Denna studie ämnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen när konsulten lämnar företaget. En fallstudie på två stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus på organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget påverkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen. Konsulten bidrar med flexibilitet, vilket innebär att företaget bör sträva efter att genomföra integrerande praktiker under arbetets gång, och inte fokusera på överlämningen enbart när konsulten lämnar företaget.

I många företag finns komplexa arbetsuppgifter vars utförande är beroende av tillämpningen av kunskaper från flera olika områden. Oavsett om målet är att utveckla en ny produkt eller tjänst, eller att utforma och implementera en ny organisationslösning, så krävs kompletterande kunskaper från olika områden. Samtidigt är dessa kunskaper vanligen lokaliserade hos en stor mängd aktörer i och utanför organisationen, och omöjliga för en enskild aktör att samla och förstå. Kunskapen i organisationen kan därför sägas vara distribuerad till sin natur. Dessa olikartade och distribuerade kunskaper behöver därför integreras och företaget behöver utveckla en förmåga att åstadkomma kunskapsintegration . Därmed blir en viktig fråga för personer i ledande ställning som till exempel företagsledare, chefer, eller anställda som arbetar med så kallad kunskapshantering (knowledge management), hur man kan leda en verksamhet för att åstadkomma kunskapsintegration i företaget. I avhandlingen undersöks denna fråga genom en fallstudie av en fusion mellan managementkonsulter och IT-konsulter. Resultaten visar att kunskapsintegration är förknippad med ett flertal praktiska och politiska hinder, och att framgångsrik ledning av kunskapsintegration därför är beroende av att vissa förutsättningar är uppfyllda. I den här avhandlingen beskrivs dessa hinder och förutsättningar i en modell för ledning av kunskapsintegration.

Denna avhandling handlar om kunskapsintegration i produktutvecklingsprojekt. Med kunskapsintegration avses processer av mål-orienterad interrelatering med syfte att dra fördel av de kunskapskomplementariteter som finns mellan individer som har differentierade kunskapsbaser. Förmågan att integrera specialiserad och distribuerad kunskap är betydelsefull för många företag då den bidrar till att förklara skillnader i produktutvecklingsframgång. Dock saknas det detaljerade, empiriska, studier av kunskapsintegration. Mot denna bakgrund är syftet med denna avhandling att undersöka vilka kunskapsintegrationsmekanismer som är lämpliga att använda i olika projektkontexter. Avhandlingen är baserad på två longitudinella realtidsstudier av produktutvecklingsprojekt. En detaljerad redogörelse av projektarbetet, tillsammans med en analys, presenteras för respektive projekt. Därefter görs en komparativ analys, i vilken såväl likheter som olikheter mellan de två fallen och deras respektive projektkontext diskuteras. En iterativ modell för kunskapsintegration förslås som ett resultat av studierna. Den iterativa modellen har ett flertal egenskaper som kan bidra till att öka vår förståelse för kunskapsintegration i empiriska projektkontexter. För det första visar den på vikten av att förstå i vilken utsträckning som kunskapsproblematiken i ett specifikt projekt medför behov av såväl ”aktion” som ”interaktion” och hur dessa kompletterar varandra i en iterativ process. För det andra indikerar den betydelsen av artefakter och hur dessa kan bidra till såväl aktion som interaktion. För det tredje tar den hänsyn till det faktum att aktion och interaktion medför olika kostnader för kunskapsintegration. / This dissertation is concerned with knowledge integration in product development projects. Knowledge integration is conceived of as processes of goal-oriented interrelating with the purpose of benefiting from knowledge complementarities existing between individuals with differentiated knowledge bases. Knowledge integration is a subject of importance to many firms as the degree of integration of specialised and distributed knowledge helps explain differences in firms’ product development performance. However, knowledge integration is poorly understood as detailed, empirical, studies are lacking. Hence, the purpose of this dissertation is to explore what mechanisms of knowledge integration are suitable in different project settings. The dissertation is based on two empirical studies, both of which are longitudinal, real-time studies of product development projects. A detailed account of the project work in each of the two projects, the Stacker project and the Turbine project, is presented together with an analysis of each case. Thereafter, a comparative analysis is conducted, in which both similarities and differences between the two projects and their settings are discussed. As a result of the studies, an iterative model of knowledge integration is proposed. The iterative model has a number of features which would benefit the analysis of knowledge integration in empirical settings. It recognises the importance of considering to what extent the “knowledge problematic” of a specific product development project needs to involve acting and interacting and how these are made complementary in an iterative process. Second, it indicates the significance of using various artefacts and how these may be involved in acting as well as interacting. Third, it recognises that acting and interacting may be associated with different costs of knowledge integration.

