<p>Från den 1 nov 2009 är det i Sverige tillåtet att sälja ett stort urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Motivet därtill är att skapa en ökad tillgänglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med denna uppsats är att redovisa och diskutera hur berörda intressenter på den svenska apoteksmarknaden ser på att receptfria läkemedel nu får försäljas utanför apotek. Uppsatsen belyser de aspekter som låg till grund för liberaliseringen av marknaden för receptfria läkemedel. För studien har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 18 personer som kunde tänkas ha intressen i och åsikter om de utvalda aspekterna. De intervjuade pekade på att utfallet av avregleringen blivit en ökad tillgänglighet speciellt i tätbebyggda områden och för frekvent använda läkemedel. Trots ökad konkurrens har ingen prispress på receptfria läkemedel ännu skett. För att uppnå en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning är det viktigt att läkemedlen exponeras på lämpligt sätt så att ingen självbetjäning förekommer samt att det finns en åldersgräns för inköp. Krävs rådgivning ska den lämnas av personer med farmaceutisk kompetens. Slutsats: Den ökade tillgängligheten av de vanligast förekommande receptfria läkemedel får konsumenterna betala för genom oförändrade eller högre priser, och minskade ekonomiska möjligheter för apoteken att ge rådgivning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I Sverige har det statliga apoteketsmonopolet ifrågasatts en längre tid och regeringen utreder nu möjligheten att konkurrensutsätta läkemedelsförsäljningen. Det har även föreslagits i den statliga utredningen (SOU 2008:4 del 2) att ett begränsat sortiment av OTC läkemedel (over the counter = receptfria läkemedel) ska få säljas i dagligvaruhandeln utan farmaceutiskt kompetenskrav. Vid korrekt användning och tillgång till rätt rådgivning kan OTC läkemedel vara till en stor hjälp för den enskilde individen vid egenvård och därigenom också bidra till avlastning på sjukvårdens resursers. Vid felanvändning av OTC läkemedel (över/underdosering, fel indikationsområde etc.), kan de istället få motsatt effekt. Syftet med denna enkätstudie var därför att utforska om konsumenter av OTC läkemedel i Sverige önskar få tillgång till dessa läkemedel i t ex livsmedelsbutiker, där de inte har tillgång till personlig farmaceutisk rådgivning, vidare var avsikten att undersöka hur de i dagligvaruhandeln önskade få läkemedelsinformation. I februari 2008 gjordes en enkätstudie i Västervik som inkluderade 48 deltagare varav 29 kvinnor och 19 män. Studien visade att 71 % av deltagarna hade en positiv inställning till att köpa OTC läkemedel i livsmedelsbutiker, 58 % skulle skaffa information genom läkemedelsförpackning och bipacksedel i kombination med att de tidigare använt läkemedlet. Önskan om tillgång till personlig rådgivning på inköpsstället var störst i åldern ≤ 35 år, där 38 % ansåg sig vilja det. Slutsats av studien är att majoriteten vill kunna handla OTC läkemedel i dagligvaruhandeln och information skulle de få främst från läkemedelsförpackning/bipacksedel i kombination med erfarenheter från tidigare användning.</p><p>2008:F5</p>

Sammanfattning I Sverige har det statliga apoteketsmonopolet ifrågasatts en längre tid och regeringen utreder nu möjligheten att konkurrensutsätta läkemedelsförsäljningen. Det har även föreslagits i den statliga utredningen (SOU 2008:4 del 2) att ett begränsat sortiment av OTC läkemedel (over the counter = receptfria läkemedel) ska få säljas i dagligvaruhandeln utan farmaceutiskt kompetenskrav. Vid korrekt användning och tillgång till rätt rådgivning kan OTC läkemedel vara till en stor hjälp för den enskilde individen vid egenvård och därigenom också bidra till avlastning på sjukvårdens resursers. Vid felanvändning av OTC läkemedel (över/underdosering, fel indikationsområde etc.), kan de istället få motsatt effekt. Syftet med denna enkätstudie var därför att utforska om konsumenter av OTC läkemedel i Sverige önskar få tillgång till dessa läkemedel i t ex livsmedelsbutiker, där de inte har tillgång till personlig farmaceutisk rådgivning, vidare var avsikten att undersöka hur de i dagligvaruhandeln önskade få läkemedelsinformation. I februari 2008 gjordes en enkätstudie i Västervik som inkluderade 48 deltagare varav 29 kvinnor och 19 män. Studien visade att 71 % av deltagarna hade en positiv inställning till att köpa OTC läkemedel i livsmedelsbutiker, 58 % skulle skaffa information genom läkemedelsförpackning och bipacksedel i kombination med att de tidigare använt läkemedlet. Önskan om tillgång till personlig rådgivning på inköpsstället var störst i åldern ≤ 35 år, där 38 % ansåg sig vilja det. Slutsats av studien är att majoriteten vill kunna handla OTC läkemedel i dagligvaruhandeln och information skulle de få främst från läkemedelsförpackning/bipacksedel i kombination med erfarenheter från tidigare användning. 2008:F5

