Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krävs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsätt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det är med kundfokusering samt koncentration på värdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa våra kunskaper inom området, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsområde däre forskningen är relativt begränsad.

<p>Uppsatsen handlar om implementering av processer i verksamheter och organisationer. Vi har via tre fallstudier undersökt vad som krävs för att lyckas med implementering av ett processorienterat synsätt. Intresset av processorienetering har mer eller mindre alltid funnits hos oss författare. I och med att vi dagligen ser hur viktigt det är med kundfokusering samt koncentration på värdeskapande aktiviteter inom verksamheter, ville vi fördjupa våra kunskaper inom området, samtidigt som vi ville spana vidare i ett forskningsområde däre forskningen är relativt begränsad.</p>

Kreativitet och kreativa processmodeller kan ses som verktyg som i marknadskommunikationsbranschen kan användas för att ta fram marknadskommunikation som tilltalar och når den tänkta målgruppen och som gör att det önskade kommunikationsresultatet uppnås. En kommunikationsbyrås uppdrag är att ta fram kreativa kommunikationslösningar för en kunds räkning. Det är viktigt att kunden får valuta för sina pengar, alltså att kommunikationen ger en effekt som uppfyller eller överträffar de mål som ställts upp av kunden. Därför är det nödvändigt att det kreativa arbetet genomförs på ett sätt som leder till dessa resultat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. En del byråer använder sig av definierade metoder för det kreativa arbetet. Metodernas syfte är att vägleda och underlätta det kreativa arbetet, samt att säkerställa att de idéer som genereras håller så hög kvalitet som möjligt. Mumford et al. (1991) har tagit fram en kreativ processmodell bestående av en uppsättning delprocesser som behöver genomföras för att en kreativ problemlösning ska nås. Syftet med denna studie är att undersöka den kreativa processen på en kommunikationsbyrå som inte har någon uttalad arbetsmetod, för att sedan jämföra resultatet med den kreativa processmodellen framtagen av Mumford et al. (1991). Detta för att ta reda på om rekommendationer för förändring av kommunikationsbyråns kreativa process kan ges, och i så fall på vilka grunder. Kommunikationsbyrån där undersökningen ägde rum valdes ut genom ett målinriktat urval och en mikro-etnografisk undersökning i form av observationer och en intervju genomfördes. Den insamlade datan analyserades utifrån den modell som beskrivs av Creswell (2009). Modellen anpassades något. Undersökningen visade att det finns likheter mellan deltagarnas kreativa process och den kreativa processmodell som beskrivs av Mumford et al. (1991). Processmodellen innehåller ett antal steg som är nödvändiga för att ett kreativt resultat ska nås. Under våra observationer av deltagarnas kreativa arbete kunde vi identifiera samtliga delprocesser som ingår i modellen. Deras arbetssätt var dock inte lika linjärt som modellen föreskriver. I stället hoppade deltagarna fram och tillbaka mellan de olika delprocesserna. Genom att arbeta efter den kreativa processmodellen kan deltagarna förbättra sina kreativa problemlösningar och nå resultat på ett mer effektivt sätt. Vi rekommenderar också att deltagarna utvecklar egna strategier för hur de olika delprocesserna genomförs eftersom det är av stor vikt för resultatet att de genom förs på rätt sätt. Medarbetarna utvärderade inte alla idéer som de genererade. Vi rekommendrar att de arbetar mer med idéutvärdering eftersom Mumford et al. (1991) menar att det är en viktig delprocess för att ett kreativt resultat ska nås.

This work has been done with Ramboll Water, in cooperation with Eskilstuna Energi &amp; Miljö (EEM), where the activated sludge process at Ekeby wastewater treatment plant (WWTP) has been themodeling object. The simulation study, using Sumo, shows that the nitrogen reduction using a separate digester supernatant treatment can be at most 3,7 mg/l, or 17 %, over a year when the maximum degree of treatment is assumed to be 90 %. With respect to the new emission requirements for Ekeby WWTP that starts in 2022, a 60 % degree of removal of the nitrogen in the supernatant is enough with unchanged population. With the 90 % nitrogen removal some room for a higher influent load might be possible. Business integration is elaborated applying quantitative and qualitative growth, learning and exploitation paired with model and model tool capability and a matrix combining assignment types and model tool functionality.Further studies in form of process capability and dynamic simulation is proposed.

