Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkänts som en framgångsfaktor för företag. Med utgångspunkt i att Corporate Entrepreneurship är av ökande betydelse utreds här i vilken mån detta återspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehållsanalys av VD-brev från 21 svenska teknikföretag över en tioårsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fångats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förväntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting på forskning och utveckling. De slutsatser som dragits är att den ökande betydelse som antagits gälla för konceptet Corporate Entrepreneurship inte tycks återspeglas i den externa kommunikationen. Vidare har resultatet om likformighet gett stöd åt den neoinstitutionella teorin. Det har också antytts att det vid mer kraftfull uppdelning med avseende på hur pengar satsats på forskning och utveckling, framträder skillnader i den externa kommunikationen.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå. Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige. En annan skillnad är läsarperspektivet. I de spanska texterna är det vanligare att tilltala läsarna med ni/er och i de svenska med du. Ni-tilltalet har även olika funktioner. I de spanska texterna används ni för att tilltala läsarna på ett artigt sätt medan i de svenska har det funktionen att kollektivt tilltala mottagarna. Sändarperspektivet skiljer sig även åt då ord som vi används mer frekvent i det svenska materialet för att markera att det finns en sändare, medan det i det spanska är vanligare att företagsnamnet används. Slutligen kan jag dra slutsatsen att Alfombra Roja i sitt textmaterial visar prov på att kommunikation över landsgränserna inte kan vara exakt likadan för att nå fram till mottagarna. Det krävs kunskap om språk, intressen i länderna och kulturella beteenden.

No description available.

Abstract The basic responsibility for a purchasing department is to secure all the goods and services needed for an organization. In general, the department is, trying to become a a major part of the  organization and its functions are becoming increasingly automated. In this work, the communication between the purchasing department and its suppliers is examined. The study was conducted at Sweden, the largest employer in the county with 7,500 employees at the time of the study. The purpose of the thesis is to investigate whether the communication in the purchasing process in healthcare has changed during corona pandemic.  The data was collected via four interviews, with both the purchasing department's staff and two suppliers. The interview was conducted via physical meetings with the purchasing department, but also via phone. In order to succeed in work, it was important to know what questions needed to be asked in order to get optimal answers during the interviews. Data collection provided the basis for the case study because the collected information came from people who have knowledge in the research area, which made it easier to reason and give concrete answers to the research questions. The results of the study show that certain mistakes can occur in the communication between the purchasing department and the suppliers. The mistakes can reflect negativity on the overall communication and makes it more difficult for the actors to understand each other. However, under the pandemic, communication became much better because both parties became more willing to help each other out during the difficult situation. The good relationship between the parties allowed them to avoid problems regarding the purchasing process during the pandemic. Keywords: Purchasing, external communication, internal communication, procurement, Pandemic.

<p>Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:</p><p>Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?</p><p>• Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?</p><p>• Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?</p><p>• I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?</p><p>• Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?</p><p>Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi.</p><p>Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar.</p><p>Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget.</p><p>De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.</p>

No description available.

This thesis explores strategic communication management within the non-profit sector. Communication models need to be adapted to the specific sector as different sectors require different approaches of strategic communication management. In the spring of 2013, the non-profit organization Save the Children Sweden initiated a communication model based on volunteer communicators. The following study explores how non-profit organizations can manage communications with a focus on volunteers as a communication resource. The applied research questions concern how volunteers may be integrated into communication activities, the opportunities and challenges connected to involving volunteer communicators and how this may affect the role of the organization&apos;s employed communicators. The method applied is a case study of Save the Children Sweden. Semi-structured interviews have been conducted with both employed and volunteer communicators. The theoretical framework focuses on organizations’ internal and external communications. Results indicate that integration of volunteer communicators can improve outreach at the local level and thereby increase the visibility of the organization’s activities across the country. The model furthermore creates possibilities for increased volunteer participation as well as making use of volunteers’ skills and experiences. The most significant challenge attributed to this model is the length of time it takes for communication processes to be completed, due to activities being based on volunteers. A further challenge is to motivate volunteers to continued engagement. In conclusion, the communication model of Save the Children Sweden indicates that volunteers are an important communication resource in non-profit organizations’ local advocacy work. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

