Motivation: Debaser started of as a rock club with live acts located in a shabby basement in the center of Stockholm in 2002. Thirteen years later the organization has grown into including restaurants, conference locations and rentals. Despite the drastic changes it still manages to keep its original image of a unpolished rebel. It is interesting to look at what changes that have been made and how the organization has worked in order to keep its image intact. Problem statement: By using this case the thesis aim to explore how to change a brand while keeping its original image. Also how strategic communication can be used in that process to keep the legitimacy intact. This will be done by asking if and how strategic external communication can be used to change such image and to what degree? Approach: We have conducted qualitative interviews with CEOs, managers and other employees to understand not only what strategies has been used but also in hope to gain some insight into the thoughts of implementers and stakeholders. This is complemented by a quantitative content analysis of visual PR materials throughout the history of the organization. This is used as a historical mapping to confirm the material from the interviews and show patterns and trends in the external comunication which affects the stakeholders image of the company. Furthermore this thesis aim to test how the current theories about rebranding works in this type of brand. Results and Conclusions: The results show it’s possible to make a re-branding of a service brand as long as it goes along with the original concept of the service provided. The product is secondary to the experience given to the costumers in this types of brands. Keywords: Re-branding, Branding, Service Brands, External Communication, Strategic Communication, Debase Paper type: Bachelor’s thesis

The aim of this master thesis was to examine how the use ofsocial media has influenced the way in which themunicipality of Jönköping communicates with the public andother stakeholders. To fulfill this aim the following twoquestions were formulated: How does the municipality ofJönköping use social media for its external communication?Has the external communication of the organization changedwith the use of social media? If so, how has it changed?The examination was carried out as a case study includinginterviews with six employees at different municipalitydepartments, who use social media for externalcommunication in their work.The theoretical framework was built mainly on differentperspectives of communication and a framework forcategorizing public organizations’ use of social media inthree different general purposes - representation, engagementand networking.The results of the study show that the municipality ofJönköping uses social media mainly for informationdissemination. To some extent it is also used for externalmonitoring and for trying to influence people’s attitudes andbehavior. The results further show that the use of socialmedia has not lead to any pervasive change of the externalcommunication of the organization. The communicationthrough social media to a large extent consists of onedirectionaltransmission of information, and at present thereseem to be only very limited ambitions to take the externalcommunication towards more of dialogue and interactivity.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se. För att analysera materialet har jag använt mig av retoriken och strategisk kommunikation, dessa begrepp har tillämpats på materialet.           I de olika texterna framställer Systembolaget sig själva som ett ansvarsfullt, omtänksamt och hjälpsamt företag. De vill också att man ska tänka på de som serviceinriktade, kunniga, altruistiska och inspirerande. De ger bilden av ett beslutsamt företag som är hälsomedvetna och förstående för svåra situationer. Ibland försöker de också visa att de är ungdomliga och vet hur ungdomar tänker. Tydligaste kärnvärdena och ethoset är ansvar och omtänksamhet. Kommunikationen i texterna är uppbyggda på ungefär samma sätt och argumentationen är ofta implicit där man som läsare får dra slutsatsen att det Systembolaget gör är bra och alltså är monopolet också bra. Man fokuserar mycket på att alkohol är en skadlig vara för att legitimera Systembolaget och dess försäljningsregler. Man använder sig ofta av konsekvensbeskrivningar och scenarion för att få fram sitt budskap. Logosargument finns också som ofta stöttas upp med hjälp av experter, till exempel läkare. Deras externa kommunikation handlar om att man vill stärka det egna varumärket. Samtidigt så kommunicerar de faktiskt deras uppdrag, uppdraget är att minska alkoholens skadeverkningar och det är det som framkommer att de vill göra i deras kommunikation. I diskussionen tas funderingar kring monopolet upp, gårdsförsäljning av alkohol har börjat diskuterats på allvar. Skulle gårdsförsäljning bli tillåtet innebär detta en sorts uppluckring av det monopol som Systembolaget har idag, vilket i framtiden skulle kunna leda till att monopolet förändras och kanske till och med försvinner.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens.

