Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och analysera hur lärare konkret arbetar med värdegrundsuppdraget som de genom läroplanen är skyldiga att göra. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med att förmedla värdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lärare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lärare förmedlar tolerans till elever och har sin utgångspunkt i värdegrunden som finns formulerad i läroplanen. De övergripande frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar lärarens förutsättningaratt arbeta med värdegrunden i skolan? Hur förmedlar lärare värdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvärderas arbetet med värdegrunden? Resultatet i studien visar att värdegrundsarbetet i många hänseenden är problematiskt. Informanterna i studien lyfte fram faktorer såsom styrdokument, kollegor och hemmet som har inverkan på lärares möjlighet att bedriva ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Det finns ingen generell metod lärare använder sig av. Hur läraren arbetar med värdegrunden påverkas av hur läraren tolkar uppdraget. Utvärderingen av värdegrunden är i sin tur beroende av vilka metoder som används samt vilken syn läraren har på eleverna. Sammanfattningsvis påverkas lärarens arbete med värdegrunden av en mängd faktorer. Läroplanen lämnar ett tolkningsutrymme som varje lärare måste ta ställning till. Eftersom eleverna ska vara toleranta även utanför skolan blir utvärderingen av värdegrundsarbetet svårtillgänglig ochkomplex.

Syftet med detta arbete är att skapa tydliga praktikrutiner för blivande vägprojektörer inom Tyréns. Arbetet ska omfatta allt från underlag och projektering till tid- samt resursplanering. Tanken med arbetet är att ge Tyréns en välutvecklad grund av rutiner och material för att kunna ta emot praktikanter på ett så bra sätt som möjligt. Att ta emot praktikanter gynnar både Tyréns och praktikanten då det är chans för båda parter att bekanta sig med varandra. Arbetet bör ge Tyréns en bra uppfattning om vad som krävs i form av tid och resurser för att handleda en praktikant under en viss period. Arbetet har i första hand avgränsats mot Tyréns i Jönköping samt studenter från Jönköping University. Dokumenten har dock utformats så att hela Tyréns (inom Sverige) kan använda dem. Resultatet av arbetet består av anvisningar till praktikanten som togs fram för att möjliggöra ett självständigt arbete under praktiken. Rutiner till handledaren togs fram för att underlätta handledningen av framtida praktikanter. Rutiner till beställaren togs fram för att hjälpa den som agerar beställare i praktikprojektet med hur denne ska agera. Enkla uppdragsförutsättningar skapades för att ge praktikanten, handledaren samt beställaren en bild av vad projektet går ut på. Underlag till projektet togs fram för att göra det möjligt att projektera. Tretton intervjuer genomfördes för att få ett bredare perspektiv av vad som kan vara bra att tänka på och vilka moment man bör ha med då man tar emot praktikanter. En vecko- och slututvärdering togs fram för att säkerställa att praktikanten trivs och utvecklas samt att praktikrutinerna hela tiden utvecklas och blir bättre. Slutsatsen som kunde dras av arbetet är att stora möjligheter till vidareutveckling finns inom området. Med hjälp av utvärderingarna kan regelbunden feedback användas till att förbättra upplevelsen för alla inblandade och göra Tyréns till en ännu mer attraktiv plats att göra praktik på. Arbetet är tänkt som en grund att stå på för Tyréns. Att veta hur man ska ta hand om personal på ett bra sätt är ett arbete som aldrig tar slut. Det finns alltid utrymme för förbättring men har man ingen grund finns det inget att förbättra. Företagen bör satsa mer på att erbjuda praktik då det är en bra chans för studenter att visa upp sig. Resultatet av detta arbete kommer förhoppningsvis hjälpa många nya skickliga vägprojektörer att utvecklas och bli en viktig del i framtidens samhällsbyggnad.

”Man lär inte för skolan utan för livet” är ett talesätt som det flesta träffat på, men om detta ska kunna införlivas måste man ta del av livet utanför skolan. Både pedagogisk forskning och läroplanen framhåller betydelsen av ett nära samarbete mellan skola och närsamhället. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hållbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvärdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll. Min slutsats är att eleverna har upplevt samarbetet som meningsfullt både ämnesmässigt och socialt. Det finns indikationer på att projektet har stöd i pedagogisk litteratur och att läroplanens mål uppfylls.

Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare förhåller sig till sitt handlingsutrymme vid utredning av blivande familjehem. Åtta semistrukturerade intervjuer med olika familjehemssekreterare har genomförts och analyserats. Analysen av resultatet visade att familjehemssekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort men att olika faktorer upplevdes begränsande. Exempelvis uppfattades tid och resurser som en begräsning. Familjehemssekreterarna kunde se vissa utmaningar i utredningsarbetet till exempel att det inte finns fler lämpliga utredningsmetoder. Det visas också i studiens resultat att familjehemssekreterarna är ambivalenta i sitt förhållningssätt till ökad eller minskad styrning. De kan både se nyttan i ett stort handlingsutrymme men även vissa risker i att bedömningarna kan bli för färgade av deras värderingar och erfarenheter.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

Idén om evidensbaserad praktik har spridits i det sociala professionsfältet och det pågår ett nationellt statligt arbete med att implementera den i den lokala praktiken i kommunerna. Syftet med denna uppsats är att, genom kvantitativ abduktiv ansats, undersöka förutsättningarna för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun, samt den faktiska tillämpningen och vilka faktorer som kan tänkas främja implementeringsarbetet. Detta initiativ har mynnat ut i ett samarbete med Enheten Stöd och utveckling i Umeå kommun, som ett bidrag till det utvecklingsarbete som fortskrider för att skapa en kunskapsbaserad socialtjänst. Det kan även ses som ett försök att ge en utvidgad förståelse för förhållningssättet. Resultatet av enkätundersökningen visar på en positiv grundinställning till evidensbaserad praktik och goda förutsättningar för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun. Över 80 procent av samtliga chefer och personal inom de olika verksamheterna som ingått i studien, är eniga om att evidensbaserad praktik kommer förbättra tillvaron för brukarna och det egna arbete. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet att det finns ett behov av organisatoriska förbättringar för att på ett säkerställt och ändamålsenligt sätt kunna utveckla en evidensbaserad socialtjänst. Den mest tydliga framgångsfaktorn anses vara tid, för att aktivt kunna hålla sig á jour med aktuell forskning och utvärdera resultaten av beslut. Även en mer aktiv roll från FoU-enheter anses kunna bidra till ett mer effektivt utvecklingsarbete, där dessa kan fungera som en länk mellan forskare, praktiker och utbildare.

I kursplanen för musik i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) ingår både teoretiska och praktiska förmågor som eleverna ska utveckla. Studien syftar till att få insikt i hur eleverna på högstadiet upplever teoretiska och praktiska dimensioner i musikundervisningen, utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Undersökningen är kvalitativ och genom intervjuer delar elever från högstadiet med sig av deras livsvärld och hur de förhåller sig till den. Resultatet visar att eleverna upplever instrumentspel som den viktigaste kunskapen i musikundervisningen, genom att lära sig ackord eller att vidareutveckla kunskaper på olika instrument. Musicerande och skapande i grupp är andra praktiska dimensioner som eleverna anser vara nödvändigt att lära sig, då dessa arbetsmoment upplevs i egenskaper av frihet, glädje, gemenskap och avslappning. Det skapas även intresse när andra elever skapar någonting i musikundervisningen. Eleverna upplever musikämnet som praktiskt i jämförelse med exempelvis ämnet svenska, som i sin tur går under benämningen teoretiskt ämne. Studien visar därmed också att eleverna har svårt att se teoretiska dimensioner som exempelvis musikhistoria ackordbeteckningar och tonlära som integrerade i det som de anser vara viktig kunskap, nämligen det praktiska musicerandet.

No description available.

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form. Citat från intervjuer har använts för att förstärka resultatet. I analysen redovisas flera aspekter som påverkar huruvida ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik kommer till stånd. Den aspekt som dominerade var tidsaspekten, då lärare i hög grad ansåg att de inte hade tillräckligt med tid att planera tillsammans med en kollega. Då ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik inte förekom hos våra informanter drog vi slutsatsen att frågan var mer komplex än så. Andra aspekter som till exempel värdering av de olika skolämnena och medias påverkan tros ha större genomslag i sammanhanget.