Från den 1 nov 2009 är det i Sverige tillåtet att sälja ett stort urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Motivet därtill är att skapa en ökad tillgänglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med denna uppsats är att redovisa och diskutera hur berörda intressenter på den svenska apoteksmarknaden ser på att receptfria läkemedel nu får försäljas utanför apotek. Uppsatsen belyser de aspekter som låg till grund för liberaliseringen av marknaden för receptfria läkemedel. För studien har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 18 personer som kunde tänkas ha intressen i och åsikter om de utvalda aspekterna. De intervjuade pekade på att utfallet av avregleringen blivit en ökad tillgänglighet speciellt i tätbebyggda områden och för frekvent använda läkemedel. Trots ökad konkurrens har ingen prispress på receptfria läkemedel ännu skett. För att uppnå en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning är det viktigt att läkemedlen exponeras på lämpligt sätt så att ingen självbetjäning förekommer samt att det finns en åldersgräns för inköp. Krävs rådgivning ska den lämnas av personer med farmaceutisk kompetens. Slutsats: Den ökade tillgängligheten av de vanligast förekommande receptfria läkemedel får konsumenterna betala för genom oförändrade eller högre priser, och minskade ekonomiska möjligheter för apoteken att ge rådgivning.

Sedan 1 november 2009 är det tillåtet att sälja ett stort antal receptfria läkemedel i dagligvaruhandel. Målet med den här reformen är att konsumenterna ska få ökad tillgänglighet och fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med den här uppsatsen är att belysa de problem/möjligheter som skapats genom att receptfria smärtstillande läkemedel säljs utanför apotek. Uppsatsen belyser bl.a. aspekter som värdet av ökad tillgänglighet. En kvalitativ metod med intervjuer användes för studien och ett avsiktligt urval av personer som kunde tänkas ha åsikter inom området gjordes. Totalt intervjuades 12 personer. Majoriteten av de intervjuade anser att det är positivt att receptfria smärtstillande läkemedel säljs i dagligvaruhandel och att det därmed är lättare att få tag på läkemedlen vid akuta besvär. Negativt är att det finns en ökad risk för överkonsumtion och missbruk med en ökad tillgänglighet av värktabletter i samhället i kombination med att det i dagligvaruhandel inte finns tillgång till farmacevtisk rådgivning. Slutsats av studien är att det finns både positiva och negativa aspekter med den nya handeln, men i slutändan är det ändå positivt att det säljs i dagligvaruhandel. En säkrare och mer ändamålsenlig läkemedelsanvändning utan rådgivning skulle kunna bevaras genom att man strikt väljer ut vilka läkemedel som får säljas utanför apotek, har en 18-årsgräns och eventuellt minskar förpackningsstorlekarna.

Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel.      Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar sannolikt apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod. Syftet med denna uppsats var att därför ta reda på hur försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln har påverkat apoteken.   För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts.  Intervjuer har genomförts med åtta apotekschefer i ett geografiskt område i västra Östergötland  inkluderandes orterna Mjölby, Motala och Skänninge.   Generellt sett har apotekscheferna varit positiva till den ökade tillgänglighet av läkemedel som uppstått då receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln. De påpekar dock att det kan föreligga en risk för felanvändning av ett läkemedel som säljs utan rådgivning.   Sortimenten på apoteken har påverkats och de flesta apotekskedjorna har valt att ta fram egna märkesvaror, vilket ger en ytterligare skillnad i sortiment mellan de olika apoteken. En annan förändring som har skett på apoteken är att apoteksmedarbetarna inom de flesta kedjorna har fått säljutbildning.    De resultat som framkommit i denna studie visar att avregleringen av apoteksmarknaden och konkurrensen från andra apotekskedjor har påverkat apoteken mer än det faktum att receptfria läkemedel numera får säljas i dagligvaruhandeln. Det krävs dock en studie över ett större geografiskt område och därmed med ett större antal apotek involverade för att komma fram till om det är så och få ett mer rättvisande resultat.

