Scania is a large international company from Sweden that manufactures commercial vehicles. Scania will implement a new picking technique, Pick and Put to Light (PPL) in its manufacturing industry. The new picking technology is one of the parts that will lead Scania's production towards what is called Industry 4.0. Industry 4.0 is the designation for the fourth generation industrial revolution, characterized by intelligent components that can communicate through the Internet and cloud services. Industry 4.0 is a relatively new concept that was coined in 2011 and is expected to have a major impact on the industry of the future. By introducing techniques associated to Industry 4.0, Scania will remain competitive. The purpose of the study is to investigate whether PPL can raise the quality level of quality level of the error picking rate and make recommendations for improvement. The study examines today's picking technique, Pick by Paper, and compares the results with that of PPL. Error types and how they are affected by new picking techniques are investigated in order to draw conclusions if there are deficiencies. Error types have been documented, motivated and adapted according to the nature of the business. The positive effect of paperless techniques is investigated in the form of energy savings and a comparison has been made to specify how many solar panels would be needed to generate the corresponding amount of energy. The results showed a 40% increase in errors with PPL compared to Pick by Paper. / Scania är ett stort internationellt företag från Sverige som tillverkar kommersiella fordon. Scania ska implementera en ny plockteknik som ska leda Scania mot det som kallas Industri 4.0. Industri 4.0 är beteckningen för den fjärde generationens industriella revolution, som karaktäriseras av intelligenta komponenter som kan kommunicera genom internet och molntjänster. Industri 4.0 är ett förhållandevis nytt begrepp som myntades 2011 och beräknas ha en stor påverkan på framtidens industri. Genom att utvecklas mot Industri 4.0 förblir Scania konkurrenskraftiga. Steget mot Industri 4.0 kommer att ske genom en ny plockteknik som kallas Pick and Put to Light (PPL) som då blir den första delen av verksamheten att sammankopplas med Industri 4.0. Syftet med studien är att undersöka huruvida PPL kan höja kvalitetsnivån hos plockarna och ge rekommendationer. Studien undersöker dagens plockteknik, Pick by Paper, och jämför resultatet med det från PPL. Avvikelsetyper och hur de påverkas av ny plockteknik undersöks i syfte att dra slutsatser om det finns brister. Avvikelsetyper har dokumenterats, motiverats och anpassats utefter verksamhetens art. Den positiva följdeffekten av papperslösa tekniker undersöks i form av energibesparing och en jämförelse har gjorts för att konkretisera hur många solpaneler som skulle behövas för att generera motsvarande mängd energi. Resultatet visade att avvikelserna skulle öka med 40% vid implementering av PPL jämfört med Pick by Paper.

Vi lever i ett samhälle som ständigt digitaliseras och det påverkas oss alla i olika stor utsträckning. För tillverkande organisationer innebär detta ett paradigmskifte i form av en övergång från Industri 3.0 till Industri 4.0. Industri 4.0 berikar produktionen med digitala sammankopplingar, automatiserade lösningar, big data och artificiell intelligens (AI). Digitala tvillingar utgör en viktig del av Industri 4.0 och beskrivs som lösningen på många av dagens problem. Att hantera övergången och skapa digitala tvillingar har visat sig vara en utmaning för många av dagens tillverkande organisationer. Hur den praktiska tillämpningen kan ske har inte behandlats i någon större utsträckning i tidigare forskning. Denna studie har för avsikt att fylla detta forskningsgap och således skapades studiens forskningsfråga: ”Hur kan en tillverkande organisation skapa, implementera och integrera en digital tvilling över materialflödet för att utveckla ett effektivare arbetssätt?” För att besvara forskningsfrågan genomfördes en fallstudie på BAE Systems Hägglunds, Örnsköldsvik. Organisationen har en tillverkning som till största del utgörs av kundspecifika produkter som ofta tillverkas i korta serier. Studien utgick från beprövade metoder och verktyg gällande kartläggning. Kartläggningen genomfördes med hjälp av intervjuer, observationer och samtal med medarbetarna vid organisationen. Genom tidigare forskning, intervjuer och observationer skapades en processmodell över hur en tillverkande organisation kan gå till väga för att skapa en digital tvilling övermaterialflödet för att därefter implementera och integrera den i sin befintliga verksamhet. Resultatet av studien visar att det krävs teknisk kunskap och praktisk erfarenhet för att skapa, implementera och integrera en digital tvilling över materialflödet för att utveckla ett effektivare arbetssätt. Inledningsvis så visar studien att det krävs en förståelse för nuläget. Därutöver krävs det en samsyn gällande vad en digital tvilling är för organisationen samt vilken funktion den ska fylla. Vidare visar studien att det krävs en datainsamlingsmetod som återger korrekt information i realtid. Studien visar även att information och utbildning i den digitala tekniken kan vara avgörande faktorer för att lyckas med implementeringen och integreringen. Slutligen bidrar studien med praktiska rekommendationer på hur en tillverkande organisation kan skapa, implementera och integrera en digital tvilling i sin befintliga verksamhet. Dessa presenteras i processmodellen som studien ämnar bidra med.

