<p>Från den 1 nov 2009 är det i Sverige tillåtet att sälja ett stort urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Motivet därtill är att skapa en ökad tillgänglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med denna uppsats är att redovisa och diskutera hur berörda intressenter på den svenska apoteksmarknaden ser på att receptfria läkemedel nu får försäljas utanför apotek. Uppsatsen belyser de aspekter som låg till grund för liberaliseringen av marknaden för receptfria läkemedel. För studien har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 18 personer som kunde tänkas ha intressen i och åsikter om de utvalda aspekterna. De intervjuade pekade på att utfallet av avregleringen blivit en ökad tillgänglighet speciellt i tätbebyggda områden och för frekvent använda läkemedel. Trots ökad konkurrens har ingen prispress på receptfria läkemedel ännu skett. För att uppnå en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning är det viktigt att läkemedlen exponeras på lämpligt sätt så att ingen självbetjäning förekommer samt att det finns en åldersgräns för inköp. Krävs rådgivning ska den lämnas av personer med farmaceutisk kompetens. Slutsats: Den ökade tillgängligheten av de vanligast förekommande receptfria läkemedel får konsumenterna betala för genom oförändrade eller högre priser, och minskade ekonomiska möjligheter för apoteken att ge rådgivning.</p>

Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda konsumenternas preferenser vid val av läkemedel och undersöka vilka variabler som kan påverka valet. Teori: Undersökningen har genomförts med koppling till teorier som berör köpbeteende, produktens nivåer, varumärkeslojalitet och hur konsumentens upplevda risk påverkar köpbeslutet. Metod: Studien har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning med slutna frågor och prestrukturerade svar. Empiri: En enkätundersökning genomfördes mellan den 15:e april 2015 och den 20:e april 2015 där 152 personer medverkade. Slutsats: Undersökningen visar att konsumenter är varumärkestrogna till läkemedel för att reducera den upplevda risken och osäkerheten som tillkommer med nya läkemedel. Det finns även en bristande kunskap om de generiska alternativen till märkesläkemedel och att mer information kan leda till att konsumenterna värderar om sina val av läkemedel.

Rapporten syftar till att kartlägga och analysera dagens transportflöde av läkemedel på fraktområdet Cargo City på Arlanda. Cargo Center och APH Logistics är två fraktagenter som har sin verksamhet på Cargo City. Observera att Cargo City och Cargo Center inte har samma innebörd. Cargo Center och APH Logistics erbjuder genom nära samarbete transport och hantering av temperaturkänsligt gods, som till exempel läkemedel. Läkemedel är värdefullt gods som kräver särskild skötsel vid transport, hantering och förvaring. Det ställer stränga krav på samtliga aktörer i försörjningskedjan. Genom studiebesök och intervjuer har författarna kartlagt det befintliga flödet av läkemedel. SACT, ett åkeri och dotterbolag till Cargo Center, utför transporten av godset till Cargo City med nerkylda lastbilar. APH Logistics omlastningsterminal på Cargo City är temperaturkontrollerad, vilket innebär att läkemedelsgodset förvaras och lastats i flygcontainrar där. Det färdiglastade godset forslas sedan vidare till Cargo Centers terminal. Där sker vikt- och volymkontroll av godset, det registreras i olika datasystem och slutligen märks det med etiketter, så som flygfraktsedeln. Mycket av godset som hanteras på Arlanda körs med lastbil till andra flygplatser och destinationer runt om i Europa istället för att flygfraktas direkt från flygplatsen. Dessutom hanteras och förvaras inte allt läkemedelsgods under temperaturkontrollerade former. En totalkostnadsanalys har gjorts för att jämföra olika transportflödesscenarion. Dessutom har författarna identifierat den kundservice Cargo Center och APH Logistics bör erbjuda kunden. Den bygger på kvalitativa resonemang. Resultatet av rapporten är författarnas rekommendation till företagen av hur de bör gå tillväga i framtiden. Den ger både kortsiktiga och långsiktiga tips.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>I Sverige har det statliga apoteketsmonopolet ifrågasatts en längre tid och regeringen utreder nu möjligheten att konkurrensutsätta läkemedelsförsäljningen. Det har även föreslagits i den statliga utredningen (SOU 2008:4 del 2) att ett begränsat sortiment av OTC läkemedel (over the counter = receptfria läkemedel) ska få säljas i dagligvaruhandeln utan farmaceutiskt kompetenskrav. Vid korrekt användning och tillgång till rätt rådgivning kan OTC läkemedel vara till en stor hjälp för den enskilde individen vid egenvård och därigenom också bidra till avlastning på sjukvårdens resursers. Vid felanvändning av OTC läkemedel (över/underdosering, fel indikationsområde etc.), kan de istället få motsatt effekt. Syftet med denna enkätstudie var därför att utforska om konsumenter av OTC läkemedel i Sverige önskar få tillgång till dessa läkemedel i t ex livsmedelsbutiker, där de inte har tillgång till personlig farmaceutisk rådgivning, vidare var avsikten att undersöka hur de i dagligvaruhandeln önskade få läkemedelsinformation. I februari 2008 gjordes en enkätstudie i Västervik som inkluderade 48 deltagare varav 29 kvinnor och 19 män. Studien visade att 71 % av deltagarna hade en positiv inställning till att köpa OTC läkemedel i livsmedelsbutiker, 58 % skulle skaffa information genom läkemedelsförpackning och bipacksedel i kombination med att de tidigare använt läkemedlet. Önskan om tillgång till personlig rådgivning på inköpsstället var störst i åldern ≤ 35 år, där 38 % ansåg sig vilja det. Slutsats av studien är att majoriteten vill kunna handla OTC läkemedel i dagligvaruhandeln och information skulle de få främst från läkemedelsförpackning/bipacksedel i kombination med erfarenheter från tidigare användning.</p><p>2008:F5</p>

