Inaug.-Diss. rer. polit. Bern, 1943.

Berlin, Humboldt-University, Diss., 2001.

Univ., Diss.--Wien, 2001. / Literaturverz. S. 254 - 271.

No description available.

Zugl.: Berlin, FHTW, Diplomarbeit

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 1999.

Münster, Univ., Diss., 1978.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Frågan om elnätspriser och investeringar i elnät kan tyckas banal, men den är viktig ur flera dimensioner. Elnäten är en absolut tvingande förutsättning för det samhälle vi har i Sverige idag. Detta genom att det inte finns någon funktion i samhället som fungerar några längre stunder utan elkraft. Naturligtvis kan elkraft från elnäten ersättas lokalt och under begränsade tider, men det finns idag inte något sätt att vidmakthålla ens de mest grundläggande samhällsfunktionerna någon längre tid utan ett fungerande elnät. Inte heller kommer någon del av den svenska basindustrin fungera utan elkraft. De senaste åren har diskussionens vågor gått höga kring de svenska elnäten. Det diskussionerna kring elnäten handlar om är sällan tillgängligheten, tillförlitligheten eller strömkvalitetsperspektiv utan det som diskussionen oftast handlar om är kostnaden för kunden att vara ansluten till ett elnät och för att ha möjligheten för att ta emot elkraft. För att ett elnät skall kunna fortsätta sin verksamhet krävs det att elnätsföretaget har ekonomisk möjlighet att styra, övervaka, drifta och underhålla infrastrukturen samt att ha möjlighet att reinvestera i den befintliga nätinfrastrukturen. För att elnätet skall kunna växa krävs det att det är möjligt att ansluta nya kunder med lönsamhet. Det kan sägas vara ett elnäts ekonomiska randvillkor att det kan påräkna en skälig avkastning för att inte ägarna, i förlängningen, inte skall avveckla verksamheten eller tvingas bedriva verksamheten på ett sådant sätt att den levererade tjänstekvaliteten inte motsvarar kundernas behov och efterfrågan. Mot behovet av en skälig avkastning ställs kundernas rätt till rimliga priser. Dessutom torde det ligga i alla intressenters intresse att elnätens verksamhet innehåller möjligheten till en utveckling av hållbarheten ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Baserat på problemdiskussionen ovan har följande frågeställning valts:  -  Hur kan elnätens intäktsreglering utvecklas för att göra den mer hållbar ur ett intressentperspektiv? Syfte Syftet med denna uppsats är att visa på hur regleringen av de naturliga elnätsmonopolen kan utvecklas för att tillvarata elnätens intressenters och själva elnätsverksamhetsutövarnas intressen i form av såväl tillgänglighet och kvalitet som skäliga priser och acceptabel avkastning. Metod Inledningsvis företas en litteraturstudie av litteratur och artiklar med anknytning till problemområdet samt den tillämpliga lagstiftningen med tillhörande regelverk i form av föreskrifter och förordningar. Efter litteraturstudien genomförs semistrukturerade intervjuer med representanter för olika intressenter eller intressentgrupper. Erfarenheterna från de mera ostrukturerade intervjuerna med företrädare för olika intressentgrupper sammanfattas sedan för ge uppslag till hur intäktregleringen av elnäten kan utvecklas för att uppnå en ökad hållbarhet över tid. Avgränsningar Uppsatsen avser att behandla distribution via elnät ur ett konsumtionsperspektiv och har därför inte för avsikt att behandla frågeställningar rörande anslutning av elanläggningar eller frågeställningar som primärt berör elproducenter eller elhandel.  Avgränsning görs också till lokalnät/områdesnät. Särskilt fokus ligger på intäktsregleringen. Övriga delar av regleringen av elnäten kommer inte att beröras annat än möjligen i förbigående. Undersökningen utgår från innevarande reglerperiod för 2016-2019 och skall ses som en ansats till diskussionsunderlag inför reglerperioden 2020-2023. Resultat och slutsatser De slutsatser som kan dras av det genomförda arbetet är att det finns ett upplevt behov av en utveckling av elnätens intäktsreglering. Den upplevda utvecklingspotentialen finns främst inom det ekonomiska området, men de miljömässiga aspekterna måste beaktas för att undvika ekonomisk och miljömässig suboptimering över tid. Utvecklingen bör fokusera på att skapa en acceptans för intäktsmodellen bland intressenterna samt att skapa en samsyn på vilka överordnade principer som skall gälla för elnätens intäktsreglering.