No description available.

No description available.

Systembolaget har producerat nio stycken reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en receptionsanalys på en av dessa reklamfilmer, ”Sanningen”. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det. Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ”Sanningen”. Frågeställningarna syftar till att finna svar på om systembolagets syfte, att föräldrar skall besöka deras hemsida för att få hjälp med att säga nej till att ge ut alkohol till sin tonåring, når fram till de föräldrar jag intervjuat. Jag vill även finna svar på vad det kan finnas för faktorer och anledningar till respektive förälders uppfattning av reklamfilmen.  Övergripande vill jag undersöka hur en reklamfilm som ämnar ändra eller upprätthålla ett beteende tolkas efter teorier som behandlar reklam, reception, media och samhälle. Materialet består av intervjuer med sex föräldrar och reklamfilmen ”sanningen” från systembolaget. Intervjuerna har analyserats med Stuart Halls encoding och decoding modell samt teorier kring reklambrus och samhällets koppling med media.  I min slutsats har jag även valt att jämföra resultatet med tidigare forskning, en kandidatuppsats som analyserat två stycken alkoholkampanjer, ”Spola kröken” och ”Festmetoden”, där jag fann likheter med att kampanjerna ämnar att förändra ett beteende. Genom receptionsanalysen drog jag slutsatsen att tolkningen av systembolagets reklamfilm skedde i samspel med informanternas egna livserfarenheter, kulturella förråd och de teorier som finns angående reklam och dess framställning. Det var endast ett fåtal föräldrar som hade kunnat tänka sig att gå in på systembolagets hemsida efter att de sett reklamen.

Studien har som syfte att jämföra budskapet i tio stycken av Systembolagets temaaffischer med respektive års rådande alkoholdebatt. I studien kommer det behandlas hur alkoholdebatten utvecklats under år 2004 till och med år 2013 samt om Systembolagets temaaffischer har förändrats med rådande års alkoholdebatt. Utifrån syftet togs tre frågeställningar fram; vilka budskapsstrategier som är visuellt synliga i Systembolagets temaaffischer under åren 2004-2013; vilka likheter och skillnader finns det mellan 2004-2013 års temaaffischer; hur förhåller sig Systembolagets temaaffischer till rådande års alkoholdebatt. För att svara på dessa använde vi oss av en semiotisk bildanalys, med grund i teorierna budskap i reklam, reklam, propaganda, känslor i reklam, visuell retorik och anchorage och relay. Med dessa operationaliserade vi begreppen till frågor i vårt analysschema. Vi studerade även alkoholdebatten mellan år 2004 till och med 2013 för att sedan jämföra den med Systembolagets temaaffischer. Resultaten i analysen visade att Systembolagets temaaffischer är reklam och inte enbart informerande. Det har även framkommit att Systembolagets temaaffischer innehåller diverse budskapsstrategier och propaganda för att nå ut med sina budskap. Under en tioårsperiod har Systembolagets temaaffischer heller inte ändrats nämnvärt i dess visuella uttryck, utan det är mindre detaljer som skiljer sig mellan analysperiodens början och slut. Det har slutligen konstaterats att Systembolaget inte tagit hänsyn till den samhälleliga debatten i sin marknadsföring.

I Sverige har en längre tid debatterats om ett införande av gårdsförsäljning av alkohol- drycker på tillverkningsplatsen. I Sverige tillfaller dock ensamrätten till detaljhandel med alkohol Systembolaget AB. Ska lagstiftningen på denna punkt ändras, måste den samtidigt vara förenlig med EU-rätten på området. Den unionsrättsliga problematiken innefattar den inre marknaden och den fria rörligheten av varor, där ett av ledorden är icke-diskriminering av utländska varor på en fri och öppen marknad. Samtidigt vill vi värna vår svenska rest- riktiva alkoholpolitik. Statliga monopol regleras genom artikel 37 i Fördraget om Europeis- ka Unionens Funktionssätt (FEUF). Artikeln är uteslutande tillämplig på de rättigheter som ges av det direkta utövandet av dess funktionssätt. Från monopolets funktionssätt ska skil- jas alla andra åtgärder, även om de har en påverkan på detta. Dessa regleras genom artikel 34 FEUF, vilken stadgar att varje åtgärd som innebär en kvantitativ importrestriktion eller har en motsvarande verkan ska vara förbjuden. Detta inbegriper varje nationell åtgärd som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, utgör ett hinder för handeln inom unionen. Artikel 36 FEUF ger dock en möjlighet att godta sådana åtgärder om de grundas i ett trän- gande allmänintresse eller andra tvingande hänsyn och är proportionerliga för sina syften. I Finland har gårdsförsäljning funnits sedan 1995 och har sedan årsskiftet utökats till att gäl- la gårdsvin och hantverksöl. I Sverige finns en möjlighet att införa en sådan modell efter finskt snitt. Finland är tillsammans med Sverige de enda medlemsstaterna inom EU med ett detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker. Gårdsförsäljning skulle även kunna utgöra en försäljningsform, vilket skulle innebära att åtgärden faller utanför artikel 34. Likaså skulle gårdsförsäljning kunna inlemmas i detaljhandelsmonopolet som ombud till Systembolaget och utgöra filialer till detta. Oaktat vilket alternativ som förespråkas kräver varje sådan åt- gärd en specifik och riktad anpassning till den EU-rätt som berörs. / <p>Bedömare: Johan Wessén; johan.wessen@liu.se</p>

