Bakgrund. Sjuksköterskan är ansvarig för att kunna identifiera patientens behov och utifrån dem kunna planera och delegera lämpliga omvårdnadsåtgärder. Delegering av omvårdnads arbetsuppgifter har blivit en alltmer central del av sjuksköterskans dagliga arbete. Lagar och föreskrifter informerar om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor får delegera för att upprätthålla god och säker vård. Delegering upplevs av sjuksköterskor som komplext och många olika faktorer påverkar sjuksköterskornas agerande i delegerings situationer. Syftet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till annan omvårdnadspersonal inom olika vårdkontexter. Metod. Denna studie har genomförts som en litteraturstudie. Studien avhandlar tolv kvalitativa artiklar inhämtade från CINAHL och PubMed. Resultaten av artiklarna har analyserats och sammanfattats. Resultat. Det framkommer att interpersonella, relationella samt organisatoriska aspekter påverkar sjuksköterskors upplevelser av att delegera till annan omvårdnadspersonal. Studien visar att sjuksköterskors upplevelser av delegering motsvarar varandra oberoende i vilken vårdkontext de arbetar i. Sjuksköterskor upplever delegering som något positivt ur det perspektivet att det bidrar till att minska arbetsbelastningen. Samtidigt upplever sjuksköterskorna delegering som komplext och upplever osäkerhet kring delegeringens olika aspekter. Konklusion. Upplevelse av osäkerhet är genomgående i litteraturstudiens resultat. Det framkommer tydliga kunskapsluckor i ämnet och mer vikt bör läggas vid medvetenhet av delegeringens betydelse och komplexitet samt tydliga arbetsbeskrivningar på arbetsplatserna behövs. Mer kunskap och utbildning i ämnet kan bidra till att öka medvetenheten och stärka både nyutexaminerade och redan verksamma sjuksköterskor i delegerings situationer.

Att avlasta chefen, så att denne får tid affärsutveckling, är viktigt för många småföretag som vill växa. Undersökningar visar på att det är just bristen på tid som hämmar småföretag från att växa. En lösning på detta problem för chefen att delegera och fördela ansvar till medarbetarna i företaget.Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de möjligheter och problem som är förknippande med delegering av ansvar i små, växande kunskapsföretag. Vi vill konkretisera erfarenheter kring ansvar och delegering hos chefer på olika nivåer.Detta genomförs med att kvalitativt förhållningssätt och genom en serie semistrukturerade djupintervjuer på tre olika företag. Respondenterna på varje företag utgjordes av en chef, mellanchef alternativt en person med specifikt tilldelat ansvarsområde. Företagen utgörs av två stycken reklambyråer och ett strategikonsultföretag i Stockholm.Referensramen utgörs av flera olika teoretiska modeller under huvudområdena organisation, tillväxt och ledarskap. Bland annat behandlas teorier om decentralisering, utvecklingsfaser och ledarstilar. Teorierna är i viss mån överlappande. Det ger oss en bättre möjlighet att angripa problemet från olika vinklar. På så vis bildas en tydligare beskrivning av ämnet.Undersökningen har påvisat att det råder en stark samsyn mellan företagen gällandes ansvar, delegering och ledarskap. Chefen har möjlighet att forma organisationen efter sättet denne väljer att leda, organisera och delegera på. Den sociala aspekten är mycket viktig och anses av oss stå som nummer ett i detta fall. Personlighet går före kompetens. Att passa in i arbetsgruppen är viktigare än individens kompetens. Fungerar det sociala kan man undvika många svårigheter och det mesta blir möjligt.Vidare konstaterar vi att kommunikationen är det oinskränkt största problemet man ställs inför vid delegering av ansvar. Det handlar kort och gott om problematiken kring att missuppfatta varandra.

Bakgrund: Behovet av medicindelegeringar är stort inom den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering till undersköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterial inhämtades med intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och sju kategorier framkom. Det första temat var ”Organisatoriska faktorer bidrar till upplevelse av stress kopplat till ansvar för delegeringar”. Detta tema var kopplat till följande kategorier: Hemsjukvårdens struktur kring medicindelegeringen; Medicindelegeringens påverkan på omvårdnadsarbetet; Svårigheter vid medicinhantering; och Åtgärdskunskap. Det andra temat var ”Distriktssköterskan upplever stress och ansvar gentemot delegeringsmottagaren”. Temat var kopplat till följande kategorier: Kännedom om omvårdnadspersonalens kompetens; Informell kompetens; och Uppfattningar om lagar. Konklusion: Distriktssköterskorna utfärdar medicindelegering som en förutsättning för en fungerande organisation. Delegeringar innebär en upplevelse av stress för distriktssköterskor, där brist på distriktssköterskor och behov av omvårdnadspersonal också innebär bristande följsamhet till delegeringslagar och föreskrifter. Behov av kompetens och utbildning till omvårdnadspersonal, leder till att det krävs en bättre kompetensförsörjning för att säkerställa god patientsäkerhet.

