1 |
Mobiltelefoni för synskadade - ur ett användarperspektivOlofsson, Hanna, Sjöholm, Erica January 2010 (has links)
<p>Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan:</p><p><p><em>”Vilka särskilda behov gällande mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara?”</em></p><p>Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara. Vi har vidare utvärderat dessa behov i en workshop med synskadade användare för att få ett slutgiltigt förslag på hård- och mjukvara som är tillgänglig och användbar för synskadade personer. Vi har funnit att de viktigaste attributen i hård- och mjukvara är en tydlig logik i uppbyggnaden samt funktionalitet och enkelhet.</p></p>
|
2 |
Mobiltelefoni för synskadade - ur ett användarperspektivOlofsson, Hanna, Sjöholm, Erica January 2010 (has links)
Mobiltelefoni är ett ständigt ämne då det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta område som andra. Dessa personer är synskadade på olika nivåer. Vi har i denna uppsats studerat hård- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en användares perspektiv. Vi har ställt frågan: ”Vilka särskilda behov gällande mobiltelefoni har synskadade användare och hur kan dessa omsättas i hårdvara och mjukvara?” Vi har genom telefonintervjuer identifierat åtta användares behov av hård- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag på en anpassad hårdvara samt en förbättring av en mjukvara. Vi har vidare utvärderat dessa behov i en workshop med synskadade användare för att få ett slutgiltigt förslag på hård- och mjukvara som är tillgänglig och användbar för synskadade personer. Vi har funnit att de viktigaste attributen i hård- och mjukvara är en tydlig logik i uppbyggnaden samt funktionalitet och enkelhet.
|
3 |
Att fånga entreprenörskapets dimensionerUemura, Philip, Abdulamir, Hayder January 2014 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur entreprenöriell orientering kan mäta entreprenörskap inom branschen för mobiltelefoni. Förhållandet mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall mäts med utgångspunkt i Millers resonemang om entreprenöriell orientering. Hur kan entreprenörskap operationaliseras? Hur ser förhållandet ut mellan entreprenörskap och ekonomiska utfall? Studien baseras på tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, årsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entreprenörskap. Både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas för att åstadkomma triangulering. Entreprenörskap kan mätas utifrån hur pass radikal innovationen är. Den nya och tidigare okända innovationen kan resultera i positiva ekonomiska utfall som också mäter graden av entreprenörskap. Entreprenörskap kan mätas genom grad av riskaversion. Risktagande kan ge både positivt och negativt ekonomiskt utfall. Entreprenörskap kan mätas genom proaktivitet och begreppet first mover. Proaktivitet kan bidra till högre grad av entreprenörskap som i sin tur kan ge positiva ekonomiska utfall. Att vara proaktiv idag utgör ingen garanti för positiva ekonomiska utfall i framtiden. / The purpose of this study is to contribute with knowledge concerning how entrepreneurial orientation can measure entrepreneurship within the cellphone business. The relationship between entrepreneurship and economic outcomes is measured using Millers arguments about entrepreneurial orientation. How can entrepreneurship be operationalized? How does the relationship between entrepreneurship and economic outcomes look like? The study is based on prior research, nonfictional literature, scientific articles, annual reports, business articles, theses and other relevant sources, which highlight entrepreneurship. Both qualitative and quantitative method is used to achieve triangulation. Entrepreneurship can be measured by how radical the innovation is. The new and earlier unknown innovation can result in positive economic outcomes, which can be used as a tool for measuring entrepreneurship as well. The level of risk aversion can measure entrepreneurship. Risk taking can result in both positive and negative economic outcomes. Proactiveness can be measured by using the term first mover. Proactiveness can contribute to higher level of entrepreneurship causing positive economic outcomes. Being proactive today does not guarantee positive economic outcomes in the future.
