<p>När lär sig eleverna kunskapen inom ett yrke och hur arbetar skolan tillsammans med företagen för att genomföra en fullgod utbildning?</p><p>Jag har genomfört litteraturstudier från företagens och skolans värld, samt gjort en undersökning av en gymnasieskola genom en intervju med rektorn och en enkät med eleverna. Med den nuvarande yrkesutbildningen skall eleverna få delar av sin utbildning ute i arbetslivet. Skolans uppgift är att ge eleverna förutsättning för ett livslångt lärande. Då gäller det för skolorna att ha ett bra samarbete med företagen och vara insatta i nymodigheter som förekommer inom det yrkesområde, som utbildningen skall leda till. Skolan skall ju försöka återspegla, och informera om verkligheten som eleven skall ut i efter gymnasieutbildningen. Undersökningen skall visa hur samarbetet kan fungera på en skola med endast elprogrammet installation. Elektrikeryrket har många fåmansbolag och därför anser jag det intressant i undersökningen.</p>

När lär sig eleverna kunskapen inom ett yrke och hur arbetar skolan tillsammans med företagen för att genomföra en fullgod utbildning? Jag har genomfört litteraturstudier från företagens och skolans värld, samt gjort en undersökning av en gymnasieskola genom en intervju med rektorn och en enkät med eleverna. Med den nuvarande yrkesutbildningen skall eleverna få delar av sin utbildning ute i arbetslivet. Skolans uppgift är att ge eleverna förutsättning för ett livslångt lärande. Då gäller det för skolorna att ha ett bra samarbete med företagen och vara insatta i nymodigheter som förekommer inom det yrkesområde, som utbildningen skall leda till. Skolan skall ju försöka återspegla, och informera om verkligheten som eleven skall ut i efter gymnasieutbildningen. Undersökningen skall visa hur samarbetet kan fungera på en skola med endast elprogrammet installation. Elektrikeryrket har många fåmansbolag och därför anser jag det intressant i undersökningen.

I Sverige har invandrade akademiker svårare att få ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå och kompetens än vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrån diskriminering till språkkrav och svårigheter att tolka den invandrade akademikerna utländska examen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker på sin arbetsplats. Undersökningen har avgränsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ’Korta vägen’ i Stockholm genom vilket invandrade akademiker får praktikplatser på svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen. Våra resultat visar att arbetsgivarna i vår undersökning har övervägande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker från Korta vägen och att de gärna skulle anställa dessa, vilket några av dem också gjort. Resultaten visar vidare att de invandrade akademikerna tas emot väl och introduceras på arbetsplatsen och att arbetsgivarna ofta anstränger sig mer för dessa än de gör för vanliga anställda. Praktikantens kunskaper i svenska är viktigt, främst för att komma in i den sociala gemenskapen. I intervjuerna har det också framkommit att det enligt de intervjuade arbetsgivarna kan ta tid för den invandrade akademikern att komma in i hur det fungerar på den svenska arbetsplatsen men genom att ha tillräckligt lång praktiktid hinner arbetsgivare och praktikant lära känna varandra och de lär sig arbeta bra tillsammans. / Immigrant academics inSwedenhave more difficulties finding work in level with their education and competence than native Swedish people have. Many different reasons have been identified, such as discrimination, language requirements and difficulties in interpreting immigrant academics’ foreign university degrees.   The purpose of this thesis is to investigate employers’ experiences of receiving immigrant academics to their workplace. The survey has been limited to investigating employers within the labour market project ‘Korta vägen’ inStockholm, through which immigrant academics receive an internship at Swedish workplaces. We have conducted in-depth interviews with six employers from different industries within theStockholmregion. Our results shows that the employers in our survey have mostly positive experiences from receiving immigrant academics from Korta vägen and that they are positive to offering them employment, which a few of them have already done. The immigrant academics are received well and are introduced to the workplace and the employers makes an extra effort for these individuals. The immigrant academics’ Swedish skills are important, especially regarding the possibilities of being a part of the social life on the workplace. The interviews have also shown that it, according to the interviewed employers, takes time for the immigrant academic to get used to how things work in the Swedish workplace. But through the internship the employer and the immigrant academic have enough time to get to know each other and find a good way of working together.

This thesis strives to elucidate whether or not there exists a gap between theory and practice within the HR-field in Sweden, by studying what perceived differences might exist between education and praxis. If a gap is found, then the ambition is to try to plot where it is and how it can be overcome. The study itself has been done through interviewing 14 HR-practitioners and finding out about their experience regarding their academic education and what they learned that they feel is relevant in their daily work. The study resulted in that a gap was found and that it can be, at least to a certain extent, overcome by integrating internships and having HR-practitioners come to the institutions of higher learning and share their experiences on how HR is practiced.