Studien syftar till att undersöka pressmeddelandens tematiska och strategiskt formulerade karaktärsdrag som en del av extern kommunikation. Mer specifikt undersöks hur interna värderingar och organisationsideal reflekteras i pressmeddelanden som del av den strategiska externkommunikationen hos det statliga bolaget Swedavia. Tesen om att interna värderingar reflekteras externt leder till diskussioner om hur detta görs men också pressmeddelandenas natur och användning i andra medier. Den komplexa genren vilken pressmeddelanden tillhör öppnar för en mer kontextuell diskussion och överblick gällande just de fenomen som undersöks. Totalt har 221 pressmeddelanden publicerats under perioden 2010-2015 och undersöks genom innehållsanalyser för att kartlägga trender och tematiska drag och i syfte att karakterisera olika former av värdegrunders närvaro i pressmeddelandena. För att förstå genren pressmeddelanden och de strategiskt kommunikativa taktikerna kring dem intervjuas två nyckelpersoner på Swedavia, PR-chef och presschef. Resultaten visar att pressmeddelanden endast står för en del av hela den större informationsverksamheten med få tydliga kopplingar till värdegrunder. Värdegrunderna anses reflekteras mer implicit än tydligt igenkännande och tycks förekomma i hela verksamhetens vision snarare än i enskilda pressmeddelanden. Resultaten bidrar till en diskussion kring pressmeddelandenas kontext och hur tydlig värdegrund kan visa på både positiva och negativa aspekter. Pressmeddelande tycks följa tematiska trender som visar en tydlig ämneskoncentrering med återkommande ordval över åren. Sedan 2010 har antalet pressmeddelanden halverats och antalet pressmeddelanden tycks följa en generellt nedåtgående trend. Pressmeddelandena skapar en dokumentation av utvalda händelser, strategiskt formulerade och taktiskt placerade.

Kommunikationschefen på Röda Korset, Johan af Donner, förskingrade åtta miljoner kronor från både Röda Korset och Cancerfonden. Detta nådde till slut de svenska tidningarna som skrev om skandalen, främst under år 2009 och 2010. Den här uppsatsen undersöker hur Röda Korsets representanter kommunicerade om skandalen i svenska tidningar samt hur kommunikationen förändrades över tiden. Uttalandena i tidningarna analyseras med hjälp av teorier om image-reparation och kriskommunikation, för att få reda på vilka strategier som Röda Korset använde sig av. Uppsatsen undersöker även hur förtroendet – i form av medlemsantal och verksamhetsintäkter – påverkades av skandalen, genom en analys av Röda Korsets årsredovisningar och med teorier om förtroende och skandaler. Resultatet visar att den strategi som Röda Korset använde sig mest av var att framhäva organisationens goda sidor, vilket gjordes i 20 uttalanden. Kommunikationen förändrades lite över tiden, då förnekandet av handlingen skedde i början av perioden och skuldförflyttandet mot mitten och slutet. Strategin där organisationen erkänner sitt misstag och ber om förlåtelse skedde nästan uteslutande i slutet av undersökningsperioden. Andra strategier har varit representerade över hela perioden och inte visat på någon förändring över tiden. Medlemsantalet har sjunkit varje år från 2009 fram till 2014, och verksamhetsintäkterna sjönk från 2010 fram till 2013 då en liten ökning skedde. Intäkterna sjönk ytterligare året därpå. Enligt teorierna kan man konstatera att af Donner-skandalen var en moralisk förtroendekris samt en medieskandal. Det går inte att med säkerhet säga att Röda Korset fick ett minskat förtroende efter skandalen, men medlemstappet kan ha varit en konsekvens av att Röda Korset använde sig av ”fel” strategier vid kommunicerandet av skandalen.

No description available.

