Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp.  Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien.  Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien.  Rapportens slutsats är att flexibla arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda. Detta gör att medarbetare styr sig själva mot önskvärda mål. Självstyre genom flexibla arbetstider regleras via styrverktyg såsom tavelplanering, elektroniska kalendrar och avstämningsmöten. Verktygen används även för att kontrollera självstyrt arbete genom resultat- och prestationsuppföljning snarare än att mäta nedlagd arbetstid. / The purpose of this case study is to create an understanding of how flexible working hours can be used as an instrument of governance among officials. The problem statement consists of how self governance can be practised using flexible working hours to govern organizations. The study also investigates how work with flexible hours can be controlled and followed up.  The study's method is based on a hermeneutic view with a qualitative approach. An actor’s view is applicated to describe different realities with the aim to create better understanding for the survey.  Managers are explored in various industries to reach the purpose of the survey. Empirical data is collected by conducting personal interviews, while theory in business management with elements of psychological and sociological aspects are included in the theoretical framework.  The conclusion of the report is that flexible working hours are used as an instrument of governance by placing it in the head of employees. This makes them govern themselves towards company goals. Self governance through flexible working hours is controlled by tools as blackboard planning, electronical calendars and meetings between managers and employees. These instruments are also used to control and monitor results as well as performances rather than measuring working hours.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några manliga chefer upplevde att de lyckats förena sin yrkesroll med familjerollen och uppnå balans mellan dessa roller. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur har balansen sett ut mellan familjeliv och arbetsliv?  Hur har föräldraledigheten sett ut? Hur har rollfördelningen varit i hemmet? Metodologiskt har en semistrukturerad intervjuform med en förbestämd intervjuguide använts. Urvalet bestod av åtta manliga chefer inom både den kommunala och privata sektorn i Halmstad. Av de åtta intervjudeltagarna blev det ett bortfall. Intervjuernas längd varade mellan 35-50 minuter. Resultatet visade att de manliga cheferna upplevde att de hade en relativt bra balans mellan arbetsliv och familjeliv, men att det inte var enkelt att uppnå denna balans. De flesta cheferna ansåg att män med höga befattningar hade svårare att kombinera arbete och familj, främst för att de hade högre krav på sig och en större ansvarsbörda än en anställd. Diskussionen berörde följande teman: balans mellan arbetsliv och familjeliv, föräldraledighet, rollkonflikt och rollfördelning. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of how some male managers felt about the balance between professional roles and family roles. The study was based on the following questions: How has the balance been like between family life and working life? How has parental leave taken? How has the role division been in the home? Methodological has a semi-structured interview method with a predetermined interview guide been used. The sample consisted of eight male managers in both the municipal and private sectors in Halmstad. Of the eight interviews there was one falling off. The interviews continued between 35-50 minutes. The results shows that the male managers felt that they had a relatively good balance between work and family. They said it was not easy to achieve this balance. Most managers felt that men with higher positions find it more difficult to find this balance between work and family. They have higher demands on there time and a greater burden of responsibility than other employees. The discussion concerned the following topics: Balance between work and family, parental leave, role conflict and role allocation.

Diss. Uppsala : Univ.

I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.

Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som flexibla arbetstider kan ha för möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares upplevda hälsotillstånd. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt underlättar eller hindrar flexibla arbetstider möjligheten för intervjupersonerna att kombinera arbetsliv och privatliv? Hur upplever intervjupersonerna att denna kombination påverkar deras hälsotillstånd? För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med personer som arbetar på samma företag, där de har ett flexibelt arbetstidssystem.   I ett samhälle som präglas av allt högre krav på individen är balansen mellan arbetsliv-privatliv ett både viktigt och aktuellt ämne att undersöka. Tidigare studier visar å ena sidan att flexibla arbetstider är positivt för balansen mellan arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares hälsotillstånd. Å andra sidan visar studier att flexibla arbetstider kan upplevas som stressande och därmed påverka hälsotillståndet negativt. Studien grundas i teorin om Work Life Balance som redogör för hur man kan få ihop arbetsliv och privatliv.   Analysen i vår studie bygger på teorins tre källor till konflikt: den tidsbaserade konflikten, belastningskonflikten samt den beteendebaserade konflikten. Resultaten visar att den tidsbaserade konflikten och belastningskonflikten går in i varandra och att det är individuellt huruvida dessa konflikter uppstår. Resultatet visar även att intervjupersonernas upplevda grad av kontroll är viktig för hur dessa två konflikter tar sig i uttryck. I studien kunde vi inte identifiera en beteendebaserad konflikt. Studien visar även att intervjupersonerna upplever att de med flexibla arbetstider lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv och därmed styra hur de ska undvika en konflikt. Utan ett flexibelt arbetstidssystem menar intervjupersonerna att det skulle vara svårare för dem att kombinera de två sfärerna vilket de tror skulle påverka deras psykiska hälsotillstånd negativt. Studien visar däremot att intervjupersonerna upplever att flexibla arbetstider inte har någon direkt inverkan på det fysiska hälsotillståndet.

Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-75 år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas.