|
4 |
Hjälper eller stjälper mobiltelefoner och datorer vid lärande av kemi? En klassrumsstudie / Do smartphones and computers help or hinder chemistry learning? A classroom studyHEDIN, THOMAS January 2023 (has links)
Datorer och mobiltelefonerna är idag allestädes närvarande i skolan och elever, lärare eller skolledning funderar sällan på hur detta påverkar lärandet. Den större delen av den tidigare forskningen visar att med ökad mobiltelefonanvändning kommer försämrade skolresultat. Kemididaktiken innebär ofta att hjärnans spatiala och mer visuella förmågor behövs i kemin och där är den handskrivna anteckningen bättre än anteckningen på tangentbord. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om frånvaro av dator och mobiltelefon, kan förbättra elevers lärande i kemi, mätt i deras förmåga att prestera på kemiprov. Dessa elevers resultat på kemiproven jämfördes med en kontrollgrupp som hade med sig datorer och mobiltelefonen i klassrummet. Jag valde positivismen kvantitativa ansats tillsammans med Karl Poppers kritiska rationalismen till den vetenskapsteori ur vilket perspektiv jag analyserade undersökningens resultat. Metoden som användes var kvantitativ analys där de två olika gruppernas provresultat på 4 olika kemiprov jämfördes statistiskt med ett Students t-test. Resultat: Students t-test visade att där inte fanns någon skillnad mellan grupperna; t(120) = 1,98, p = 0,19. En subgruppsanalys gjordes på gruppen med svagare elever, alltså elever som före undersökningen presterat sämre i kemi och Students t-test visade att inte heller här fanns någon skillnad mellan grupperna; t(56) = 2,00, p = 0,11. Medelpoängen för hela gruppen med datorer och mobiltelefoner blev 12,4 poäng och de utan 14,4 poäng. Medelpoängen för subgruppen med de svaga eleverna, blev för gruppen med datorer och mobiltelefoner 7,2 poäng och gruppen utan 9,8 poäng. Slutsatsen blev att mobiltelefonen är en för gymnasieeleven essentiell del av livet och mobiltelefonen bär eleven alltid med sig, ibland även om man vill hjälpa sin kemilärare att ta examen och bli en legitimerad lärare genom att deltaga i hans undersökning.
|
5 |
Samarbetet mellan människa och automation i det avhjälpande underhållet : behovsanalys och krav på framtida utveckling av automationsutrustning / Collaboration between humans and automation within remedial maintenance : requirements and demands of the future development of automationEklind, Sebastian, Larsson, Michelle January 2017 (has links)
Detta arbete har utforskat interaktionen mellan människa och automation inom det avhjälpande underhållet på två tillverkande företag. Arbetets syfte är bidra till att människor och automationsutrustningar framgångsrikt kan samarbeta i framtidens fabriker. Studien har undersökt hur interaktionen ser ut i dagsläget, var det idag saknas interaktion, hur interaktionen kan komma att se ut i framtiden samt vilka krav som behöver uppnås för att komma dit. Studien har också haft ett fokus på hållbar utveckling och hur interaktionen kan påverka denna. Projektets resultat är framtaget genom att utföra två deltagande observationer, en på vartdera företaget samt fyra semistrukturerade intervjuer per företag. I dagsläget sker mycket kommunikation genom telefon för att påkalla uppmärksamhet hos personal med information om larm och plats. Felsökning sker genom en panel vid maskinen alternativt via dator som kopplas upp mot maskinen vid djupare felsökning. Det finns i dagsläget även teknik såsom kommunikationsradio, tangentbord och mus som undviks att användas i största möjliga mån eftersom de anses vara svåra att manövrera. Resultaten visar att det finns ett behov av att få mer information i underhållets alla faser och att tekniken som används behöver vara mer mobil än i dagsläget. Författarna ger förslag på att handhållna enheter kan användas i framtidens underhåll och att röstigenkänning, Virtual Reality och Augmented Reality kan användas i dessa. Även smarta klockor rekommenderas att användas för att påkalla uppmärksamhet hos personal och samtidigt ge information om larm. Det finns en förhoppning om att mer information och mer mobil teknik kan effektivisera underhållet och därmed minska tiden för att utföra ett avhjälpande underhåll. Författarna rekommenderar starkt att all teknik som är tänkt att bli implementerad först testas i en realistisk miljö av de personer som ska använda tekniken. / The project has explored the interaction between humans and automation within the remedial maintenance on two manufacturing companies. The purpose of the project is to contribute to the interaction between humans and automation and by that make it successful in the future. The study has investigated how the present interaction is designed, where there is a need for interaction, how the interaction can be designed in the future together with the requirements that will need to be achieved to get there. In this study there is also a focus on sustainable development and how the interaction affects it. The result of the project is produced by performing two attendance observations, one at each company and four semi-structured interviews at each company. Today a lot of communication is done by phone to get the attention of personnel and summon them to the machine that has stopped. The troubleshooting of the machine is done in a panel or with a computer if deeper troubleshooting is needed. The computer needs to be connected to the machine. Today there are some technics that are present but these are not used due to the fact that they are perceived tedious to use. These technics are communication radio, mouse and keyboard. The result of the study indicates that there is a need for more information in all the phases of a remedial maintenance work. It also shows that the technics needs to be more mobile compared to how it is today. The authors recommends that handheld devices are used in the future and that softwares such as voice recognition, Virtual Reality and Augmented Reality are used within the handheld devices. Smartwatches are also interesting in an attention point of view where alarm messages can be shown. There is a belief that with more information and more mobility the maintenance will be more effective in the future and that the time for remedial maintenance will reduce. The authors strongly recommend that all technics that will be implemented need to first be tested in a realistic environment and by the people that should use it.