<p>Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.</p><p>Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet. Slutsatsen av studien, som är tänkt att fungera som en del av ett underlag för Systembolagets fortsatta utveckling av styrkortet, visar att det råder en viss obalans mellan perspektiven i dagsläget. Problematiken grundar sig framförallt i att kund- och medarbetarperspektiven fått ett för litet utrymme i styrkortet i jämförelse med samhällsperspektivet och finansiella perspektivet, samt att det till viss del motarbetas av nyckeltal inom det finansiella perspektivet. En starkare koppling mellan kund- och medarbetarperspektiven, i kombination med ökade satsningar och förbättrade mätmetoder, skulle enligt vår mening bidra till att förbättra balansen i Systembolagets balanserade styrkort för butiker.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se. För att analysera materialet har jag använt mig av retoriken och strategisk kommunikation, dessa begrepp har tillämpats på materialet.           I de olika texterna framställer Systembolaget sig själva som ett ansvarsfullt, omtänksamt och hjälpsamt företag. De vill också att man ska tänka på de som serviceinriktade, kunniga, altruistiska och inspirerande. De ger bilden av ett beslutsamt företag som är hälsomedvetna och förstående för svåra situationer. Ibland försöker de också visa att de är ungdomliga och vet hur ungdomar tänker. Tydligaste kärnvärdena och ethoset är ansvar och omtänksamhet. Kommunikationen i texterna är uppbyggda på ungefär samma sätt och argumentationen är ofta implicit där man som läsare får dra slutsatsen att det Systembolaget gör är bra och alltså är monopolet också bra. Man fokuserar mycket på att alkohol är en skadlig vara för att legitimera Systembolaget och dess försäljningsregler. Man använder sig ofta av konsekvensbeskrivningar och scenarion för att få fram sitt budskap. Logosargument finns också som ofta stöttas upp med hjälp av experter, till exempel läkare. Deras externa kommunikation handlar om att man vill stärka det egna varumärket. Samtidigt så kommunicerar de faktiskt deras uppdrag, uppdraget är att minska alkoholens skadeverkningar och det är det som framkommer att de vill göra i deras kommunikation. I diskussionen tas funderingar kring monopolet upp, gårdsförsäljning av alkohol har börjat diskuterats på allvar. Skulle gårdsförsäljning bli tillåtet innebär detta en sorts uppluckring av det monopol som Systembolaget har idag, vilket i framtiden skulle kunna leda till att monopolet förändras och kanske till och med försvinner.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter. Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet. Slutsatsen av studien, som är tänkt att fungera som en del av ett underlag för Systembolagets fortsatta utveckling av styrkortet, visar att det råder en viss obalans mellan perspektiven i dagsläget. Problematiken grundar sig framförallt i att kund- och medarbetarperspektiven fått ett för litet utrymme i styrkortet i jämförelse med samhällsperspektivet och finansiella perspektivet, samt att det till viss del motarbetas av nyckeltal inom det finansiella perspektivet. En starkare koppling mellan kund- och medarbetarperspektiven, i kombination med ökade satsningar och förbättrade mätmetoder, skulle enligt vår mening bidra till att förbättra balansen i Systembolagets balanserade styrkort för butiker.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate the effect of an increased wine quality on the price of a wine and how this may differ between a country with a monopolized alcohol market and one that has not. The main reason for this comparison is to analyse whether the politics of the Swedish alcohol monopoly have succeeded in premiering quality over quantity drinking and if that has created possibilities for arbitrage trading of wine. Data regarding the price of wines was gathered from the Swedish alcohol monopoly’s website and VildMedVin, the largest e-commerce for wine in Denmark. One of the largest wine reviewers in the world, Wine Spectator, utilises a 1-100 scale when rating wines; this is used as a proxy for quality. By creating four different regression models it was found  that when it comes to wines that are more expensive than 99 SEK, there is no  statistically significant difference in the effect of quality on the price of a wine between Sweden and Denmark. Indicating that the law of one price might be what denies the possibility of arbitrage between a monopolised and a non-monopolised market is non- existent. There is, however, a general effect in both countries, an increase in quality by 1 unit is associated with an increase in the wine’s price by approximately 8%.