SammanfattningBrister i äldres läkemedelsanvändning är ett stort problem. Genom utvecklingsarbete inom verksamheterna med olika projekt som rör äldre och läkemedel har positiva effekter setts.Men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan nya rutiner har arbetats in i verksamheterna.Syftet med studien var att undersöka hur hälsocentraler och vårdcentraler inom Gävleborgs län arbetar med uppföljning av äldres läkemedelsanvändning.Metoden var deskriptiv och genomfördes som en intervjustudie. Det är 16 deltagare som har medverkat i intervjun. Deltagarna är vårdenhetschefer på hälsocentraler och vårdcentraler i Gävleborgs län. Resultatet redovisas i löpande text utifrån deltagarnas svar på intervjufrågorna. Resultat av studien visar att läkemedelsuppföljningar hos äldre inte görs i tillräcklig omfattning, genom projekt som verksamheter har haft om läkemedel till äldre har en ökad kunskap om äldres läkemedelsbehandling framkommit.

<p>ABSTRACT</p><p>Läkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmärksammats alltmer som angelägna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror på substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i växter och djur, samt på hur persistenta, potenta eller toxiska de är. Dagens reningsverk är inte konstruerade för att ta hand om läkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av några.</p><p>Syftet med arbetet är att utifrån uppmätta koncentrationer uppskatta de mängder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lämnar Länssjukhusets i Kalmar slutenvårdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgående från de halter som når recipienten (Kalmarsund). Miljörisken är baserad på kvoten mellan förväntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har någon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC). Därför jämfördes denna kvot med kvoten mellan den funna koncentrationen (MEC) i detta arbete och PNEC.</p><p>Resultatet visar att för metoprolol och citalopram är risken för miljöpåverkan liten eftersom de båda substanserna har en riskkvot < 0,1. Simvastatin kunde inte detekteras och inga beräkningar gjordes därför för substansen. Resultatet av analysen visar också att substansernas halter är likartade i det inkommande och utgående vattnet från Kalmar avloppsreningsverk, vilket tyder på att dessa substanser bara passerar rakt igenom reningsverket. Utifrån erhållna resultat kan slutsatsen dras att inga akuta effekter i vattenmiljön förväntas. Det utesluter dock inte att substanserna kan ha kroniska effekter i vattenmiljön. Riskerna för ekosystemen förväntas vara större än riskerna för människors hälsa.</p><p>2008:F17</p>