Hemsjukvård innebär vård som ges i patientens hem och omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering och omvårdnad. Vården genomförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller av annan vårdpersonal som har blivit delegerad att utföra en särskild medicinsk uppgift. Många av sjuksköterskans arbetsuppgifter delegeras till omvårdnadspersonal. Ett behov har identifierats av att beskriva distriktssköterskors upplevelser av delegeringsarbetet och vad som kan påverka patientsäkerheten. Det är viktigt att belysa det här området för att få en ökad förståelse för distriktssköterskans ansvar och arbete med att säkerställa att patienter får en god och säker vård. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att delegera medicinska uppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården, med patientsäkerheten i fokus. En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats gjordes. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex distriktssköterskor och tre sjuksköterskor med delegeringsansvar inom den kommunala vården. För bearbetning av utvunnen data gjordes en innehållsanalys. Målet var att beskriva alla aspekter av innehållet som var relaterat till studiens syfte. Analysen resulterade i tio underkategorier och tre kategorier, Distriktssköterskans upplevelser av hur omvårdnadspersonalens attityd och kompetens påverkar patientsäkerheten, Distriktssköterskans upplevelser av delegeringsprocessens påverkan på patientsäkerheten och Distriktssköterskans upplevelser av verksamhetens påverkan på patientsäkerheten. Studiens resultat visar att distriktsköterskor anser att det måste få ta tid att förbereda omvårdnadspersonal inför delegeringar, men att den tiden tyvärr ofta saknas. Det som uppfattas problematiskt är en hög personalomsättning bland omvårdnadspersonalen, då det leder till förlorad kompetens. Det finns tankar om att det går att göra delegeringar patientsäkra om det finns en välfungerande delegeringsprocess, men akuta delegeringar och delegeringar som delas ut för att lösa personalbrist upplevs inte vara patientsäkra. Det krävs mer tid och resurser för att göra delegeringar patientsäkra. Både den delegerande distriktssköterskan och delegerad omvårdnadspersonal ska känna sig trygga och de medicinska arbetsuppgifterna ska kunna utföras med en hög säkerhet för patienterna.

<p>Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingår sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett så stort företag som Volvo PV är det självklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och därför krävs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och åtgärda eventuella brister, om sådana skulle uppkomma. När uppgifter fördelas ner i organisationen krävs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem åtgärdas.</p><p>Syftet med denna uppsats var att redogöra för gällande rätt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rättsligt giltig delegering. Studien av gällande rätt låg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebär att den som</p><p>mottagit uppgiften även är den som har straffansvaret vid en olycka. Detta ansvar bestäms i efterhand av allmän domstol. Tillsammans med arbetsmiljöuppgiften kommer dock ett internt ansvar mot arbetsgivaren att utföra uppgiften. Om delegeringen gått riktigt till och rekvisit för delegering är uppfyllda kan detta leda till att personen ifråga även blir dömd för arbetsmiljöbrott, det vill säga även har straffansvaret.</p><p>För att avgöra om delegeringen gått rätt till tittar domstolen till den åtalades kunskaper, befogenheter och resurser, om dessa är tillräckliga för att kunna utföra uppgiften. Ytterligare ett rekvisit är att den åtalade har en självständig ställning i förhållande till arbetsgivaren. Om det råder oklarheter kring delegeringen är huvudregeln enligt praxis att straffansvaret flyttas upp i organisationen tills riktiga förutsättningar finns.</p><p>I undersökningen konstaterades att Volvo PV:s formella delegeringsordning uppfyller kraven i gällande rätt men att tydligheten varierar då delegering sker med hjälp av ett standardiserat delegeringsdokument. Detta innebär att delegeringen avser samma arbetsmiljöuppgifter för alla som mottagit delegering, dock på olika nivåer. I undersökningen ingick även en enkät där delegeringsmottagare dels fick uppskatta sina kunskaper samt svara på om de ansåg att deras delegering upplevdes som rättsligt giltig genom de rekvisit som studerats i gällande rätts analys samt dels fick genomgå ett kunskapstest. Resultatet på kunskapstestet var överlag bra men det konstaterades att gruppcheferna är den kategori som hade lägst resultat.</p> / <p>All organizations shall, according to Swedish law, work systematically with the working environment as a natural part of their daily work. In order to fulfill this it is often necessary to delegate assignments regarding the working environment down in the organization. When assignments are delegated it is important that the procedures and instructions are clear in order for the management to secure that work is carried out efficiently and that problems arising as a result thereof are being handled.</p><p>The reason for this is to investigate which pre-requisites are established under Swedish law. Whereupon Volvo PV's delegation system will be analyzed. In order to fulfill this, a questionnaire study was preformed whereby managers, who received delegation issues, answered questions about their knowledge regarding the working environmental demands under Swedish law. It was established delegation of an assignment did not necessarily mean that the responsibility was also delegated. A company cannot decide who holds the responsibility for the working environment within the organization. The question of responsibility is decided by the court in retrospect.</p><p>It was established that Volvo PV's formal delegation system meets the necessary regulatory demands but the clarification in relation to assignments being delegated vary due to the standardized nature of the delegation document. This means that all managers receiving a delegation of the same assignments but on different levels of the organization –In the questionnaire study there was also a knowledge test where the manager's actual knowledge regarding this area was measured. The result of this test was in general satisfactory. However, it was established that the first line managers where the ones with the lowest score.</p>

Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingår sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett så stort företag som Volvo PV är det självklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och därför krävs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och åtgärda eventuella brister, om sådana skulle uppkomma. När uppgifter fördelas ner i organisationen krävs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem åtgärdas. Syftet med denna uppsats var att redogöra för gällande rätt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rättsligt giltig delegering. Studien av gällande rätt låg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebär att den som mottagit uppgiften även är den som har straffansvaret vid en olycka. Detta ansvar bestäms i efterhand av allmän domstol. Tillsammans med arbetsmiljöuppgiften kommer dock ett internt ansvar mot arbetsgivaren att utföra uppgiften. Om delegeringen gått riktigt till och rekvisit för delegering är uppfyllda kan detta leda till att personen ifråga även blir dömd för arbetsmiljöbrott, det vill säga även har straffansvaret. För att avgöra om delegeringen gått rätt till tittar domstolen till den åtalades kunskaper, befogenheter och resurser, om dessa är tillräckliga för att kunna utföra uppgiften. Ytterligare ett rekvisit är att den åtalade har en självständig ställning i förhållande till arbetsgivaren. Om det råder oklarheter kring delegeringen är huvudregeln enligt praxis att straffansvaret flyttas upp i organisationen tills riktiga förutsättningar finns. I undersökningen konstaterades att Volvo PV:s formella delegeringsordning uppfyller kraven i gällande rätt men att tydligheten varierar då delegering sker med hjälp av ett standardiserat delegeringsdokument. Detta innebär att delegeringen avser samma arbetsmiljöuppgifter för alla som mottagit delegering, dock på olika nivåer. I undersökningen ingick även en enkät där delegeringsmottagare dels fick uppskatta sina kunskaper samt svara på om de ansåg att deras delegering upplevdes som rättsligt giltig genom de rekvisit som studerats i gällande rätts analys samt dels fick genomgå ett kunskapstest. Resultatet på kunskapstestet var överlag bra men det konstaterades att gruppcheferna är den kategori som hade lägst resultat. / All organizations shall, according to Swedish law, work systematically with the working environment as a natural part of their daily work. In order to fulfill this it is often necessary to delegate assignments regarding the working environment down in the organization. When assignments are delegated it is important that the procedures and instructions are clear in order for the management to secure that work is carried out efficiently and that problems arising as a result thereof are being handled. The reason for this is to investigate which pre-requisites are established under Swedish law. Whereupon Volvo PV's delegation system will be analyzed. In order to fulfill this, a questionnaire study was preformed whereby managers, who received delegation issues, answered questions about their knowledge regarding the working environmental demands under Swedish law. It was established delegation of an assignment did not necessarily mean that the responsibility was also delegated. A company cannot decide who holds the responsibility for the working environment within the organization. The question of responsibility is decided by the court in retrospect. It was established that Volvo PV's formal delegation system meets the necessary regulatory demands but the clarification in relation to assignments being delegated vary due to the standardized nature of the delegation document. This means that all managers receiving a delegation of the same assignments but on different levels of the organization –In the questionnaire study there was also a knowledge test where the manager's actual knowledge regarding this area was measured. The result of this test was in general satisfactory. However, it was established that the first line managers where the ones with the lowest score.

No description available.

