Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkänts som en framgångsfaktor för företag. Med utgångspunkt i att Corporate Entrepreneurship är av ökande betydelse utreds här i vilken mån detta återspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehållsanalys av VD-brev från 21 svenska teknikföretag över en tioårsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fångats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förväntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting på forskning och utveckling. De slutsatser som dragits är att den ökande betydelse som antagits gälla för konceptet Corporate Entrepreneurship inte tycks återspeglas i den externa kommunikationen. Vidare har resultatet om likformighet gett stöd åt den neoinstitutionella teorin. Det har också antytts att det vid mer kraftfull uppdelning med avseende på hur pengar satsats på forskning och utveckling, framträder skillnader i den externa kommunikationen.

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan. Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling. Resultaten visar att både MO och EO påverkar graden av genuint hållbarhetsarbete i svenska företag. Ett proaktivt förhållningssätt och en god koordinering och samordning inom organisationen har visat sig vara de faktorer i studien som främst förklarar ett genuint hållbarhetsarbete.

In today’s Sweden there is great belief in entrepreneurship and the benefits it can bring to the country. The Swedish government has taken note of this growing enthusiasm and realized the contribution it can make to facilitate national growth. Successful efforts have been made in Sweden to support entrepreneurship and innovation, which has resulted in a relative ease for individuals to start their own businesses. The number of companies started today is higher than ever and there are signs of a common faith in growth among new entrepreneurs. Unfortunately only a small fraction of these new businesses succeed in growing big. The harsh truth is that these companies will not contribute to national growth if they do not grow themselves. But what is preventing them from growing? A number of studies have shown that both the environment and the entrepreneur himself are important factors when examining companies’ growth. That is because the environment affects the entrepreneur’s strategic decisions and forces him/her to act in certain ways. These decisions, in turn, affect the company, that can then demonstrategrowth (or not). By examining five different factors that can influence the entrepreneur’s opportunity for growth, this study concludes that a number of political decisions and conditions can constitute as barriers for growth while a strong entrepreneurial orientation can help the entrepreneur to deal with negative factors in the environment.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

It is important for organizations to enforce corporate entrepreneurship in order to enable innovation and growth which can lead to more job opportunities and economic growth. Enforcing corporate entrepreneurship during growth is difficult and much of the current research contradicts each other by saying that growth is handled by formalizing and structuring while corporate entrepreneurship is enforced by having a simple and loose organization. This research aims to explore how a company can organize to prepare for growth while maintaining the ability to be innovative. An illustrative case study is conducted where a small company which is expecting growth in a rapidly changing industry is examined through interviews. The theory was thoroughly investigated and five central factors of entrepreneurial orientation (autonomy, proactiveness, innovativeness, risk-taking, competitive aggressiveness) were cross examined with five central challenges that appear during growth (differentiation, heterogeneity, external complexity, internal change, internal turmoil). A framework is proposed which contains identified dilemmas of remaining entrepreneurial during growth and suggested guidelines of how to organize a firm to meet these challenges. The organizational structure is identified as one of the most important aspects which influence the entrepreneurial abilities of a firm and therefore the proposed guidelines are based on the central factors of organizational structure from the theory (formalization, centralization, complexity). The results point to formalizing rules and procedures, decentralizing some of the decision making and enforcing good integration in a low complexity (internal) environment in order to enable autonomy and proactiveness which allows the company to be innovative, even as internal and external changes are taking place. Future research is suggested for exploring the impact of the suggested guidelines and there is a possibility in elaborating the guidelines for other aspects of an organization than the structure. / Det är viktigt för organisationer att vara entreprenöriella för att möjliggöra innovation och tillväxt vilket kan leda till fler arbetsmöjligheter och ekonomisk tillväxt. Att införa intraprenörskap medan organisationen växer är svårt och mycket av forskningen är motsägelsefull. För att företaget ska kunna växa krävs det formalisering och struktur medan intraprenörskap främjas genom att ha en enkel och rörlig organisation. Syftet med denna rapport är att undersöka hur ett företag kan organiseras för att växa men samtidigt bibehålla förmågan att vara innovativa. Ett litet företag som förväntas växa i en snabbt skiftande industri undersöks genom en illustrativ fallstudie och intervjuer. Tidigare forskning visar på fem centrala faktorer av entreprenöriell orientering (autonomi, proaktivitet, innovativitet, risktagande, konkurrensvilja) och fem centrala svårigheter vid tillväxt (differentiering, heterogenitet, extern komplexitet, intern förändring, internt tumult). I ett ramverk korsexamineras svårigheterna med att vara innovativ under tiden företaget växer och dilemman identifieras samt besvaras med riktlinjer för hur man kan organisera företaget för att hantera dessa svårigheter. Organisationsstrukturen är identifierad som en av de viktigaste aspekterna som påverkar ett företags entreprenöriella förmåga och därmed är de föreslagna riktlinjerna baserad på de centrala aspekterna (formalisering, centralisering, komplexitet) av en organisationsstruktur. Resultaten visar att formalisera regler och rutiner, decentralisera vissa beslutsfattanden och upprätthålla god integration i en (intern) miljö med låg komplexitet främjar autonomi och proaktivitet. Detta tillåter företaget att fortsätta vara innovativa även när den interna och externa miljön förändras. Framtida forskning föreslås för att utforska riktlinjernas effektivitet. Det finns även möjligheter att utöka ramverket till andra aspekter än organisationers strukturer.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur entreprenöriell orientering kan mäta entreprenörskap inom branschen för mobiltelefoni. Förhållandet mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall mäts med utgångspunkt i Millers resonemang om entreprenöriell orientering. Hur kan entreprenörskap operationaliseras? Hur ser förhållandet ut mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall? Studien baseras på tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, årsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entreprenörskap. Både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas för att åstadkomma triangulering. Entreprenörskap kan mätas utifrån hur pass radikal innovationen är. Den nya och tidigare okända innovationen kan resultera i positiva ekonomiska utfall som också mäter graden av entreprenörskap. Entreprenörskap kan mätas genom grad av riskaversion. Risktagande kan ge både positivt och negativt ekonomiskt utfall. Entreprenörskap kan mätas genom proaktivitet och begreppet first mover. Proaktivitet kan bidra till högre grad av entreprenörskap som i sin tur kan ge positiva ekonomiska utfall. Att vara proaktiv idag utgör ingen garanti för positiva ekonomiska utfall i framtiden. / The purpose of this study is to contribute with knowledge concerning how entrepreneurial orientation can measure entrepreneurship within the cellphone business. The relationship between entrepreneurship and economic outcomes is measured using Millers arguments about entrepreneurial orientation. How can entrepreneurship be operationalized? How does the relationship between entrepreneurship and economic outcomes look like? The study is based on prior research, nonfictional literature, scientific articles, annual reports, business articles, theses and other relevant sources, which highlight entrepreneurship. Both qualitative and quantitative method is used to achieve triangulation. Entrepreneurship can be measured by how radical the innovation is. The new and earlier unknown innovation can result in positive economic outcomes, which can be used as a tool for measuring entrepreneurship as well. The level of risk aversion can measure entrepreneurship. Risk taking can result in both positive and negative economic outcomes. Proactiveness can be measured by using the term first mover. Proactiveness can contribute to higher level of entrepreneurship causing positive economic outcomes. Being proactive today does not guarantee positive economic outcomes in the future.