In the last decades there has been an elevated interest in increasing process thinking in organisations, with the advantages of standardisation and efficiency connected to processes. A challenge with processes is how to document them in process models, and how to get employees to use these process models. At Clear Channel, an organisation providing surfaces for advertisement in urban environments, there is a need for a standardisation in process models to increase quality and cooperation between business units.The purpose of this degree project is to investigate how to increase the level of process maturity in an organisation by looking into process models and the platform where they are stored, with Clear Channel as an example, by answering the two questions: “What are some motivators that can increase the use of process models and what could decrease motivation to use process models?” and “What makes a process model be perceived as user friendly, accessible and useful?”. To answer these questions the Expectancy-Value Theory is used to operationalise motivation. Furthermore the Technology Acceptance Model and research about process model usability is used. The main study is performed with three focus groups with participants from Clear Channel Tech Europe, and the data is analysed using directed content analysis. Furthermore, a prototype of a process model was developed to use in the focus groups. Results showed that new employees could feel overwhelmed by the current process models by being too detailed. Participants argued that everyone wants to be seen and know that their work is contributing to something greater. Process models are one way to visualise this. Regarding perceived usefulness, participants believed a process model was useful when it was complete. Participants also believed the process model needs to be accessible to everyone. For process model usability, when viewing the process model prototype, the participants had a positive response to what was intuitive to use, for example the clickability and an easy indication of what objects were clickable. For platform usability two things were regarded as important, to have everything in one place, and that it is easy to find what you are looking for. If the process models, and the surrounding work practices, within the organisation follow the recommendations given in this degree project, they could help in increasing the process maturity in an organisation. / De senaste årtiondena har intresset för att höja processtänket i organisationer ökat, där fördelar som standardisering och effektivisering följer. En utmaning är dock hur processerna dokumenteras i processmodeller, och hur anställda kan engageras att använda de processmodeller som finns. På Clear Channel, ett företag som tillhandahåller ytor för reklam i stadsmiljöer, finns ett behov av standardisering av processmodeller för att förbättra kvalitet och samarbete mellan företagsdelar. Syftet med detta examensarbetet är att undersöka hur processmognaden i en organisation kan öka, genom att studera processmodeller och den plattform där de lagras. I arbetet används Clear Channel som exempel, och syftet uppfylls genom att söka svaret på dessa frågor: “Vad är några motiverande faktorer som kan öka användandet av processmodeller, och vad kan minska motivationen att använda processmodeller?” och “Vad gör att en processmodell uppfattas som användarvänlig, tillgänglig och användbar?”. För att besvara frågeställningarna används teorin om förväntningar och värde (Expectancy-Value Theory) för att operationalisera motivation. Vidare används en modell för teknisk acceptans (Technology Acceptance Model) och forskning om användarvänliga processmodeller. Huvudundersökningen genomförs med tre fokusgrupper med anställda på Clear Channel Tech Europe, och datan analyseras med riktad innehållsanalys. Dessutom utvecklades en prototyp av en processmodell för att användas i fokusgrupperna. Resultatet visade att nya anställda kan känna sig överväldigade av att de aktuella processmodellerna är för detaljerade. Vidare argumenterade deltagarna för att alla vill bli sedda och känna att ens arbete bidrar till något större, vilket kan synliggöras genom processmodeller. Angående uppfattad användbarhet ansåg deltagarna att processmodeller är användbara när de var fullständiga. Gällande process-användarvänlighet, vid användning av prototypen framtagen i rapporten, hade deltagarna en positiv respons till innehåll som var intuitivt att använda, till exempel klickbarhet och enkla indikatorer för vilka objekt som var klickbara. För plattformsanvändarvänlighet ansågs två saker vara viktiga, att ha allting på samma plats, och att det är lätt att hitta det som söks. Om processmodellerna, och de omgivande arbetssätten inom orginsationen följer rekommendationerna givna i detta examensarbete, kan processmognaden inom organisationen öka.

