Self- Governance Developer Framework. The activities were considered to finely comminute for the context of a smaller company. The framework was considered highly relevant for im- proving the individual software developers own process. The introduction cost in this study reflect on the time it took until the usage of the framework was considered consistent. In this study it was approximately 24 working days with a usage about 3.54% of an eight-hour work day. The total application cost of usage of the framework in the performed action study was on average 4.143 SEK/hour or 662,88 SEK/month. The template cost used was on 172.625 SEK/hour.