Research about the kind of information that gives roles in manufacturing companies the ability to make better decisions in their everyday work is a complex area. Much exploration is left to do for the scientists. Much information has been made available in conjunction with the IT era. But it turns out that development is not a par with the knowledge about how companies will utilize it in the best possible way. It can be seen that companies have a gap between what actually happens in terms of investments in information and communication technology and the knowledge about it. The information flow could be used as a competitive advantage if the problem of this gap could be mapped. Where companies can easily target information in the right time, location and form. The purpose of this study is to examine the information requirements at the production level in a case study company, Mastec. The report will empirically review the need through a capacity study with subsequent interviews with both case study companies and another company to achieve greater generalization. The capacity study is the proven method Productivity Potential Assessment (PPA) by Peter Almström and Anders Kinnander. The study’s strength is that it measures productivity at several different levels. To estimate a potential, the parameters are compared with Mastec’s own goals and six reference companies from previous PPA studies. After identifying a productivity potential, questions about information needs related to potential areas are addressed. The combination of a qualitative and quantitative study provides the basis for a fundamental case analysis where a critical situation is studied. Generally, the result shows a complex cluster of information needs that have similarities with both operational character and strategic character. The result of the first question ended in a matrix that was developed using theory of operational and strategic decisions. The information requirement in the matrix was categorized into information about material, 5S activities, quality, stock status, location, real-time information, instructions, external information and overall picture. In further analysis of question one and the following root cause analysis to question two, the critical situation was set to setup time. The information requirement at setup time times can be summarized into a number of points: what is the current plan; which articles are to be run; changes in the plan; measurement personnel are not available; time is spent searching for tools; time is spent looking for fixtures; time is spent searching for documents; low incentives; there are no codes for all stops; the preparation work is inadequate due to difficult planning; silent information; inadequate instructions (to see explanation for these points, see section 4.5).

Titel: Konkurrensfördelar inom industri 4.0: är hållbarhet hållbart? - En kvalitativ fallstudie  för att förstå om företags önskade värde och kunders upplevda värde sammanlänkar.  Författare: Oliver Andersson & Malte Hallgren  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Bakgrund: Industri 4.0 innefattar automatiseringen av industrisektorn och hur maskiner, sensorer och IT-system ansluter samman. Centralt för industri 4.0 är en effektivisering genom smarta och uppkopplade system vilket är en förutsättning för att uppnå konkurrensfördelar samt tillväxt. I samband med att samhället blir mer medvetna och brydda i frågor om vilken påverkan människan har på vår planet, tillkommer både samhälleliga men också lagkrav på hållbarhetsanpassning. Trots att hållbarhet är ett koncept som växer sig starkare även bland företag och organisationer kvarstår en problematik gällande hur hållbarhet definieras samt hur det mäts. Tidigare forskning har separat studerat hållbarhet och industri 4.0, men det finns en kunskapslucka hur ämnena sammankopplas inom en svensk kontext. Utifrån bakgrunden vill författarna att denna studie ska bistå med förståelse om hållbarhet kan skapa konkurrensfördelar inom industri 4.0.  Syfte: Syftet med studien är att söka förståelse om konkurrensfördelar kan skapas genom att integrera och implementera hållbarhet i en organisation inom industri 4.0.  Problemformulering: Skapar hållbarhetsarbete värde som kan bidra till konkurrensfördel inom industri 4.0?  Metodologi & Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsmetod där sex semistrukturerade intervjuer samt en dokumentinsamling står för den empiriska insamlingen för forskningsobjektet. Studiens forskningsansats är induktiv och för att kunna samla in material för tolkning har ett företagsfall observerats, detta gör arbetet till en fallstudie. För att kunna söka förståelse för fallet är ontologin subjektiv och epistemologin hermeneutisk.  Slutsatser: Studiens slutsatser presenterar vilken förståelse som har skapats kring om hållbarhetsarbete kan skapa konkurrensfördelar inom industri 4.0. Komplicerade värdekedjor genomsyrar industri 4.0 vilket har skapat problematik bland företag som önskar spåra hela sitt klimatavtryck samtidigt som företag får allt mer krav från intressenter att produkter ska framställas så hållbart som möjligt. Ett värdeerbjudande som bidrar till mer hållbara processer än andra alternativ väntas få en större efterfrågan. Sammanlänkningen mellan önskat värde och upplevt värde anses vara bevisad, det vill säga att hållbarhetsinitiativ för en säljande part skapar ett högre värde hos köparen. Slutsatsen kan däremot enbart dras när båda parter har en önskan om hållbara processer och en likvärdig definition av begreppet.

Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallstudie kartlägga digitaliseringsgraden hos tillverkande små och medelstora företag (SMF) och undersöka huruvida det finns någon positiv korrelation mellan digitaliseringsgrad och lönsamhetsnyckeltal.  Metod: I studien användes en flerfallstudie på 17 tillverkande SMF i regionGävleborg. Data har samlats in genom en intervju och via databasen bisnisanalys. För att undersöka sambandet mellan digital förmåga och finansiell prestation används nyckeltalen EBIT, ROA, kassaflöde och omsättning per anställda som mått på finansiell prestation.  Resultat & slutsats: Enligt vår konceptuella modell ska storleksmässiga fördelningen och finansiella prestationen öka för varje nivå av digital förmåga. Den finansiella prestationen förbättras också om man befinner sig på en högre nivå inom modellen. Urvalsstorleken och antalet företag per nivå är begränsad och därav kan inga samband med säkerhet påvisas. Resultatet tillsammans med tidigare litteratur kan ge tillverkande SMF en indikation på att en högre grad av digital förmåga kan påverka ökad lönsamheten positivt. Examensarbetets bidrag: Praktiska bidraget är en modell för företag att enkelt göra en skattning av sin digitala mognad. Forskning som på ett trovärdigt sätt kan knyta digitalisering till finansiella resultat är sparsam därmed fyller studien lite av det identifierade forskningsgapet. Studien bekräftar tidigare litteratur och erbjuder ytterligare belägg för forskning som har undersökt samma fenomen i Sverige, Italien, Tyskland och Mexico. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida studier är att kartlägga den digitala förmågan kopplad mot processmognadsmodeller för tillverkande SMF. Forskning vi har kommit i kontakt belyser vikten av att den organisatoriska förändringen sker i symbios med implementationen av digitala system och verktyg. Genom att undersöka både digital mognad och processmognad bidrar man till det befintliga forskningsgapet samtidigt som man underlättar för företag vid implementering av ytterligare digitala processer i sin verksamhet. / Aim: The purpose of the study is to map the degree of digitalization for manufacturing SMEs through multiple case-studies and investigate whether there is any positive correlation between degree of digitalization and financial key performance indicators. Method: The study uses multiple case-studies on 17 small and medium-sized manufacturing companies in the region Gävleborg. Data have been collected through an interview and through the bisnisanalys database. To investigate the relationship between a company's digital ability and financial performance the key figures EBIT, ROA, cashflow and turnover per employee are used as measures of financial performance. Result & Conclusions: According to our conceptual model, the size distribution and financial performance must increase for each level of digital ability. Financial performance is also improved if you are at a higher level within the model. The sample size and the number of companies per level are limited and we can therefore not prove these connections with certainty. The results together with previous literature can give manufacturing SMEs an indication that a higher degree of digital readiness can have a positive effect on increasing profitability. Contribution of the thesis: Practical contribution is a model to easily make an estimate of a company's own digital maturity. Research that in a credible way can link digitization to financial results is sparse, thus the study fills a bit of the identified research gap. The study also confirms previous literature and offers additional evidence for research that has investigated the same phenomenon in Sweden, Italy, Germany and Mexico. Suggestions for future research: A proposal for future studies is to map the digital capability linked to process maturation for manufacturing SMEs. Research we have come in contact with during the study highlights the importance of organizational change taking place in symbiosis with implementation of digital systems. By examining both digital maturity and process maturity one contributes to the existing research gap while at the same time making it easier for companies to implement additional digital processes in their operations.

