No description available.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning yrkesverksamma socialsekreterare har till evidensbaserad praktik. I det här arbetet utgår vi ifrån Lipskys gräsrotsbyråkrati för att undersöka socialsekreterarnas inställning. Teorin ger möjlighet att förklara organisationers beteende utifrån enskilda socialsekreterares yrkesutövning och inställningar. Studien är kvantitativ och data har samlats in via en enkät. Fyra socialkontor deltog i studien, tre från Stockholm och ett från Katrineholm. Totalt besvarade 67 socialsekreterare enkäten och resultaten från undersökningen är ganska lika resultat från tidigare forskning. Resultatet blev en ganska tydlig positiv inställning till evidensbaserad praktik, eller åtminstone till delar av evidensbaserad praktik. En möjlig förklaring till detta är socialsekreterarnas upplevda arbetsbelastning, där hög arbetsbelastning ger en mer positiv inställning till evidensbaserad praktik.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk. Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design. Diskursen 2013 beskriver istället livsstilskoncept och erbjuder modelläsaren möjlighet att stärka sitt personliga varumärke. Vilken familjemedlems behov som ska uppmärksammas eller tillfredställas skiftar över tid. Tilltalet har gått från ett textuellt och semiotiskt pluralt ni-tilltal, till ett nästan helt uteslutande textuellt singulärt du-tilltal. Även semiotiken visar på en utveckling mot individualisering. I de senare katalogerna realiseras parrelationen i första hand via inanimata objekt som kläder och skor och i mycket liten utsträckning via personer. Barnet däremot ges en allt mer framträdande roll över tid och i 2013 års katalog utgör barnets behov det främsta säljargumentet efter individens valfrihet. I samma katalog är det uteslutande mannen som realiseras som vårdgivare. Kvinnan som mamma har idag lägre status än tidigare. Däremot realiseras kvinnan utan barn med allt högre status. Detta och analysen av hur deltagarnas och produkternas placering har förändrats över tid tycks implicera att den prioriterade modelläsaren är kvinna, har barn och tillräckligt god ekonomi för att kunna lägga pengar på inredning. Hon måste dock i egenskap av mamma, förhålla sig till att övriga familjemedlemmar och kvinnor utan barn realiseras med högre status.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 6 bilagor.

<p>Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.</p>

No description available.

Jag har undersökt slöjdens status hos lärare i grundskolan. Jag har också tagit reda på grundskollärare i andra skolämnen än slöjds uppfattning om vad eleverna lär sig i slöjden och om de ansåg att slöjden kunde tillföra något för elevernas lärande. Här syftar jag till både i andra skolämnen samt i skolan som helhet. Jag har undersökt huruvida det fanns intresse hos grundskollärare att arbeta i ämnesövergripande samarbeten med slöjden. Min valda metod var att intervjua lärare i grundskolan. Slumpmässigt har jag intervjuat 4 lärare inom olika ämnesområden och från 3 olika skolor. Min undersökning har kommit fram till att slöjdens status är hög hos lärare i grundskolan samt att de har en god uppfattning om vad eleverna lär sig i slöjden. Vidden av samarbeten och lärande mellan elever i slöjden var dock okänd för de intervjuande lärarna. Vidare visade min undersökning att intresset för ämnesövergripande samarbeten var stort men att brist på tid till detta gjorde att det inte förekom i någon högre grad.

Vårt syfte har varit att undersöka hur fyra lärare i trä- och metallslöjd ser på ämnesövergripande arbete och hur de arbetar ämnesövergripande i praktiken. Vi har genom våra frågeställningar tagit reda på hur de intervjuade träslöjdslärarna resonerar kring möjligheten att ingå i ett samarbete med andra ämnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels använt forskning som berör slöjdämnet men också använt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fältet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart använda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktär som metod för att nå fram till vårt resultat. De huvudsakliga slutsatser vi kunnat dra utifrån vårt resultat är att det är flera olika faktorer som spelar in då ett ämnesövergripande arbete ska kunna genomföras. Tid, schemaläggning, engagemang, tjänstens fördelning, kunskap, status och inställning är alla anledningar som nämns som avgörande.

Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen. Vi var nyfikna på ifall den verksamhetsförlagda tiden var något som andra lärarstudenter kunde se fram emot och var något som bidrog till deras utveckling som lärare. Studien ansågs vara av allmänt intresse för lärarstudenter som någon gång i framtiden blir handledare och/eller mentorer. Studien ansågs även vara intressant för de ansvariga för den verksamhetsförlagda tiden samt för verksamma handledare och mentorer knutna till Malmö högskola. / The aim of this essay was to examine the student teachers, who study the last semester at Malmö högskola school of education, attitudes towards their trainee post. The attitudes contain not only the trainee post as such, but also attitudes towards the instructor at the trainee post, the mentor at the school of education and the views of the theoretical goals which the student shall achieve. We used a qualitative method in shape of interviews to get the result. The interviews took place at the school of education and were executed at two separate occasions. We did not focus the result on gender, age or ethnicity, our only limitation was that the student’s primary subject was physical education and that they study the last semester at the teacher education. The result showed that the attitudes toward the trainee post were mostly positive. It also showed that the extent of freedom of responsibility was an important aspect of the student’s development and learning and that the theoretical goals were a bit indistinctive. The result was later analysed through two theoretical perspectives, a sociocultural perspective and a theory based on situated learning. This was later connected with a comprehensive discussion.

Genom inledande bakgrundsinformation över de olika universiteten och högskolorna i Sverige som erbjuder personalvetarutbildning, konstateras att det finns många likheter men också olikheter mellan utbildningsupplägg. Vissa av universiteten har en starkare anknytning till arbetslivet med mer praktikrelaterade moment medan andra är mer teoretiskt inriktade. Det finns ett glapp mellan högre utbildning och arbetsliv vilket gör att studenter till viss del inte känner sig förberedda för arbetslivet efter examen. Tidigare forskning visar att det behövs ett samarbete mellan teoretisk utbildning och yrkespraktik på arbetsplatser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om personalvetarutbildningens innehåll och form samt dess betydelse för personalvetarens professionalitet med fokus på anställningsbarhet. Studien behandlar även relationen mellan teori och praktik. För att besvara studiens tre frågeställningar har en kvalitativ metod använts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts samt transkriberats. Urvalet bestod av personalvetare från olika områden inom HR-branschen, både inom privat- och offentlig sektor och med en examen genomförd på olika universitet i landet. Respondenternas utsagor har sedan analyserats utifrån Löfgren Martinssons (2008) modell om anställningsbarhet, baserat på ett lärandeperspektiv. Modellen tillsammans med Löfgren Martinssons perspektiv på anställningsbarhet, begreppet empowerment samt profession och professionalisering har utgjort studiens teoretiska ramverk. Vårt resultat visar vikten av praktik eller andra yrkesförberedande moment för att främja studenternas anställningsbarhet. Studien visar också hur viktigt det är att ha genomgått den, till största delen, teoretiska personalvetarutbildningen för att bli konkurrenskraftig inom sitt yrkesområde. Bakgrundsforskning till studien visar att personalvetaryrket till viss del har en annan (lägre) status än mer klassiska professioner, såsom ekonomer och läkare. Avslutningsvis redogörs studiens främsta resultat samt förslag på vidare forskning kring ämnet.