Background: Medications are used to prevent, cure and treat different kinds of diseases. The use of medicines by the patients should be according to the prescription from a physician. For safe and appropriate prescribing of medications the physicians should be able to get information about all of a patients’ current medications, to avoid drug-drug interactions. Beside the prescribed medicines patients can use medications without a prescription, so called Over-the-Counter (OTC) medicines. OTC-medicines are used in the same way as prescribed medicines, but the patient needs to read the included package leaflet to know how the medicines should be used. In year 2020, 65 % of the population in Sweden received prescribed medicines. Physicians, pharmacists and patient use different electronical medication lists to know what medicines the patient is using. The lists are not always updated with the latest information because not all of the electronic journal systems are linked together which can be seen as a risk for patient safety. Many patients have OTC-medicines at home and many use it frequently. One of the risk with OTC-medicines is that drug-drug interactions can occur with the patient’s prescribed medicines or other OTC-medicines and cause adverse drug reactions (ADR). In Sweden 44 % of the medication packages is OTC-medicines. Objective: To analyze the extent of OTC-medicines are used together with prescribed medication in different ages and genders. Methods: A structured interview study that was done with patients visiting pharmacies who had three or more recipes at their medication list, could talk Swedish and was collecting medication for themselves. The structured interviews were performed at pharmacies and included questions about their use of different kind of medication lists and if they use any OTC-medicines. Together with the patient the list was checked for errors or non-current medications. The results were analyzed using descriptive statistics.  Results: A total of 215 patients were interviewed, where 63 % were women. The largest age group was patients born in the 1940’s followed by patients born in the 1950’s and 1960’s. OTC-medicines were used by 53 % of the patients in the study who all had at least three prescribed medications and the use were almost the same for men (51 %) and women (53 %.) The most frequent users of OTC-medicines were patients born in the 1970’s and younger. The proportion of patient’s using OTC-medicines were reduced by the age of the patient. The most frequently used OTC-medicines were medication for pain and fever followed by vitamins and minerals. The use of OTC-medicines was most frequent used by patients who had four or less prescriptions medications on their medication list.   Conclusions: In the study OTC-medicines were used by the majority of the patients who also have several prescribed medications. Men and women use OTC-medicines in almost the same amount in the total population, but there are some differences in the age’s categories. Physicians and pharmacists need to have an updated and correct medication list. The new nationally shared medication was recently implemented, aiming to improve patient safety. Medication use could be further improved if the shared medication list also would include OTC-medicines used, hopefully this can be implemented in the in the future. / Introduktion: Läkemedel är framtagna för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. För att få en god läkemedelsbehandling krävs att läkaren får information om patientens alla läkemedel. Med dagens system har det inte funnits någon sammanhållen lista för patientens alla aktuella läkemedel om de fått läkemedel från flera olika vårdgivare. Patienterna, farmaceuter och hälso-sjukvårdspersonal hämtar inte information från samma källa vilket medför att risk för felmedicinering om inte alla källor uppdateras med patientens senaste ordination. Patienten har ett eget ansvar för sin läkemedelsanvändning genom att använda läkemedlet efter läkarens ordination. Patienter kan även använda receptfria läkemedel som kan interagera med patientens receptförskrivna läkemedel och skapa risker för patienten. Receptfria läkemedel används i stor utsträckning och står för 44 % av alla läkemedelsförpackningar sålda i Sveriges under år 2020. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera vilken utsträckning receptfria läkemedel används tillsammans med förskrivna läkemedel samt hur användningen ser ut i relation till kön och ålder. Metod: Studien genomfördes genom strukturerade intervjuer med patienter som skulle hämta ut recept vid apoteket. Intervjuerna genomfördes av farmaceutstudenter vid olika apotek i Sverige under våren 2021. Inklusionskriterier var att patienterna skulle ha tre eller flera recept i läkemedelslistan ”Mina sparade recept”, vara över 18 år, hämta läkemedel till sig själv samt kunna tala svenska. Intervjuerna skedde utifrån ett frågeformulär. Svaren sammanställdes och analyserades i Excel. Resultat: Den procentuellt största gruppen som hämtade läkemedel vid Apoteken var patienter födda på 1940-talet följt av de födda på 1950- och 1960-talet samt att kvinnorna hämtade läkemedel i större utsträckning än män. Drygt hälften av de tillfrågade patienterna använder receptfria läkemedel. Vid jämförelse inom åldersgrupperna använde de yngsta åldersgrupperna i störst utsträckning receptfria med en fallande procent till de äldsta. Receptfria läkemedel som användes mest frekvent var mot värk och feber följt av vitaminer och mineraler. Patienter med fyra eller färre läkemedel på sin lista ”Mina sparade recept” använde mest frekvent receptfria. Slutsats: Receptfria läkemedel används av drygt hälften 53 % av det totala antalet patienterna som deltog i studien. Kvinnorna och männen använde i nästan samma utsträckning receptfria läkemedel. Då en stor del av patienter med förskrivna läkemedel samtidigt använder receptfria läkemedel är det viktigt att detta kan ses av läkare för att de ska kunna se den totala helhetsbilden av patientens läkemedelsanvändning. NLL är ett steg i rätt riktning och att kunna anteckna receptfria läkemedel i listan vore en ytterligare förbättring i framtiden.

