Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat. I övrigt ligger delade meningar i begreppets innebörd. Vad som kan ses som ett hinder i implementeringen av evidenbaserad praktik är att hamna i ett tänk där klienten får anpassa sig efter organisationen och inte tvärt om. Det som möjliggör evidensbaserad praktik är ett gemensamt arbetssätt för socialarbetarna. En slutsats är att det finns en ambition om ett evidensbaserat arbetssätt men att det finns många hinder på vägen mot en evidensbaserad socialtjänst.

No description available.

Translating research into practice takes 10 to 20 years or more. Evidence-based practice (EBP) integration remains at 10% to 20%, despite recommendations requiring EBP-guided decisions. Up to 30% decreases in health care system spending, improved quality outcomes, and increased staff satisfaction result from EBP integration. Nurse leaders, who rate quality and safety as the highest priority but EBP as the lowest, are accountable for EBP enculturation; a desire to support bedside registered nurses in EBP exists, yet this EBP use knowledge gap supersedes this goal. The purpose of this project was to provide an EBP education program introducing the use of evidence to guide nursing practice. The project question addressed whether an education program for staff nurses on introduction to EBP would increase nursing staff perception of the value of EBP and their interest in implementing EBP. Knowles's theory of adult learning and the nursing process guided this project. The 36 participants completed the16-question EBP Beliefs Scale before and after the education program on introduction to EBP. Results from the paired samples t tests showed there was a significant difference in each response on the survey, indicating an increased understanding of the fundamental value of EBP, as well as the participant's individual ability to implement EBP within clinical practice. The limited findings contribute to the existing body of knowledge, while positive social change implications include resolving public health and safety issues, reversing fiscal irresponsibility, and overcoming resistance to change, which is at the heart of implementing and enculturating EBP.

Sammanfattning Tvångsvården av missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring. Lagen var kraftigt ifrågasatt redan under utredningsfasen. Den har därefter fram tills dagens datum varit föremål för kontroverser. Vissa har menat att den inte visat sig utgöra en effektiv behandlingsform för missbrukare. Somliga menar dock att den fungerar enligt angivet syfte. Under 2000-talet har kraven på insatsers kvalitet inom vården höjts. Den evidensbaserade teoribildningen har idag fått en väsentlig betydelse för utvärderingen av insatser inom vården och det sociala arbetsfältet. Med anledning av den redovisade bakgrunden har det varit min intention att försöka anlägga ett evidensbaserat perspektiv på den rådande LVM-vården. Jag har försökt att ta reda på vad klienter som genomgått vårdformen haft för åsikter om den vård som erbjudits dem. Jag har också försökt att ta fasta på personalens perspektiv på förutsättningarna att bedriva en framgångsrik tvångsvård av missbrukare. Avslutningsvis har jag försökt att ta reda på vilka resurser som stått personalen och klienterna till förfogande i strävan efter att kunna erbjuda en fördelaktig behandlingsform. De resultat som framkommit tyder på att personalen betraktar arbetet med missbrukarna som utmanande och inte sällan påfrestande. Relationskapandet till klienten anses vara deras främsta redskap i sin strävan att göra klienterna motiverade till fortsatt behandling och godartade livsstilsförändringar.Klienterna å sin sida är inte sällan skeptiska till tvångsvårdens förutsättningar att motivera dem till behandlingsdeltagande och fortsatt drogfrihet. Inte sällan framställs det att behandlande och motiverande inslag inom LVM-vården lyser med sin frånvaro. Tvångsvården förutsätts ta emot personer som inte är behandlingsmotiverade. De studier som jag tagit del av tenderar dock att påvisa att graden av motivation till drogfrihet, i allra högsta grad varierar även bland dem som ådömts tvångsvård, och är av stor betydelse för i vilken utsträckning klienten tar till sig LVM-vårdens rehabiliterande ansats. Nyckelord: LVM-vård, tvångsvård, klienter, personal, resurser, motivation och behandling Keywords: LVM-treatment, coercive treatment, staff, resources, motivation and treatment

<p>The Collaborative Synchronization Management Tool (CSMT) is an analysis tool that enables morphological and statistical analysis of plans. Input to the CSMT consists of a Cross Impact Matrix (CIM) where the relationships between the different activities of a plan are reflected as its values. This thesis proposes Modeling and Simulation as an alternative method of generating the CIM-values. The usage of this method will hopefully increase traceability and limit subjectivity, and it will also be less time-consuming. Determining the level of detail of the models was shown to be a challenge, as well as finding a suitable case scenario to validate the generation method more thoroughly. The results have provided positive indicators to the usefulness of the generation method of input to the CSMT but the evaluation remains somewhat inconclusive.</p>

The Collaborative Synchronization Management Tool (CSMT) is an analysis tool that enables morphological and statistical analysis of plans. Input to the CSMT consists of a Cross Impact Matrix (CIM) where the relationships between the different activities of a plan are reflected as its values. This thesis proposes Modeling and Simulation as an alternative method of generating the CIM-values. The usage of this method will hopefully increase traceability and limit subjectivity, and it will also be less time-consuming. Determining the level of detail of the models was shown to be a challenge, as well as finding a suitable case scenario to validate the generation method more thoroughly. The results have provided positive indicators to the usefulness of the generation method of input to the CSMT but the evaluation remains somewhat inconclusive.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning yrkesverksamma socialsekreterare har till evidensbaserad praktik. I det här arbetet utgår vi ifrån Lipskys gräsrotsbyråkrati för att undersöka socialsekreterarnas inställning. Teorin ger möjlighet att förklara organisationers beteende utifrån enskilda socialsekreterares yrkesutövning och inställningar. Studien är kvantitativ och data har samlats in via en enkät. Fyra socialkontor deltog i studien, tre från Stockholm och ett från Katrineholm. Totalt besvarade 67 socialsekreterare enkäten och resultaten från undersökningen är ganska lika resultat från tidigare forskning. Resultatet blev en ganska tydlig positiv inställning till evidensbaserad praktik, eller åtminstone till delar av evidensbaserad praktik. En möjlig förklaring till detta är socialsekreterarnas upplevda arbetsbelastning, där hög arbetsbelastning ger en mer positiv inställning till evidensbaserad praktik.

Thèses (M.Sc.)--Université de Sherbrooke (Canada), 2001. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.

Thèses (M.Sc.)--Université de Sherbrooke (Canada), 2001. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.

Excerpt: Nursing and nurse leaders have the opportunity to advance nursing practice and improve patient outcomes unlike any time in the past.