En värdefull tillgång för företag är dess anställda. Samtidigt växer efterfrågan på arbetskraft och många företag har problem med att anställa rätt personal. För att kunna skapa konkurrensfördelar som gör att företaget får kompetent personal, en tillgång som är unik och svår för konkurrenter att imitera, har employer branding blivit en viktig strategi för att lyckas attrahera personal. Litteraturen visar att företag kan erbjuda olika former av värden till anställda och potentiella anställda. Att företaget arbetar med corporate social responsibility (CSR) kan ses som ett värdeerbjudande, och kan därför användas som ett verktyg för att skapa värde och attrahera personal. Företag kan dock arbeta med CSR på många olika sätt, och olika intressenter kan ha olika preferenser gällande vad de värderar. Syftet med studien har således varit att skapa en förståelse för hur CSR kan stärka ett företags employer brand. Vidare har vi ämnat förstå hur CSR samspelar med andra aspekter till varför ett employer brand uppfattas attraktivt. Genom dessa kunskaper bidrar vi med praktiska rekommendationer till hur företag strategiskt kan arbeta med sin externa kommunikation för att attrahera framtidens arbetskraft. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper med civilekonomstudenter som studerar vid Umeå universitet. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats i relation till den teoretiska referensramen, för att på så sätt kunna besvara studiens problemformulering: Hur uppfattar framtidens arbetskraft olika dimensioner av CSR i relation till företags employer brand? Studien visar att olika dimensioner av CSR uppfattas olika relevanta beroende på vilken bransch ett företag är verksamt inom. Den sociala och den miljömässiga dimensionen av CSR uppfattas som de dimensioner som främst stärker ett företags employer brand. CSR kan vidare uppfattas dels på ett rationellt sätt, och dels på ett känslomässigt sätt, och ett företags employer brand stärks främst om CSR-initiativen uppfattas både rationella och känslomässiga. För att de olika dimensionerna av CSR ska stärka ett företags employer brand bör initiativen uppfattas konkreta och enkla att förstå. CSR-initiativ som ligger nära kärnverksamheten och som anställda får vara med och bidra till upplevs enklare att relatera till, och kan därmed bidra till att attrahera framtidens arbetskraft. För att stärka ett företags employer brand bör dock ett företags totala värdeerbjudande matcha framtidens arbetskrafts preferenser.

<p>Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats.</p><p>Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande. Studien visar att företagen ser den externa kommunikationen som en självklarhet. Företagen kommunicerar externt genom miljömål och miljöaspekter, kombinerat med aktiviteter. För att nå ut till sin omvärld använder sig företagen mest av traditionella verktyg eller metoder, som broschyrer, hemsidor, kundmöten, årsredovisning och annonser. Valet av verktyg beror på de resurser företaget har i form av personal, tid och ekonomi. Det som kommuniceras anpassas och görs mer konkret för att göra informationen lättförståelig. Medarbetarnas roll för den externa kommunikationen visar sig vara viktig för företagen, då det är genom dessa en mer spontan eller informell kommunikation sker ut mot företagets omvärld. Den största effekten företagen har upplevt av att kommunicera externt är positiv feedback, dock visar studien att effekterna sällan mäts eller utvärderas. Att miljökommunikationen inte skiljer sig från den övriga externa kommunikationen i företagen är något som påvisas i studien. Därmed skulle de vaga kraven i standarden kunna ses som obetydliga vad gäller den befintliga externa miljökommunikationen, i praktiken.</p>

Kraven på extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 är få och vaga. Eftersom företagen själva väljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gå till är det intressant att se hur den då fungerar i praktiken. Syftet med den här studien är att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebära i praktiken. Med hjälp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in från företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet från intervjuerna bearbetats. Vår studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels är det krav önskemål från omvärlden och dels imageskapande. Studien visar att företagen ser den externa kommunikationen som en självklarhet. Företagen kommunicerar externt genom miljömål och miljöaspekter, kombinerat med aktiviteter. För att nå ut till sin omvärld använder sig företagen mest av traditionella verktyg eller metoder, som broschyrer, hemsidor, kundmöten, årsredovisning och annonser. Valet av verktyg beror på de resurser företaget har i form av personal, tid och ekonomi. Det som kommuniceras anpassas och görs mer konkret för att göra informationen lättförståelig. Medarbetarnas roll för den externa kommunikationen visar sig vara viktig för företagen, då det är genom dessa en mer spontan eller informell kommunikation sker ut mot företagets omvärld. Den största effekten företagen har upplevt av att kommunicera externt är positiv feedback, dock visar studien att effekterna sällan mäts eller utvärderas. Att miljökommunikationen inte skiljer sig från den övriga externa kommunikationen i företagen är något som påvisas i studien. Därmed skulle de vaga kraven i standarden kunna ses som obetydliga vad gäller den befintliga externa miljökommunikationen, i praktiken.