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har värdefull information samlats in från våra respondenter. Arbetet har präglats av det abduktiva angreppssättet då vi sammanlänkat vår teoretiska och empiriska del genom ständig pendling mellan teori och empiri. Vad gäller receptbelagda läkemedel är en utveckling likt Norges apoteksmarknad trolig att vänta. Förutom Apoteket AB ser vi tydliga indikationer på att marknaden kommer att domineras av de tre utländska kedjorna: Celesio, Alliance Boots och Phoenix/Tamro. Detta kommer att innebära omstruktureringar i distributionsledet och det är tänkbart att grossistföretagens funktion inom en snar framtid kommer att försvinna. Istället kommer troligen vertikala integrationer mellan företagen uppkomma. Då vi ser möjlighet att marknaden utvecklas från ett monopol till en oligopolmarknad kommer priserna på receptbelagda läkemedel med hög sannolikhet inte att sjunka. Dagligvaruhandeln har visat stort intresse för att sälja receptfria läkemedel. Då de inte får ge rådgivning i samband med inköpen av läkemedel kommer deras starkaste konkurrensmedel att bli priset och tillgängligheten. Ett lägre pris på dessa preparat är därmed att vänta på dessa läkemedel. Vi tror även att en produktutvidgning samt uppkomsten av bitjänster kring kärntjänsten är att vänta på apoteken. Då vi ser potentiella aktörer på marknaden har vi goda förhoppningar om att antalet apotek kommer att öka i samband med avregleringen. Detta kommer att leda till en ökad tillgänglighet i form av längre öppettider och ökad apotekstäthet. Apoteket AB bör satsa på att marknadsföra sitt starka varumärke i samband med avregleringen, men även att värna om sin kompetenta personal då bristen på farmacevter kan uppkomma.

<p>Syftet med vår uppsats är att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att påverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer på den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. Vår uppsats avser även att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behålla sin starka ställning på marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att närmare studera faktorerna; tillgänglighet, pris och service.</p><p>Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har värdefull information samlats in från våra respondenter. Arbetet har präglats av det abduktiva angreppssättet då vi sammanlänkat vår teoretiska och empiriska del genom ständig pendling mellan teori och empiri.</p><p>Vad gäller receptbelagda läkemedel är en utveckling likt Norges apoteksmarknad trolig att vänta. Förutom Apoteket AB ser vi tydliga indikationer på att marknaden kommer att domineras av de tre utländska kedjorna: Celesio, Alliance Boots och Phoenix/Tamro. Detta kommer att innebära omstruktureringar i distributionsledet och det är tänkbart att grossistföretagens funktion inom en snar framtid kommer att försvinna. Istället kommer troligen vertikala integrationer mellan företagen uppkomma. Då vi ser möjlighet att marknaden utvecklas från ett monopol till en oligopolmarknad kommer priserna på receptbelagda läkemedel med hög sannolikhet inte att sjunka. Dagligvaruhandeln har visat stort intresse för att sälja receptfria läkemedel. Då de inte får ge rådgivning i samband med inköpen av läkemedel kommer deras starkaste konkurrensmedel att bli priset och tillgängligheten. Ett lägre pris på dessa preparat är därmed att vänta på dessa läkemedel. Vi tror även att en produktutvidgning samt uppkomsten av bitjänster kring kärntjänsten är att vänta på apoteken. Då vi ser potentiella aktörer på marknaden har vi goda förhoppningar om att antalet apotek kommer att öka i samband med avregleringen. Detta kommer att leda till en ökad tillgänglighet i form av längre öppettider och ökad apotekstäthet. Apoteket AB bör satsa på att marknadsföra sitt starka varumärke i samband med avregleringen, men även att värna om sin kompetenta personal då bristen på farmacevter kan uppkomma.</p>