Affärsanalys är en ökande trend som många organisationer idag använder på grund av potentialen att fastställa värdefulla insikter, ökad lönsamhet och förbättrad operativ effektivitet. Något som visat sig vara problematiskt då det önskade resultatet inte alltid är en självklarhet. Syftet med studien är att undersöka hur modeföretag kan använda datadriven affärsanalys för att generera positiva insikter genom värdeskapande mekanismer. Utifrån semistrukturerade intervjuer med anställda på ett modeföretag har vi, med utgångspunkt i tidigare forskning, kartlagt hur datadriven affärsanalys brukas för att skapa värde genom att applicera en processmodell på verksamheten. Empirin resulterade i tre värdefulla insikter (1) Det studerade företaget använder affärsanalys för ökad lönsamhet (2) Företagets data tillgångar är tillräckliga för att utvinna värdefulla insikter (3) Vidare såg vi att företaget arbetar med influencers vilket är en ny affärsanalys-funktion som inte definierats i tidigare forskning. / Business analysis is an increasingly popular trend that many organisations use because of its potential to establish valuable insights, increased profitability and improved operational efficiency. Something that has proved to be rather problematic as the desired results rarely is a certainty. The purpose of the study is to examine how fashion retailers can use business analytics to generate positive insights through value-creating mechanisms by applying a process model. Based on semi-structured interviews with the employees of a fashion company and a starting point in previous research, we have mapped how business analysis can be used to obtain value. The empirical study resulted in three valuable insights (1) The examined organisation uses business analysis to increase profitability. (2) The data assets of the organisation are enough to acquire valuable insights. (3) Further we discovered that the organisation uses influencers as a valuable asset and can be categorised as a business analysis capability, previously undefined in preceding research.

I en utmanande tid för detaljhandeln är beslut som fattas av högre betydelse, vilket medför att redan tillgängliga resurser är viktigare att tillvarata för att supportera beslutsfattandet. Verksamheters data är enligt många en stor tillgång genom datadrivna affärsanalysers möjligheter att åstadkomma de mer välgrundade beslutsunderlag som definierar en högre grad av beslutskvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur datadrivna affärsanalyser, baserade på verksamhetsdata, möjliggör en högre grad av beslutskvalitet för individuella ledningspersoner på processnivå inom ett detaljhandelsföretag. I denna studie tillämpades fallstudiemetoden för insamling av primära empiriska data. En litteraturstudie genomfördes innan en forskningsartikelbaserad analysmodell designades för att visualisera samspelet mellan relevanta dimensioner, variabler och indikatorer som identifierats. Sex semistrukturerade personliga intervjuer genomfördes med rollinnehavare på det valda fallföretaget IKEA Karlstad. I denna studie framgår att datadrivna affärsanalyser möjliggör en högre grad av beslutskvalitet genom att åstadkomma ett grundligt beslutsunderlag för ledningspersoner på processnivå inom IKEA Karlstad. Den första av de viktigaste slutsatserna i denna studie är att detta beslutsunderlag influerar beslutsfattandet både direkt för aktuella beslut och indirekt som en grund för erfarenhetsbaserad intuition vid framtida beslut. Den erfarenhetsbaserade intuitionen kompletterar det analytiska beslutsfattandet för att dra nytta av båda beslutstypernas fördelar. Den andra slutsatsen i denna studie är att datadrivna affärsanalyserna är beroende av Business Intelligence-system som IKEA Karlstad i nuläget arbetar på att standardisera tillsammans med de tillhörande arbetssätten. Standardiseringen innebär en positiv förbättring genom att kunskapen hos medarbetare ökar när fler medarbetare arbetar på liknande arbetssätt i samma system. Den tredje slutsatsen i denna studie är att många av de identifierade effekterna av dataanvändning och förändringsledning, både positiva och negativa, har samma bakomliggande orsaker. Till exempel anges stora volymer data, snabba implementeringar och den stora IKEA-koncernen som orsaker både till flera uppfattade fördelar och uppfattade nackdelar. De stora datavolymerna uppfattas exempelvis möjliggöra de datadrivna affärsanalyserna samtidigt som de orsakar en lägre grad av användarvänlighet inom vissa system. Studien bidrar med kunskap till fallföretaget IKEA Karlstad, liknande verksamheter samt informatikstudenter i form av en beskrivning av det nuvarande arbetssättet hos fallföretaget. Studien bidrar även med insikter som visualiseras i en modifierad analysmodell.

