Diss. Stockholm : Handelshögsk.

No description available.

Flextid är väl implementerat i många organisationskulturer. I studien studeras hur flextid, som en institution, påverkar legitimiteten för en organisation med utgångspunkt i en institutionell teoretisk referensram. Institutionell teori beskriver hur regler, normer och värdering utgör påtryckningar på organisationers handlingar. En kvalitativ fallstudie med intervjustudie och dokumentstudie har genomförts för att skapa en förståelse för flextidens påverkan till legitimitet för organisationen. Slutsatsen visar att det finns en stark normativ källa till legitimitet vid tillämpning av flextid. Den grad av legitimitet flextid ger beror på vem eller vilka grupper, i eller utanför, organisationen som värderar. / Flextime is well implemented in many organizational cultures . In the study investigates how flexible hours, as an institution , affect the legitimacy of an organization based on an institutional theoretical framework. Institutional theory describes how the rules, standards and norms pressure on organizations' actions. The study is a qualitative case study with interview and document study to create an understanding of flextimes' future impact of legitimacy for the organization. The conclusion shows that there is a strong normative source of legitimacy as a result of flextime . The level of legitimacy flextime gives depends on who or what groups, inside or outside the organization that assesses.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad- och hur aspekten av undervisningen i en naturförskola kopplat till natur och miljö. Observation och intervju har använts. Under observationerna togs utförliga anteckningar av uteaktiviteten. Genom intervjuerna har kunskap om hur lärarna upplever verksamheten erhållits liksom hur barnen upplever verksamheten samt sitt eget lärande. Resultat visar bland annat vikten av att ha ett fokuserat lärandeobjekt och att man som lärare utgår ifrån barnens erfarenhetsvärld. Att låta barnen undersöka och utforska med alla sinnen och utgå från deras erfarenhetsvärld påverkar både lärandets objekt och akt. Hur lärarna synliggör lärandeobjekten och hur de möter upp barnens tankar är också av stor vikt vid grundläggandet av en kunskap.

The purpose of this study was to investigate the English writing activities of young Swedes on the site FanFiction.net to determine what type of differences were perceived between this activity and the writing activities taking place in upper secondary English courses, what effects fan fiction had on their English skills as well as what possibilities were perceived in regards to using fan fiction as a tool of learning. Methods used include an interview study along with a textual analysis to determine changes in grammatical complexity, errors and mistakes. Results indicate that partaking in fan fiction-related communities of practice in English can potentially improve language skills. Results also showed that informants valued interaction and practical language use, largely perceiving the formal teaching of English as lacking in opportunities for practical, contextually relevant and creative language use. However, introducing fan fiction and its practices of peer-reviewing in a formal educational setting was also perceived as risky, at the same time as there existed a sense of optimism that the fan fiction format and its practices could both be used to facilitate learning.

Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet.  Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat. / Abstract T he study intends to find out which theory is most applicable, the Ricardiansak equivalence or the classic Keynesian theory. The study is qualitative and based on a survey focused on students where respondents answered questions about their attitude toward certain issues. The results were analyzed by a qualitative analysis and compared with previous reports on the subject to see if the result lies in the common line. Based on the results suggest that the Ricardiansak theory are not enforced, which is also supported by previous reports on the subject. The national debt has no impact on students' propensity to consume based on survey results.

Denna uppsats har som mål att undersöka hur begreppet slump har använts i olika typer av litteratur. Jag kommer fokusera på själva begreppet, och inte fenomenet som sådant och använder mig därför i denna uppsats av begreppshistoriska metoder och teorier. Slumpen berörs ofta i vår tid - både i det talade språket och i litteraturen – och begreppets användningsområde är ibland bredare – eller smalare – än dess egentliga mening, om det nu ens finns en sådan. Slump definieras i Nationalencyklopedin som ''inom sannolikhetsteorin benämning på det oförutsägbara.'' Mitt intresse för ämnet ligger i att identifiera olika historiska definitioner av samt olika syner på slumpen. Även i vår tid betyder slumpen något annat i matematisk mening än i folkmun. Tyke och Fortuna är två gestalter som fått bära lyckans, ödets och slumpens fenomen, men vad har hänt sedan dess? Vem har burit slumpens namn?