Effectiveness and performance in groups are largely dependent on how group members manage to share their individual knowledge with each other. When group members share and combine their individual knowledge at an optimal level in order to find new solutions, they achieve knowledge integration. In this thesis, we examine how group leaders act to encourage knowledge integration. An observational study was used to evaluate how leaders in three different groups act when solving a group task. We focused on the leaders’ actions in relation to group behaviours that would promote and prevent knowledge integration. With support from theories, we created a behaviour model to help us identify a set of relevant behaviours. We also supported our analysis with leadership theories. The results showed us that leaders’ actions were to a great extent dependent on the current followership and dynamics of each group. Another result was that group members who were familiar with one another before entering the group, had more difficulties in adopting behaviours that would promote knowledge integration. This meant that the leader did not come to terms with the leadership in order to promote knowledge integration. / I en alltmer komplex omvärld ökar behovet av samarbetsskicklighet. Kunskapsintegration anses vara ett viktigt fenomen när grupper samarbetar för att prestera bättre och arbeta effektivt vid mötet av nya behov och problem. Grupper uppnår kunskapsintegration då deltagarna på en optimal nivå utbyter kunskap med varandra, eftersom gruppen då utnyttjar sin fulla kunskapspotential till att finna nya lösningar. Den rådande gruppdynamiken blir därmed avgörande för gruppens prestationsförmåga. En person som har ett särskilt ansvar för gruppens kollektiva arbete är gruppledaren. Huruvida ledare faktiskt agerar för att främja kunskapsintegration är därför centralt i den här uppsatsen. Syftet med studien är att undersöka ledarageranden i förhållande till de gruppbeteenden som kan antas främja eller förhindra kunskapsintegration. Vi har valt att fokusera på arbetsprocessen i en undersökning som går ut på att observera ledaren för en grupp som tilldelas en uppgift, där deltagarna tillsammans ska lösa ett problem. Vi observerade tre grupper på sex personer vardera där en av deltagarna utsågs till ledare genom lottdragning. Processerna dokumenterades med hjälp av filminspelning. Vi har använt oss av teorier för att kunna identifiera gruppbeteenden som kan antas främja och förhindra kunskapsintegration. Med hjälp av teorierna skapade vi en egen beteendetabell att ta stöd av i våra observationer och i vår analys. För att ytterligare undersöka ledarens roll i observationsgrupperna har vi använt oss av ledarskapsteorier. I analysen gick vi först igenom händelseförloppen i filmerna, för att sedan kunna urskilja de beteenden som stämde överens med vår beteendetabell. Därefter specificerade vi ledarens ageranden i förhållande till dessa. Resultaten av studien visade att ledarskapet tycks anpassa sig mycket utefter följarskapet och därmed dynamiken i gruppen och därför identifierade vi inga gemensamma nämnare för ledarageranden i grupperna. Följarskapet i grupperna varierade stort och därför agerade också ledarna på olika sätt. Resultaten gav oss även en oförmodad slutsats som visade att grupper där fler deltagare känner till varandra sedan tidigare hade svårare att anta beteenden som kan antas främja kunskapsintegration. Detta ledde därför till att ledarens agerande blev svårt att bedöma.

Ingången till detta arbete är att författaren upplever framtagning av material att använda iundervisningen som en mycket tidkrävande process. För lärare som börjar undervisa i en ny kurs blirdetta extra tydligt när allt material ska tas fram. Med material menas planeringar, lektionsinnehåll,instuderingsuppgifter och bedömningsmaterial. Författaren har förförståelsen att lärare skulle vinnapå att samarbeta och dela material mellan sig.I arbetet undersöks, genom en enkätundersökning, hur gymnasielärare i teknik gör när de tar frammaterial till en ny kurs eller utvecklar materialet till en kurs. Vidare undersöks vilka eventuella hinderdet finns för samarbete och vilket material lärare helst vill få tillgång till från kollegor.Resultatet visar att den absoluta majoriteten av lärarna i den undersökta gruppen inte ser någrahinder att dela sitt material. Gymnasielärarna i teknik delar med sig. Det kan dock finnas praktiskahinder för om att läraren är ensam på sin skola att undervisa i ämnet, finns det ingen att samarbetamed. Eller att det inte finns någon gemensam lättanvänd Community, en mötesplats på internet, attdela på. I arbetet förs också en diskussion kring möjligheter med digitalisering av material.

I de flesta organisationer och företag finns idag komplexa arbetsuppgifter som kan kallas kunskapsintensiva och som bygger på att personer med någon form av specialiserad kunskap samarbetar och sammanför sin kunskap. Genom att graden av specialisering ökar blir också kunskap allt mer distribuerad inom och mellan organisationer. Organisationer och företag kan därför i allt högre grad beskrivas som distribuerade kunskapssystem. Det innebär att de använder kunskap i en omfattning som ingen enskild aktör kan överblicka eller i förväg förutsäga var den kommer att behövas och när. Organisationer tenderar därför att bli decentraliserade system utan överskådlighet. Samtidigt blir förmågan till kunskapsintegration en allt viktigare faktor för organisationers framgång och konkurrenskraft. Vad avgör då vår kollektiva förmåga att hantera kunskap?   Syftet med denna avhandling är att bidra till en ökad förståelse av hur kunskap integreras, eller inte, på gruppnivå i kunskapsintensiva miljöer. De frågor som undersöks är vad kunskapsintegration är och vad som gör om den blir effektiv eller inte. Vidare undersöks vad som gör att vissa grupper lyckas bättre med detta än andra, och särskilt vilken roll deltagarna spelar i denna process. Vad är det som gör att grupper får kollektiv förmåga? / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.

This paper investigates the contribution of enterprise modeling to the emergence and sustainability of the firm’s competitive advantage using the theoretical model developed by Chandra S. Mishra (2017). Agility, alertness, knowledge integration and business model mechanisms have been identified as the main sources of competitive advantage. Four semi-structured interviews were conducted with experts and senior enterprise modeling consultants with diverse national and international experiences, based on which a qualitative content analysis was done. The study shows that enterprise modeling has an enhancing effect on corporate agility stimulating collaboration and effective communication among organizational members as well as enabling the company to exploit turbulence in the business environment through systematizing and facilitating change management. Enterprise models were also found to be effective for strengthening the firm’s structural capital through stimulating constant problematization of the business model, streamlining the organizational processes and increasing alertness about the procedural inefficiencies and automation potential. However, the understandability of the business model is found to be increased through enterprise modeling at the expense of reducing tacitness. Therefore, more research is needed to confirm the influence of enterprise modeling on the firm’s isolating mechanisms to investigate to what extent enterprise models should be considered as company secrets.