There exists a large amount of old software that are still used by organizations and companies, despite their defects and expensive maintenance costs. This is because of their value to the businesses. To solve the issues with the old software, re-engineering can be used as a way to reuse and maintain these software. Through re-engineering code is modified or created with the purpose of solving the defects of the older systems and satisfy any new needs. The problem is that there are few investigations about how the effort (cost in time) that is required for re-engineering can be distributed through the phases that are part of re-engineering. The purpose of this thesis is to help organizations and companies plan their re-engineering, with the goal of giving quantitative data that shows how the effort required for re-engineering can be distributed between its different phases. This thesis has used qualitative research. In a literature study, knowledge was gathered about software development costs, re-engineering in general, and a process model for re-engineering. Action research was used to perform re-engineering, and to measure the efforts required for it and how the effort was distributed among the phases that are part of re-engineering. A number of criteria were created to contribute to the fullflling of the purpose and goal of the thesis. The result of the thesis is a compilation of the effort required. The compilation shows that two thirds of the total effort was spent on designing and implementing the new system. One quarter of the effort was spent on the analysis and planning phase. The remainder of the time, approximately one tenth of the total effort, was spent on the phases testing, documentation, acceptance and system transition and other tasks. The result shows that reengineering can be affected the most by influencing the phases where analysis and planning as well as design and implementation are performed. / Det finns i dagsläget en stor mängd äldre mjukvara som fortfarande används av organisationer och företag, trots deras brister och dyra underhållskostnader. Detta är på grund av deras värde för verksamheterna. För att hantera bristerna med äldre mjukvara kan omkonstruktion användas, som ett sätt att återanvända och underhålla äldre system. Genom en omkonstruktion modifieras eller skapas ny kod som försöker lösa systemets brister och eventuellt uppfylla nya behov. Problemet är att det finns få mätningsundersökningar kring hur insatsen (tidsåtgången) som krävs kan fördelas bland de moment som är del av omkonstruktion. Syftet med arbetet är att hjälpa organisationer och företag planera deras omkonstruktioner, med malet att ge kvantitativa data som visar hur insatsen för en omkonstruktion kan fördelas mellan omkonstruktionens moment. Denna studie har använt sig av kvalitativ forskning. I en litteraturstudie samlades kunskap om kostnad inom mjukvaruutveckling, omkonstruktion generellt, och en processmodell som användes för omkonstruktionsarbetet. Aktionsforskning användes för att genomföra omkonstruktion, för att mäta den insats som krävdes och hur insatsen fördelats bland de faser som ingår i omkonstruktion. Ett antal kriterier togs fram för att kvantifiera insatsen och bedöma att den data som togs fram bidrar till att uppfylla studiens syfte och mål. Resultatet av studien blev en kostnadssammanställning. Sammanställningen visar att två tredjedelar av den totala insatsen spenderades med design och implementation av det nya systemet. En fjärdedel av tiden spenderades på fasen analys och planering. Den resterande tiden, motsvarande en tiondel av totala insatsen, spenderades på faserna testning, dokumentation, acceptans och systemövergång och övriga uppgifter. Resultatet visar alltså att omkonstruktioner kan påverkas störst genom att påverka de faser där analys och planering respektive design och implementation av systemet utförs.

Software as a Service (SaaS) är en metod för att leverera mjukvara där lösningen är centralt lagrad och erbjuden som en tjänst. SaaS erbjuder flera olika fördelar ur både den tekniska och den kommerciella synvinkeln. Som en konsekvens av det är många företag mycket motiverade att flytta sina föråldrade system till SaaS för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på marknaden. Tyvärr så är sådana stora migreringar ofta utmanande och problematiska, SaaS lägger till ännu fler utmaningar till den problematiken. Den här studien föreslår en effektiv processmodell för SaaS-migrering när systemen som ska migreras till SaaS är föråldrade. Den föreslagna modellen siktar på att guida SaaS-migreringsprojektet i rätt riktning och därmed utöka sannolikheten för att det skall lyckas. Kvalitativa metoder har använts för att utveckla och validera modellen. Den initiala modellen utvecklades från experimentiell kunskap i kombination med att studera och analysera relevant arbete i området. Modellen modifierades iterativt ytterligare genom att konsultera både akademiska och industri-experter med relaterad bakgrund. Slutligen så valdes experted på ämnet ut och öppna intervjuer genomfördes för att validera modellen. Resultaten från intervjuerna föreslår att den föreslagna process-modellen är väl anpassad för att appliceras i industrin och förväntas kunna hjälpa en organisation att genomföra SaaS-migreringsprojekt effektivt och framgångsrikt. / Software as a Service (SaaS) is a software delivery method in which software is centrally hosted and offered as a commodity. SaaS provides numerous advantages both from technical and business perspective. Hence, many companies are highly motivated to move their legacy systems to the SaaS in order to stay competitive in the market. However, any migration of legacy systems is usually challenging and failure prone. SaaS migration adds more challenges on top of that. This thesis proposes an effective SaaS migration process model for migrating legacy application to SaaS. Proposed process model aims to guide the SaaS migration projects in the right direction and thus increase the success rate. Qualitative method was used to develop and validate our model. The initial SaaS migration process model was developed from experimental knowledge in combination with studying and analysing relevant work in this field. The model was further modified in iteration by consulting both academic and industry experts with related background. Finally, experts were selected on the subject matter and conducted structured open-ended interviews to validate the model. The interview results suggest that the proposed process model is well suited to be applied in industry and is largely expected to help an organization to drive the SaaS migration project effectively and successfully.