This study aims to chart and enhance the knowledge of organizations’ evaluation of communication. The purpose is to understand what organizations evaluate, how they proceed and why it is important, as well as potential challenges they currently face. The framework of legitimacy and corporate reputation are taken into consideration when analyzing the results of the study. The results show the importance of indirect values of communication. Andrea Lundin &amp; Disa Sewerin Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap HT 2018 Seven managers, responsible for their specific organization’s communication, were interviewed to gather qualitative data. The spread of the organizations were from private to non-profit organizations in Sweden. The analyze method is qualitative in order to find codes, divide them into theme with the intent to find key patterns. The conclusion of the findings is that the mutual comprehension of the importance of evaluating communication in organizations today. The main theme, and finding, is organizations’ purpose of evaluating their communication; their impact of their communication based on profitability and hence worth to fund. With the economic values in mind, many organization overlook the indirect values communications contribute to. The indirect values are vital in order to strive for a strong corporate brand. Corporate branding is essential, yet the majority of organizations seems to not prioritize nor evaluate this. Depending on the type of organization, the opinion of importance of these indirect values differ. This study is relevant whereas it is a complement to the current research regarding evaluation of communication. This research contributes with an in-depth analysis regarding the challenges of evaluating indirect values, and the potential in what these evaluations can generate. The study contributes with an enhanced comprehension of the importance of these evaluations and highlights the obstacles that lie ahead to enable discovering the solutions and further research.

<p> </p><p>Problematisering: Vikten av arbetsgivarvarumärket har växt i betydelse tack vare den brist på välutbildad arbetskraft som råder. För att företagen ska kunna locka till sig och attrahera anställda till företaget blir rekryteringsannonser och företagshemsidan viktiga medium. På hemsidan och i rekryteringsannonserna har nämligen företaget möjlighet att väcka nyfikenhet och visa upp företagets identitet och kultur. Det som kommuniceras i annonserna och på företagshemsidan anses även ha stor betydelse för hur företagets image uppfattas av de potentiellt anställda. Därför blir det viktigt att de svårgripbara delarna av ett arbetsgivarvarumärke ger både existerande och potentiellt anställda de rätta associationerna, samt att dessa associationer kan byggas upp genom samverkande aktiviteter mellan marknadsförings- och HR-avdelningen. Med denna bakgrund i minnet vill uppsatsens författare leda forskningen vidare och undersöka hur identitet och image kommuniceras ur ett arbetsgivarvarumärkesperspektiv.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns en röd tråd gällande den externa kommunikationen.</p><p>Metod: För att kunna besvara vårt syfte och problemfrågeställning har uppsatsens författare använt teorier från erkända forskare inom området. Uppsatsens författare har även genomfört en kvalitativ innehållsanalys med tio utvalda företag från Universums 100-lista över de mest attraktiva arbetsgivarna enligt ekonomistudenter 2010.</p><p>Slutsats: Studien har visat på att det inte finns en rödtråd gällande den externa kommunikationen rakt igenom för något företag i studien. Att det förhåller sig på detta vis kan bero på att marknadsförings- och HR-avdelningen för de utvalda företagen ännu inte utvecklat ett tillräckligt välfungerande samarbete. För vissa företag (främst de topplacerade företagen) i studien uppfattas den röda tråden som starkare än för andra företag. Universums 100-lista kan allstå sägas ge en förhållandevis rättvisande bild av styrkan i den röda tråd företagen förmedlar genom sin externa kommunikation. Identiteten kommuniceras generellt på lite olika sätt gällande de studerade kommunikationskanalerna. Imagen var svårt att studera genom en innehållsanalys och kräver antagligen andra undersökningsmetoder.</p><p> </p>

<p>Problemformulering: Saab som varumärke är ett så kallat företagsvarumärke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgångsrikt företagsvarumärke är det viktigt att fokusera på tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stämma överens i så stor utsträckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna är det viktigt att företaget upptäcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angående deras varumärket och behöver inför den få en indikation på hur dagsläget ser ut.</p><p>Syfte: Att undersöka vilken bild beställare och användare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumärke. Resultatet ska sedan jämföras med den interna bild som finns av företaget och varumärket med ändamål att se indikationer på glapp mellan dessa perspektiv.</p><p>Metod: Studien baseras på elva intervjuer med varumärkesansvarige på Saab, Saabs varumärkeskonsult, tre medarbetare, tre beställare från FMV samt tre användare i Försvarsmakten.</p><p>Slutsatser: Resultatet från studien visar att det i huvudsak finns tre glapp mellan ledningens intentioner för varumärket och övriga respondenters perspektiv. Dessa är att Gripen i princip upplevs som ett fristående produktvarumärke. Vidare att Saab inte upplevs som lika duktiga på att marknadsföra och sälja sig själva som att utveckla och producera högkvalitativa produkter, samt att ledningens intentioner är att Saab ska vara ”Ett Saab” medan respondenterna i huvudsak upplever företaget som splittrat och utan tydlig enad linje.</p>