The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry. With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles? The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company. The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study. Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers. Recommendations to make Peab more attractive: → Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students. → Change of conditions at the company Offer trainee posts Offer guidance for recent and present employees Make part-time work possible for all the employees → Offer more benefits at the company Offer a female network at the company Offer a bigger opportunity for flextime

<p>The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry.</p><p>With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles?</p><p>The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company.</p><p>The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study.</p><p>Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers.</p><p>Recommendations to make Peab more attractive:</p><p>→ Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students.</p><p>→ Change of conditions at the company</p><p>Offer trainee posts</p><p>Offer guidance for recent and present employees</p><p>Make part-time work possible for all the employees</p><p>→ Offer more benefits at the company</p><p>Offer a female network at the company</p><p>Offer a bigger opportunity for flextime</p>

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att delegering ökar känslan av empowerment hos medarbetarna. Mer forskning önskas kring hur delegering av schemaläggningen påverkar empowerment hos medarbetarna. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur delegering av flexibla arbetstider till medarbetarna påverkar medarbetarnas upplevda empowerment. Metod: Studiens grund är av ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen som använts är en abduktiv forskningsansats. Studiens insamlingsteknik är av en kvalitativ metod. Den empiriska informationen har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har tidigare forskning som grund. Den empiriska informationen som framkommit under intervjuerna har kategoriserats och sammanställts i ett kapitel. Analysen av studien är framställd utifrån den empiriska samt teoretiska informationen som presenterats i studien. Slutsats: Studien tyder på att delegering av flexibla arbetstider påverkar medarbetarnas upplevda empowerment, i form av kompetens och självbestämmande. Flexibla arbetstider har även en större påverkan på medarbetarna än själva delegeringen i sig. Studiens bidrag: Studien visar på att delegering av flexibla arbetstider påverkar upplevd empowerment. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till ledarna att med fördel delegera flexibla arbetstider till medarbetarna för att öka upplevd empowerment i form av ökat självbestämmande och kompetens. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka kopplingen mellan flexibla arbetstider och empowerment på ett mer grundligt sätt. Vi föreslår att detta syfte studeras med medarbetare som varit anställa en kort tid och att syftet studeras med andra geografiska utgångspunkter. / Background and Aim: Previous research shows that delegation increases the sense of empowerment among employees. More research is requested about how delegation of scheduling affects empowerment among employees. The purpose of this study is to increase understanding how the delegation of working hours to employees’ affecting employees' psychological empowerment. Method: The basis of the study is of a hermeneutical and a social constructivist perspective. The research approach that has been used is a deductible research approach. The study's collection technique is of a qualitative method. The empirical information has been collected using semi-structured interviews. The theoretical frame of reference has earlier research as a basis. The empirical information found during the interviews has been categorized and compiled in a chapter. The analysis of the study is based on the empirical and theoretical information presented in the study. Conclusion: The study suggests that delegation of flexible working hours affects employees' psychological empowerment, in terms of competence and self-determination. Flexible working hours also have a greater impact on employees than the delegation itself. Contribution: The study shows that delegation of flexible working hours influences psychological empowerment. From a practical perspective, the advice is given to leaders to delegate flexible working hours to employees to increase psychological empowerment in the form of increased self-determination and competence. Suggestions for further research: For further research, there is a need to examine the link between flexible working hours and empowerment in a more thorough way. We propose that this purpose be studied with employees who have been hiring a short time and that the purpose is studied with other geographical starting points.

Problemformulering: Hur upplever kvinnor i chefspositioner att organisatoriska faktorer har underlättat deras möjligheter till karriäravancemang? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur kvinnor i högre chefsbefattningar upplever att organisatoriska faktorer har underlättat deras avancemang i arbetslivet. Fortsättningsvis är syftet att pröva den teoretiska referensramen mot empirin i förhoppning om att bilda en utökad kunskap kring företeelsen ur ett strukturellt perspektiv. Slutligen finns förhoppningen om att organisationer i framtiden kan nyttja studien för ökad förståelse och ökat jämställdhetsfrämjande arbete i ledningsgrupper. Metod: Kvalitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistruktuerade intrevjuer med tio respondenter. Slutsats: Möjlighet till nätverk, mentorskap, kompetensutveckling och flexibla arbetstider har samtliga underlättat kvinnors karriäravancemang. Nätverk, mentorskap och kompetensutveckling har inte bidragit med alla aspekter som tidigare teorier argumenterat för. / Problem statement: How do women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their career advancement opportunity? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how women with senior management positions experience that organizational factors have facilitated their advancement in work life. Furthermore, this study aims to test the theoretical framework against empiricism with hope to form an expanded knowledge of the phenomenon from a structural perspective. Finally, we hope that organizations can use this study to increase their knowledge of how to promote gender equality in the organization. Method: Qualitative method with an deductive approach. The empirical material was collected with semi-structured interviews. Conclusion: The opportunity to network, form mentorship, training and development and flexible work schedules have all facilitatedwomen’s career advancement. Networking, mentorship and traning and development have not contributed with all aspects that previous theories argue.