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns. Syftet med denna studie var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om läkemedel och läkemedelshantering, agerande vid vissa beskrivna sjukdomsfall, samt kunskaper om delegeringsrutiner i den kommunala äldrevården. En kvantitativ, standardiserad och strukturerad enkät utfördes innehållande vanligt förekommande kunskapsfrågor om läkemedelsindikationer och biverkningar, administration av läkemedel samt personalens eget agerande i vissa situationer. Denna enkät besvarades av 50 anställda inom det kommunala särskilda boendet. Undersökningsresultat visade bristfälliga kunskaper om läkemedelshantering i förhållande till det ansvar personalen har. Kunskapsfrågorna kring läkemedel och sjukdomssymptom var svåra för personalen. I vissa fall gjordes fel symptombedömning som resulterade i felaktigt agerande, som kunde vara direkt livshotande. Tillämpning och uppföljning av delegeringsrutiner visade sig otillräckliga. Behovet av fortbildningar bland vårdpersonal är stor. Mängden fel som begåtts i samband med hantering och överlämnande av läkemedel avspeglar vikten av delegationsutbildning och läkemedelsutbildning.

Syfte: att kartlägga hemtjänstpersonalens kunskaper om diabetes och diabetesrelaterade läkemedel, agerandet i vissa specifikt beskrivna sjukdomssituationer samt kunskaper om för verksamheten gällande delegeringsrutiner.Metod: Studien genomfördes med en strukturerad enkät som innehöll frågor om diabetes, diabetesrelaterade läkemedel, hemtjänstpersonalens handlande vid vissa specifikt beskrivna sjukdomsfall samt frågor om för verksamheten gällande delegeringsrutiner. Totalt delades 120 enkäter ut till hemtjänstpersonal i tre olika kommuner. En svarsfrekvens på 70% erhölls. Resultat: De största bristerna i hemtjänstpersonalens kunskaper handlade om läkemedel och insulinpreparat. Personalen hade inte heller helt klart för sig skillnader mellan typ 1 och typ 2 diabetes. De flesta visste hur ett normalt blodsockervärde bör ligga men många visste inte i vilka situationer som ett blodsockervärde var angeläget att kontrollera. De flesta kunde identifiera tecken på lågt blodsocker och visste delvis hur de skulle agera i den aktuella situationen. Det var svårare för personalen att känna igen högt blodsocker där endast en tredjedel kände igen symtomen. Positivt var ändå att fler än de som kände igen symtomen (51 %) handlade korrekt i situationen och kontaktade sjukvård. Delegeringsförfarandet visade sig vara olika. De flesta svarade att de fick teoretisk genomgång inför varje beviljad delegering. Ungefär 46 % ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att ge insulin till vårdtagare.

Bakgrund På vård- och omsorgsboenden bor äldre människor med omfattande omvårdnadsbehov och där läkemedel är den vanligaste behandlingsformen. Få sjuksköterskor och stora grupper vårdtagare medför att sjuksköterskan måste delegera uppgifter, såsom läkemedelsadministrering, till omvårdnadspersonal. Läkemedelsdelegering regleras av lagen i syfte att garantera patientsäkerheten. Det är en ansvarsfull och komplex uppgift som utgör en av de svåraste utmaningarna som den legitimerade sjuksköterskan kan möta. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av delegering av läkemedelsadministrering till omvårdnadspersonal på vård- och omsorgsboende.MetodArton legitimerade sjuksköterskor på 11 olika vård- och omsorgsboenden intervjuades med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med ljudupptagare och transkriberades sedan ordagrant. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat De praktiska förutsättningarna utgjorde en omöjlighet för sjuksköterskan på vård- och omsorgsboende att följa lagen. Sjuksköterska och omvårdnadspersonal måste ge respektive acceptera läkemedelsdelegering för att verksamheten på vård- och omsorgsboenden skulle fungera. Detta trots att delegeringsbeslut enligt lag ska vara frivilligt. Personalbrist och ekonomiska skäl uppgavs bland annat vara anledningar till att läkemedelsdelegering användes. Samtidigt som delegering av läkemedelsadministrering möjliggjorde tid för sjuksköterskan att använda sin kompetens till andra arbetsuppgifter, såsom omvårdnadsbedömningar och kontakt med anhöriga, upplevde flera sjuksköterskor en osäkerhet i att överlämna sin arbetsuppgift. Skälet var att omvårdnadspersonal inte alltid ansågs ha den erfarenhet och kompetens som erfordrades. Vidare saknades en enhetlig rutin och en form av utbildningspaket i samband med undervisning vid delegeringsbeslut, samt tid och resurser för att kunna ge tillräckligt med handledning samt följa upp delegeringsbesluten. Slutsats Det är nödvändigt att öka kunskapen hos omvårdnadspersonalen för att höja vårdkvaliteten och förbättra patientsäkerheten. Ökad kunskap hos omvårdnadspersonalen skulle kunna förbättra kommunikationen i vårdteamet och därmed minska risken för missförstånd och avvikelser. Bättre utbildningsmaterial till undervisning i samband med handledning och delegeringsbeslut krävs. Dessutom krävs mer tid för handledning och uppföljning för att säkerställa en god vård för den äldre människan.