Affärsanalys är en ökande trend som många organisationer idag använder på grund av potentialen att fastställa värdefulla insikter, ökad lönsamhet och förbättrad operativ effektivitet. Något som visat sig vara problematiskt då det önskade resultatet inte alltid är en självklarhet. Syftet med studien är att undersöka hur modeföretag kan använda datadriven affärsanalys för att generera positiva insikter genom värdeskapande mekanismer. Utifrån semistrukturerade intervjuer med anställda på ett modeföretag har vi, med utgångspunkt i tidigare forskning, kartlagt hur datadriven affärsanalys brukas för att skapa värde genom att applicera en processmodell på verksamheten. Empirin resulterade i tre värdefulla insikter (1) Det studerade företaget använder affärsanalys för ökad lönsamhet (2) Företagets data tillgångar är tillräckliga för att utvinna värdefulla insikter (3) Vidare såg vi att företaget arbetar med influencers vilket är en ny affärsanalys-funktion som inte definierats i tidigare forskning. / Business analysis is an increasingly popular trend that many organisations use because of its potential to establish valuable insights, increased profitability and improved operational efficiency. Something that has proved to be rather problematic as the desired results rarely is a certainty. The purpose of the study is to examine how fashion retailers can use business analytics to generate positive insights through value-creating mechanisms by applying a process model. Based on semi-structured interviews with the employees of a fashion company and a starting point in previous research, we have mapped how business analysis can be used to obtain value. The empirical study resulted in three valuable insights (1) The examined organisation uses business analysis to increase profitability. (2) The data assets of the organisation are enough to acquire valuable insights. (3) Further we discovered that the organisation uses influencers as a valuable asset and can be categorised as a business analysis capability, previously undefined in preceding research.

There exists many companies which wish to transition toward a more digital workflow. However, many of these companies lack the technical expertise required to undertake such an endeavor. To assist companies in this area, a digitization process model could be used as a stepping-stone toward successful digitization. Currently, however, there exists no such digitization process model. The purpose of this thesis is to suggest such a digitization process model. The goal is to help companies in digitizing their documents and their workflow. The research question used to reach this goal pertains to how a digitization process model should be structured. Due to the lack of currently existing digitization process models, different process models within the field of software engineering where analyzed as a basis. The research was qualitative and explorative in its nature, and it followed design science as its research paradigm. An extensive literature study was conducted before development of the model began. The model was evaluated using interviews together with action research. These interviews focused on evaluating the model based on five criteria which had been defined: (1) interviewee credibility, (2) semantic correctness, (3) syntactic correctness, (4) usefulness, and (5) process flexibility. The results of this thesis is the company document digitization process model (CODED), which, as the name suggests, is a proposed process model for document digitization. This model has been based on information gathered by, partly the literature study, and partly the interviews. The literature study proved the model to be unique, since no similar model existed prior to this thesis. While the interviews proved the model to be valid, since it accomplished all evaluation criteria which had been defined. / Det är många företag som vill gå mot att digitalisera sitt arbetsflöde. Många av dessa företag har däremot en avsaknad av den tekniska expertis som krävs. För att assistera företag i detta skulle en processmodell kunna användas som ett redskap för framgångsrik dokumentdigitalisering. Problemet är att det just nu inte existerar någon sådan processmodell för dokumentdigitalisering. Syftet med denna avhandling är att föreslå en processmodell för digitalisering. Målet är att hjälpa företag i att digitalisera både deras dokument och deras arbetsflöde. Hur en sådan processmodell skulle kunna struktureras är denna rapports forskningsfråga. Det fanns ingen existerande modell att utgå ifrån. Därför användes andra modeller inom området för programvaruteknik som en bas under forskningen. Forskningen var kvantitative och explorativ, och den använde designvetenskap som ett forskningsparadigm. En omfattande litteraturstudie genomfördes innan utvecklingen av processmodellen påbörjades. Modellen evaluerades utifrån intervjuer tillsammans med aktionsforskning. Där intervjuerna har fokuserat på att evaluera modellen utifrån fem kriterier: (1) trovärdighet, (2) semantisk korrekthet, (3) syntaktisk korrekthet, (4) användbarhet, och (5) flexibilitet. Resultatet av denna avhandling är ett förslag till en processmodell för att digitalisera dokument, vid namnet CODED (company document digitization process model). Den föreslagna modellen har baserat både på information som samlats från litteraturstudien, och information från intervjuerna. Litteraturstudien visade att processmodellen är unik, då det ej existerade någon likartad modell tidigare. Intervjuerna visade att modellen är valid, då den uppfyllde de definierade evalueringskriterierna.