Missbruk av alkohol och droger kan leda till stora sociala och relationella problem. Dessa problem kan i sin tur bli svåra att hantera för den enskilde människan och de kan leda till att han eller hon tappar impulskontrollen och begår självmord. Det är därför angeläget att samhället satsar mer på dessa områden för att preventivt kunna minska antalet människor som begår självmord. Undersökningar bör även göras för att få klarhet i vilka förebyggande insatser som finns och hur dessa insatser kan minska antalet självmord. Syftet var att belysa interventioner och dess effekter för prevention av självmord hos människor i alla åldrar. Metoden var en forskningsöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och SveMed. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar från PubMed och PsycInfo i resultatet. Resultatet visade att det fanns olika hjälpmedel för att förhindra ett självmord, t ex genom att installera blå ljus i tågstationer eller att använda mobilbaserad psykoterapi. Vidare kunde självmord förhindras genom ett stabilt social nätverk av nära och kära, samhället, särskilda utbildningsprogram, mentalhälsovården och gatekeeper som t.ex. lärare, polis, politiker. För att förebygga självmord var det viktigt med information om vart en person som upplevde ensamhet eller nedstämdhet kunde vända sig. Vidare framkom det att det krävdes förebyggande åtgärder i form av utbildning av anhöriga och personal samt, adekvat diagnostik och rätt bedömning och lämplig behandling. Vid akuta krissituationer, akut självmordskris var det viktigt att ett ingripande påbörjades omedelbart för att hålla patienten vid liv. Ett säkert hem och offentliga sjukhusmiljöer var en viktig strategi vid självmordsprevention. Slutsatsen var att det går att förhindra självmord genom att införa självmordspreventionsprogram för till exempel skolan, universitetet, poliser, soldater och övriga utsatta grupper i samhället. Genom att lyssna till anhöriga och nära vänner samt skapa ett fungerande nätverk för självmordsbenägna patienter kan antalet människor som begår självmord minska.

No description available.

<p>Psoriasisartrit (PsA) är en inflammatorisk ledsjukdom som förekommer hos patienter med hudsjukdomen psoriasis. Sjukdomen kan se väldigt olika ut hos olika patienter, allt från några få till väldigt många leder kan vara drabbade. Det är ofta de distala lederna i fingrar och tår som drabbas men även större leder kan ge symtom. Daktylit (korvliknande svullnader av fingrar och tår) och entesit (smärtsamma inflammationer vid seninfästen) är sjukdomsspecifika kännetecken. Vid PsA angriper immunförsvaret kroppens egna vävnader och den inflammatoriska reaktion som uppstår hålls igång och blir kronisk. Man har hittat höga nivåer av TNF-α i ledvätskan och i vävnaden hos patienter med PsA. TNF-α är ett cytokin som på flera olika sätt stimulerar inflammationen. Också höga nivåer av T-lymfocyter kan ses i angripen vävnad vid PsA. PsA kan behandlas med biologiska läkemedel. TNF-α-hämmarna adalimumab, etanercept och infliximab verkar genom att hämma funktionen hos TNF-α medan alefacept och efalizumab angriper T-cellerna genom att på olika sätt blockera den andra signalen i T-cellsaktiveringen. Syftet med den här litteraturstudien var att utreda den kliniska effekten och effekten på strukturella skador som dessa biologiska läkemedel har vid psoriasisartrit. Litteratursökningen gjordes i PubMed. Resultatet visade att alefacept, adalimumab, infliximab och etanercept har klinisk effekt vid PsA. De tre TNF-α-hämmarna inhiberade dessutom de strukturella skador som orsakas av sjukdomen. Det fanns ingen studie med alefacept som utredde effekten på strukturella skador, vilket skulle vara intressant att se i framtiden. Behandling med efalizumab visade sig däremot inte ha någon klinisk effekt vid PsA.</p>