Flextid är väl implementerat i många organisationskulturer. I studien studeras hur flextid, som en institution, påverkar legitimiteten för en organisation med utgångspunkt i en institutionell teoretisk referensram. Institutionell teori beskriver hur regler, normer och värdering utgör påtryckningar på organisationers handlingar. En kvalitativ fallstudie med intervjustudie och dokumentstudie har genomförts för att skapa en förståelse för flextidens påverkan till legitimitet för organisationen. Slutsatsen visar att det finns en stark normativ källa till legitimitet vid tillämpning av flextid. Den grad av legitimitet flextid ger beror på vem eller vilka grupper, i eller utanför, organisationen som värderar. / Flextime is well implemented in many organizational cultures . In the study investigates how flexible hours, as an institution , affect the legitimacy of an organization based on an institutional theoretical framework. Institutional theory describes how the rules, standards and norms pressure on organizations' actions. The study is a qualitative case study with interview and document study to create an understanding of flextimes' future impact of legitimacy for the organization. The conclusion shows that there is a strong normative source of legitimacy as a result of flextime . The level of legitimacy flextime gives depends on who or what groups, inside or outside the organization that assesses.

<p>Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.</p>

Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.

<p>Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet. Resultatet av den linjära regressionsanalysen visar att estimaten inte blir signifikanta när jag kontrollerar för den egna arbetstiden vilket pekar på att det är arbetstidens längd och inte flextiden i sig som påverkar den totala hushållsarbetstiden.I den andra analysen var syftet att titta på om flexibla arbetstider påverkar makarnas konflikter om hushållsarbete och/eller egen eller partnerns arbetstid. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar att kvinnorna med flextid löper 1,5 gånger så stor risk att ha konflikter om arbetstid och hur hushållsarbetet ska fördelas jämfört med kvinnor utan flexibel arbetstid. Sambandet är signifikant på tioprocentsnivån.</p>

Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet. Resultatet av den linjära regressionsanalysen visar att estimaten inte blir signifikanta när jag kontrollerar för den egna arbetstiden vilket pekar på att det är arbetstidens längd och inte flextiden i sig som påverkar den totala hushållsarbetstiden.I den andra analysen var syftet att titta på om flexibla arbetstider påverkar makarnas konflikter om hushållsarbete och/eller egen eller partnerns arbetstid. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar att kvinnorna med flextid löper 1,5 gånger så stor risk att ha konflikter om arbetstid och hur hushållsarbetet ska fördelas jämfört med kvinnor utan flexibel arbetstid. Sambandet är signifikant på tioprocentsnivån.

En del organisationer tillämpar flextid vilket innebär att arbetstagare i större utsträckning har möjlighet att influera sina arbetstider samt vart arbetet ska utföras. Flextid medför en del fördelar, däribland har det visat sig att flextid kan förbättra sömnen. Tidigare forskning inom området har påvisat att flextid bland annat kan ge bättre sömnkvalitet samt minska trötthet. Föreliggande studie ämnar att vidare undersöka sambandet mellan flextid och sömn, detta med frågeställningen; Vilka aspekter av sömnen påverkas av flextid? För att undersöka detta rekryterades 66 deltagare som delades in i två grupper, en med flextid samt en utan. Resultatet visade att flextidsgruppen somnar snabbare, har lättare att vakna, upplever sig behöva mindre sömn samt är piggare under arbetstid i jämförelse med gruppen utan flextid. Vidare tros flextidgruppen ha kunnat anpassa sina arbetstider efter sitt sömnmönster då de går och lägger sig och går upp liknande tid under arbetsveckan samt under ledighet. Dessa resultat går överlag i linje med tidigare forskningsfynd. Då studien endast bestod av 66 deltagare kan detta påverka studiens generaliserbarhet. Trots studiens svagheter belyser den brister inom fältet som tidigare inte undersökts, något som gör det intressant att vidare studera dessa aspekter med en större urvalsgrupp. Ytterligare faktorer värda framtida forskning är flextid och sömn kopplat till förslagsvis arbetsbelastning eller arbetstrivsel. Flextid är ständigt växande och tros vara ett vinnande koncept, det blir därför intressant att följa utvecklingen inom det.

Rapporten utgår från en undersökning utförd av Sveriges Byggindustrier som visar att bristen på flexibla arbetstider är en anledning till att många kvinnor väljer att lämna byggproduktionen. Då branschen eftersträvar en större mångfald och det därtill råder arbetskraftsbrist krävs fortsatta studier angående hur byggarbetsplatserna kan moderniseras och bli mer inkluderande.      Denna undersökning utfördes med syftet att undersöka sambandet mellan flexibla arbetstider och mångfald samt för att ta reda på om flexibla arbetstider kan göra produktionsdelen av byggbranschen mer attraktiv. En nutidsanalys genomfördes i form av två enkätundersökningar där en riktades till tjänstemän på Skanska och en till studenter med byggteknisk inriktning, därutöver utfördes kompletterande intervjuer.       Resultatet visar att de som arbetar produktionsnära är mindre nöjda med sina arbetstider och det nuvarande arbetstidssystemet i jämförelse med de som arbetar på kontor. Det framkom att det både finns könsmässiga och generationsmässiga skillnader beträffande frågor kring flexibilitet i arbetslivet. De som främst ville kunna tillämpa flexibla arbetstider var kvinnor och de födda på 80- och 90-talet. De hinder som framkom vara kopplade till flexibla arbetstider handlade till stor del om kulturer i byggbranschen.     En klar majoritet vill kunna tillämpa flexibla arbetstider vilket pekar på att det skulle kunna vara lönsamt att testa arbetssättet i verksamheten. Då den nuvarande lösningen är att flytta de anställda som önskar en mer flexibel arbetsdag ifrån produktionen till mer kontorsbaserade tjänster pekar detta på att flexibla arbetstider inom byggproduktion skulle kunna bidra till ökad mångfald. / This report is based on a former study which illustrates that women in the construction industry are leaving their positions due to lack of flexible work arrangements. As the construction industry strives for increased diversity, and there is a shortage of labor in the engineering field, further study of modernization and new working methods is required.    The present study was conducted with the purpose of researching the relationship between flexible working hours and diversity, and to examine if flexible working hours can make the construction industry more attractive as a workplace. This was achieved by carrying out a survey in the form of two questionnaires, one of which was addressed to officials at Skanska and the other to students with a building orientation. In addition, supplementary interviews were conducted.     The results show that those who work at the construction sites are less satisfied with their working hours and the current time system compared to those who have more administrative work roles, differences both tied to gender and age where noted: Those who primarily would prefer flexible work hours were women and those born in the 80's and 90's. Difficulties related to flexible work were mainly based on current cultures in the industry.   The majority of responders were positive to flexible work, which indicates that a trial of this work arrangement could be worthwhile. The current solution in the company is to transfer employees who need more flexible work from the construction sites to more office-based services. This suggests that successfully implementing flexible work in the construction sector would lead to increased diversity, which subsequently would make this a more attractive work place for diverse groups.