Dagens webbyråer ligger i en ständig kamp för att hålla sig i utvecklingens framkant. Det digitala samhället förändras och privatpersoner som egenföretagare kan på ett enkelt sätt skapa sin egen hemsida. Därmed förväntas webbutvecklarna kunna leverera tjänster av hög kvalité som kräver stor erfarenhet och kunskap. Hur påverkas då de webbyråer som är ute efter att hålla sig i utvecklingens framkant? Många större företag väljer att arbeta utefter processledning med hjälp av modeller för att höja kvalitén i deras produktion. För en webbyrå kan det ses som svårt då inget projekt brukar vara sig likt. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap i hur en processmodells tillämpning vid en webbyrås interna tjänsteproduktion inom ett större projekt kan bidra till förbättringar för att hinna med i den medietekniska utvecklingens framkant. Studien använder sig av kvalitativa intervjuer med medarbetare samt Dicander Alexanderssons processmodell med processkartläggning för analys och en diskussion. Resultatet visar ett samband mellan att arbeta med processmodeller inom webbyråer kan bidra med förbättringar då problem lyckades identifieras samt att en del av medarbetare redan arbetade med privata modeller. I diskussionen framgick oväntade aktiviteter som annars inte identifierats med vare sig analys eller Dicander Alexanderssons processmodell. På grund av tidsbrister, stress och korta uppföljningsmöten visar det sig vara svårt att hålla sig i utvecklingens framkant. Men genom att analysera tjänsteproduktionen en gång i månaden med en modell för att se om problem lokaliseras i de varierande projekten kan bidra till förbättringar. Det svåra med att förlita sig på en modell är på grund av den stora variationen i projekt som skedde inom företagen. En processmodell tar däremot upp de problem som medarbetarna uppfattade som viktigast på byråarna. / Today's web agencies are in a constant battle to stay in the forefront. The digital society is changing and private persons can easily create their own websites. Web developers are expected to deliver services of high quality that requires great experience and knowledge. So how do the web agencies stay at the cutting edge of technologies? Larger companies choose to work along process management using models to enhance the quality of their production. For a web agency it can be seen as difficult as no projects usually are the same. The study aims to contribute to increased knowledge of how a process model functions at a web agencie’s internal production and how it can contribute to improvements to keep up with the media forefront of technological development. The study uses qualitative interviews with employees as well as Dicander Alexandersson’s process model with process mapping for analysis and discussion. The results show a correlation between working with process models in web agencies. Areas for improvements were identified and some of the employees were already working with private models. The discussion showed unexpected problems that would be hard to localize without using analysis with Dicander Alexandersson’s process model. The results showed that due to time gaps and short follow-up meetings, it was difficult to stay at the cutting edge of technology through a simple model. But to analyze the production of services once a month with a model to see if the problems are located throughout the various projects that appear would work as beneficial. The difficulty with relying on a model for the web agencies is because of the wide variety of projects that took place within the companies. A process model, however, took up the problems that employees perceived as most important.