Aircraft Academy of Sweden är en flygteknisk utbildningsorganisation som utbildarflygmekaniker. Utbildningsorganisationen är certifierade enligt Easa Part-147 och utfärdar videxaminering ett Certificate of Recognition. Kravet från transportstyresen är att eleverna skautföra något som har benämningen styrd praktik under sin studietid. Styrd praktik är enpraktikform som utförs antingen internt på AAS alternativt på en externunderhållsorganisation. Målet var att kvalitetssäkra den styrda praktiken för jetmotorutbildningen genom att flyttaden till en extern underhållsorganisation. Det gjordes via aktiva fältstudier där man besökteunderhållsorganisationer som bedrev styrd praktik, dock var den styrda praktiken riktad mothelikopter utbildningen. Det gjordes för att få en högre förståelse för ämnet för att sedantillämpa det mot jetmotorutbildningen. Man läste även litterära studier gällande den styrdapraktiken samt Aircraft Academy of Swedens Maintenance Training Organization Exposition. Man såg även till att hela tiden förhålla sig till de krav som tilldelades från Transportstyrelsen.Resultatet som presenteras är att man har lyckats upprätta en extern styrd praktik motjetmotorutbildningen för utbildningen på Aircraft Academy of Sweden.

Abstrakt Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson &amp; Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens “Allmänna råd” och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas. Nyckelord: Kvalité, praktik, fastighetsmäklarstudenter, fastighetsmäklare, handledare.

Den pågående utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefälsstudenter att erhålla tillräckligt med fartygsförlagd utbildning på grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg. Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlägga fartygspraktik på utlandsregistrerade fartyg i svensk regi. Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befälselever på fartyg med viss svensk besättning, eftersom eleverna då sågs som en rekryteringstillgång. Flaggstatens bestämmelser kunde, beroende på land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahålla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ändå var den enskilt största anledningen till problematiken kring befälspraktik på utlandsregistrerat tonnage.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten. Elevgruppen som undersöktes gick i årskurs två och tre under läsåret 2009 till 2010. Av 149 elever var bortfallet 30. I undersökningen visas att APU under gymnasiet leder till arbete. Nära två tredjedelar av eleverna i årskurs tre och en tredjedel av eleverna i årskurs två hade fått arbete via en APU-plats. Samtidigt som nära 90 % av eleverna i undersökningen menade att det gått bra för dem på APUn ansåg en tredjedel att skolan inte förberedde dem väl nog. Riskfaktorer för misslyckad APU som iakttogs i undersökningen var hög frånvaro, sämre socioekonomisk bakgrund och dåliga studieresultat. Alltså samma typ av riskfaktorer som ofta tas upp i diskursen kring beteendeproblem bland unga och även vid skolk. Elever som hade olika typer av extraarbeten var mer nöjda med den arbetsplatsförlagda utbildningen. Meningsfullheten kopplas av eleverna till huruvida de kände att arbetsuppgifterna är utmanande och utvecklande. Dessutom visade intervjuerna att elevernas förebilder och orsaken till att de valt yrken inom hotell och restaurangbranschen ofta återfinns bland familj och vänner.

Denna studie syftade till att beskriva och skapa förståelse för praktikhandledares erfarenheter av att ta emot praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare praktikhandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som praktikanter, men samtidigt att det inte är helt lätt alla gånger. Positivt sågs bland annat: att praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som handledare få möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lärande samt att praktik sågs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av praktikanter kräver en del tid och energi samt att det kan finnas svårigheter kopplade till den egna arbetsplatsen. Vidare framkom under intervjuerna blandade erfarenheter av och synpunkter på universitets roll samt den obligatoriska utredningsuppgiften. Avslutningsvis visar resultatet vad informanterna ansåg att man bör tänka på för att göra praktiken givande för samtliga parter, detta rör bland annat planering, att hitta och välja praktikant, att involvera kollegor samt att klargöra förväntningar och vara tydlig.

Denna studie inriktar sig emot att belysa lärare och elevers syn samt uppfattning om förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Två kvalitativa respondentintervjuer genomfördes med lärare på gymnasiet samt två kvalitativa gruppintervjuer med elever på gymnasiet. Dessa metoder användes för att få en djup bild av respondenternas erfarenheter och känslor gällande fenomenet. Det teoretiska ramverk som denna studie vilar i stort sätt på begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Som till stort handlar om det salutogena hälso-kontinuumet och hur begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar detta. Resultatet visar att det finns en ganska traditionell bild av vad teori och praktik är och även vad ämnet först och främst handlar om. Det var en kombination av teori och praktik som lärarna lyfte som det viktigaste för att eleverna skulle få en undervisning som var både hanterbar, begriplig och meningsfull. Dessutom lyfter båda de medverkande lärarna att det fanns en ökad teori mängd i ämnet och detta hade både positiva och negativa följder för ämnet och elevernas möjlighet att känna en stark känsla av sammanhang. Vidare i resultatet presenteras elevernas syn på deras egen undervisning och vad det är som är motiverande, vad som gör det lätt att förstå och ta till sig innehållet i ämnet. Aspekter som kombination av teori och praktik, rörelseaktiviteter, dialog med läraren och kunniga lärare är alla faktorer som eleverna på något sammanhang betonar i relation till undervisningen. Till slut visar det sig även att det som eleverna vill ha ut av sin undervisning för att den ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull är relativt liknande med hur de redan uppfattar ämnet.