Diss. Umeå : Univ., 2004. / S. 239-253: Bibliografi.

Titel: “Jag hinner aldrig igenom min ‘to do’-lista” Undertitel: En dagboksstudie om hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid Författare: Cecilia Bergqvist och Larglinda Sopaj Handledare: Jean-Charles Languilaire Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, vårterminen 2019 (15 hp) Nyckelord: flextid, flexibelt arbete, övertid, work-life conflict, gränslöst arbete, time, time management Forskningsfråga: Hur använder heltidsanställda med flexibelt arbete sin tid? Syfte: Att beskriva hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid. Metod: Studien bygger på ett praktiskt problem med begränsad tidigare forskning om ämnet. Därför tillämpades ett induktivt tillvägagångssätt för att svara på studiens syfte. Forskarnas vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt. Empiriska data samlades in genom kvalitativa och kvantitativa frågor och analyserades därefter på ett kvalitativt sätt som en tematisk analys. Empirisk insamling: Empiriska data samlades in genom en dagbok på 5-arbetsdagar, rapporterad av 15 deltagare. För att delta i dagbokstudien krävdes att individen uppfyllde två kriterier, att: 1) vara heltidsanställda och 2) ha flexibla arbetstider. Dagboken innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultat och slutsats: Eftersom resultatet visar på att 73,3% av deltagarna arbetade övertid, är det då rimligt att dra slutsatsen att flexibelt arbete kan leda till att individer arbetar övertid. På grund av att deltagarna arbetade övertid påverkades deltagarnas fritid ofta negativt. Många av deltagarna hade konflikter mellan arbetsrollen och privatrollen, vilket resulterade i att dessa roller var inkompatibla. Konflikterna visades ofta genom att deltagarna avbokade eller bortprioriterade fysiska aktiviteter på grund av övertid. Resultatet visade på att anställda hade god time management och använde sin tid effektivt, men obalans mellan inflöde och utflöde av arbetsuppgifter resulterade i att anställda ofta kände att de inte hann klart med sina arbetsuppgifter. Resultaten visade även ett svagt positivt samband mellan nöjdhet över dagens arbetsinsats och påverkat välmående. Deltagarna som hade barn som bodde hemma brukade ofta ha ett mer strukturerade arbetsrutiner, medan individer som inte var föräldrar eller barnen hade flyttat hemifrån, brukade ofta ha mindre strukturerade arbetsrutiner. / Title: “I never have enough time to finish my to-do list” Subtitle: A diary study showing how full-time employees with flexible working hours use their time. Authors: Cecilia Bergqvist and Larglinda Sopaj Advisor: Jean-Charles Languilaire Level: Bachelor thesis in Business Administration, Spring 2019 (15 credits) Keywords: flextime, flexible work, overtime, work-life conflict, boundaryless work, time, time management Question: How do full-time employees with flexible working hours use their time? Purpose: Describe how full-time employees with flexible working hours use their time. Method: The study is based on a practical problem with limited previous studies on the matter. Therefore, an inductive approach was implemented to answer the purpose of the study and the researchers’ scientific approach to data is hermeneutic. Empirical data was collected through qualitative and quantitative questions, and thereafter analyzed in a qualitative manner as a thematic analysis. Empirical framework: Empirical data was collected by a 5-workday diary reported by 15 participants. To participate in the diary study, an individual had to meet two criteria: (1) they must be full-time employee and (2) must have flexible working hours. The diary included both qualitative and quantitative-based questions. Results and conclusion: Since the results show that 73.3% of participants were working overtime, it is reasonable to conclude that flexible working hours can lead to individuals working overtime. Furthermore, due to the overtime, participants’ spare time was often affected negatively. Indeed, many participants had work-life conflicts, where the work-life and the private life were incompatible. This phenomenon is evident through reported cancelled or rebooked physical training due to extended working hours. Additionally, participants who had minor children usually had a more coherent and predictable working schedule. On the other hand, individuals who were not parents of minor children had less coherent and less predictable working schedule. The results from the study also showed that the participants had good time management and used their time effectively, but the consistent imbalance between ingoing work tasks and outgoing work tasks resulted in participants often felt like they never finished their task assignments. The results also showed a slight positive correlation between satisfaction over the work effort of the day and the impact on well-being