|
6 |
HANDSFREE-ENHET FÖR MOBIL TRYGGHETSTELEFON / HANDS-FREE UNIT FOR SAFETY MOBILE TELEPHONESundberg, Daniel January 2009 (has links)
<p>Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för äldre. Detta examensarbete går ut på att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bärs av användaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blåtandsradio. I examensarbetet ingår att välja ut lämplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentålighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar.</p><p>En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentålighet samtidigt som den hade utmärkt frekvensgång för återgivning av tydligt tal. Vattenavrinning från högtalaren löstes genom att ett sinussvep sänds ut från högtalaren varje gång ett samtal ska kopplas upp. På så sätt pressar ljudtrycket ut vattnet från handledsknappens kavitet. Olika utformningar av ljudhålen i handledsknappens skal provades. Den bästa lösningen för vattenavrinningen var att använda sju stycken runda hål med 1,3 mm i diameter. En ljudtrycksmätning säkerställde att ljudtrycket inte blev lidande av denna utformning av ljudhålen.</p><p>Ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning sköts av GSM-modulen i trygghetsmobilen. I ekosläckningens manual finns beskrivet hur ekosläckningens 24 parametrar kan justeras för att passa olika applikationer. Endast en mindre ändring av de rekommenderade parametervärdena behövdes för att ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning skulle fungera tillfredställande.</p><p>Eftersom mikrofonernas datablad visade på så snarlika egenskaper överlämnades mikrofonvalet till företaget, då det kan vara klokt att låta priset avgöra.</p>
|
7 |
HANDSFREE-ENHET FÖR MOBIL TRYGGHETSTELEFON / HANDS-FREE UNIT FOR SAFETY MOBILE TELEPHONESundberg, Daniel January 2009 (has links)
Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för äldre. Detta examensarbete går ut på att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bärs av användaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blåtandsradio. I examensarbetet ingår att välja ut lämplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentålighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar. En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentålighet samtidigt som den hade utmärkt frekvensgång för återgivning av tydligt tal. Vattenavrinning från högtalaren löstes genom att ett sinussvep sänds ut från högtalaren varje gång ett samtal ska kopplas upp. På så sätt pressar ljudtrycket ut vattnet från handledsknappens kavitet. Olika utformningar av ljudhålen i handledsknappens skal provades. Den bästa lösningen för vattenavrinningen var att använda sju stycken runda hål med 1,3 mm i diameter. En ljudtrycksmätning säkerställde att ljudtrycket inte blev lidande av denna utformning av ljudhålen. Ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning sköts av GSM-modulen i trygghetsmobilen. I ekosläckningens manual finns beskrivet hur ekosläckningens 24 parametrar kan justeras för att passa olika applikationer. Endast en mindre ändring av de rekommenderade parametervärdena behövdes för att ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning skulle fungera tillfredställande. Eftersom mikrofonernas datablad visade på så snarlika egenskaper överlämnades mikrofonvalet till företaget, då det kan vara klokt att låta priset avgöra.
|
Page generated in 0.0534 seconds