The budget has for decades been a cornerstone in most organizations management accounting and control. The budget has also faced criticism for being expensive, time-consuming, for quickly becoming obsolete and for impeding flexibility in organisations. In an increasingly dynamic world, companies need to become more adaptive and forward-looking. Researchers believe that budgeting is generally a data-driven activity. Hence, it becomes suitable for application of analytical technologies, such as Business Intelligence (BI). Although BI has been at the top of companies' agendas for a long time, research show that many organizations still struggle to harvest the benefits or reach the expectations with BI-systems. Thus, the purpose of this study has been to analyze and compare how business intelligence can be used for and influence budgeting among Swedish car dealers. To experience several perspectives on how BI affects budgeting in practice the study takes a qualitative approach as seven interviews with individuals at seven different car dealerships was conducted. From the existing body of literature and research, a framework to describe and analyze how BI can be used for budgeting was constructed. The study found that the use of BI for budgeting practice does not reach the potential that the literature and previous research illuminates. The conclusion is based on a minimal gathering of external and unstructured data, the modest use of predictive analysis and the non-existence occurrence of prescriptive analysis. Despite this, BI can still be used for and affect budgeting in several positive remarks. BI can gather and quickly provide a both comprehensive as well as deeply detailed overview of the business. Furthermore, BI seems to enable budget evaluation more frequently and in combination with budget follow-up and control. Something that potentially might mitigate the critique the budget has endured for impeding flexibility. However, the study identified tendencies that the follow-up of budgets seems more compatible with BI-systems than the actual making of budgets. Moreover, indications points toward a more reciprocal relationship between BI-use for budgeting, as the budgeting style and style of management control might affect the use of BI. / Budgeten har under årtionden varit en grundbult inom de flesta organisationers ekonomi- och verksamhetsstyrning. Budgeten har mött kritik för att vara dyr, tidskrävande, för att snabbt bli inaktuell samt för att förhindra flexibilitet i organisationer. I en alltmer dynamisk omvärld behöver företag bli mer adaptiva och framåtblickande. Forskare menar att budgetering generellt sett är en data driven aktivitet. Vilket gör den lämplig att applicera analytiska teknologier på, så som business intelligence (BI). Även om BI varit på toppen av företagens agenda under en lång tid visar forskning att många organisationer fortfarande inte lyckats skörda de fördelar eller uppnå de förväntningar som finns på BI-system. Syftet med denna studie har således varit att analysera och jämföra hur business intelligence kan användas för och påverka budgetering bland svenska bilåterförsäljare. För att erfara olika perspektiv på hur BI påverkar budgetering i praktiken tar studien en kvalitativ ansats. Sju personer intervjuades hos sju olika bilåterförsäljare. Utifrån den existerande litteraturen och forskning utarbetades en analysmodell i syfte att beskriva och analysera hur BI kan användas inom budgetering. Studien fann att användningen av BI i praktiken inte uppnår den potential som forskningen belyser. Slutsatsen grundar sig i en minimal användning av externa och ostrukturerade data. Samt en blygsam användning av prediktiva analyser och total avsaknad av preskriptiva analyser. Trots det kan BI användas för och påverka budgetering positivt i flera bemärkelser. BI kan samla in data och snabbt ge både en överblickande och en detaljerad bild över verksamheten. Vidare möjliggör BI att utvärdering av budgetar kan ske kontinuerligt i kombination med uppföljning. Något som potentiellt kan mildra den kritik budgeten utsått för att förhindra flexibilitet. Dessutom visade empirin tendenser på att uppföljning av budgetarna verkar vara mer förenligt med BI än själva byggande av budgetarna. Studien fann även det inte bara är BI som påverkar budgeteringen utan sättet att budgetera i sin tur kan påverka användningen av BI.

This paper investigates the contribution of enterprise modeling to the emergence and sustainability of the firm’s competitive advantage using the theoretical model developed by Chandra S. Mishra (2017). Agility, alertness, knowledge integration and business model mechanisms have been identified as the main sources of competitive advantage. Four semi-structured interviews were conducted with experts and senior enterprise modeling consultants with diverse national and international experiences, based on which a qualitative content analysis was done. The study shows that enterprise modeling has an enhancing effect on corporate agility stimulating collaboration and effective communication among organizational members as well as enabling the company to exploit turbulence in the business environment through systematizing and facilitating change management. Enterprise models were also found to be effective for strengthening the firm’s structural capital through stimulating constant problematization of the business model, streamlining the organizational processes and increasing alertness about the procedural inefficiencies and automation potential. However, the understandability of the business model is found to be increased through enterprise modeling at the expense of reducing tacitness. Therefore, more research is needed to confirm the influence of enterprise modeling on the firm’s isolating mechanisms to investigate to what extent enterprise models should be considered as company secrets.