The world of industrial manufacturing has changed a lot during the past decades. It has gone from a labour-intensive process of manual control of machines to a fully connected and automated process. The next big leap in industrial manufacturing is known as industry 4.0 or smart manufacturing. With industry 4.0 comes increased integration between IT systems and the factory floor. This change has proven challenging to implement into existing factories many with the intended lifespan of several decades. One of the single most important parameters to measure is the operating hours of each machine. This information can help companies better utilize their resources and save huge amounts of money.  The goal is to develop a solution which can track the operating hours of the machines using image analysis and the signal lights already mounted on the machines. Using methods commonly used for traffic light recognition in autonomous cars, a system with an accuracy of over 99% during the specified conditions, has been developed. It is believed that if more diverse video data becomes available a system, with high reliability that generalizes well, could be developed using similar methodology. / Industriell tillverkning har förändrats mycket under de senaste decennierna. Det har gått från en process som krävt mycket manuellt arbete till en process som är nästan helt uppkopplad och automatiserad. Nästa stora steg inom industriell tillverkning går under benämningen industri 4.0 eller smart tillverkning. Med industri 4.0 kommer en ökad integration mellan IT-system och fabriksgolvet. Denna förändring har visat sig vara särskilt svår att implementera i redan existerande fabriker som kan ha en förväntad livstid på flera årtionden. En av de viktigaste parametrarna att mäta inom industriell tillverkning är varje maskins operativa timmar. Denna information kan hjälpa företag att bättre utnyttja tillgängliga resurser och därigenom spara stora summor pengar. Målet är att utveckla en lösning som, med hjälp av bildanalys och de signalljus som maskinerna kommer utrustade med, kan mäta maskinernas operativa timmar. Med hjälp av metoder som vanligen används för trafikljusigenkänning i autonoma fordon har ett system med en träffsäkerhet på över 99% under de förutsättningar som presenteras i rapporten utvecklats. Om mer video med större variation blir tillgänglig är det mycket troligt att det går att utveckla ett system som har hög pålitlighet i de flesta produktionsmiljöer.

The powerful digitization and development of technologies is a fact. As a result, companies are facing the fourth industrial revolution in history; Industry 4.0. To remain competitive, it is important for companies to assimilate Industry 4.0 and its technologies, especially within manufacturing. Industry 4.0 offers numerous opportunities, but the implementation also comes with some challenges that should be taken into account for a successful transition. The aim of this study is to create an understanding of what Industry 4.0 can offer for companies and their manufacturing processes, and which challenges and opportunities that may be involved. This study has been based on research of the phenomenon Industry 4.0 as well as data collection from semi-structured interviews with employees of an industrial manufacturing enterprise. The result of the study can be divided in to 4 separate conclusions that should be taken into account when implementing Industry 4.0. First of all, the company must have a customized strategy to embrace the implementation into their existing structure. Secondly, it is important that all employees are informed and involved about the new procedures to increase understanding as well as motivation. Thirdly, it is important that existing techniques and digital tools within the company are adapted for a transition to Industry 4.0, and they must also have a common standard to facilitate for data management. Finally, if these three areas listed above are taken into account, the implementation of Industry 4.0, can provide real-time information and understanding that contribute to a better overview of the manufacturing, the quality, the efficiency, the work tempo, as well as any problems and downtime. Industry 4.0 also allows for businesses to create a more flexible production and give a good insight and control over the business, including better decision. On top of that, it also cuts the energy consumption as well as many other expenses. Overall, Industry 4.0 offers companies an opportunity to potentially become leading in the global market.

Syftet med denna rapport är att redovisa ett examensarbete på kandidatnivå inom elektronik. Arbetet har syftat till att skapa en modell av en automatiserad industri i en liten skala. Modellen skulle vara enkel att använda för att visualisera hur automatisering fungerar i praktiken och hur ett styrsystem byggs. För att få ett bra genomförande och en verklighetstrogen modell studerades exempel från industrin och metoder för att optimera. Eftersom enkelhet var viktigt byggdes styrsystemet från grunden för att få full kontroll över systemet. En modell byggdes med LEGO® Mindstorms® som mekanisk grund och två robotar programmerades i C# att hantera ett orderflöde. Orderflödet styrdes från ett webbaserat användargränssnitt och kommunikationen hanterades genom en databas.

Gruvindustrin befinner sig i en stor förändring allt eftersom digitaliseringen fortskrider. Digitaliseringen innebär att en mängd nya tekniker börjar implementeras i gruvor runt om i världen. En av dessa tekniker är att de anställda använder smartphones i arbetet. Detta medför dock problem då miljön inom gruvindustrin inte är optimal för de generella designprinciperna som finns att tillgå idag. Denna studie undersöker och utvecklar därför designprinciper som kan användas för mobila applikationer inom gruvindustrin. Studien har teori som behandlar generella designprinciper för mobila applikationer, mobila designmönster samt industri 4.0. Vidare har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med respondenter från både gruvindustrin men också personer med mångårig erfarenhet av utveckling av mobila applikationer till gruvindustrin. Kvalitativa studien genomfördes för att öka förståelsen kring kontexten som infinner sig inom gruvindustrin men också använda den expertis som finns inom området för att kunna utveckla relevanta designprinciper som kan vara till användning i praktiken. Den insamlade empirin jämfördes sedan mot teori och med hjälp av studiens analys kunde designprinciper som kan anses vara specifika för gruvindustrin identifieras. Slutsatserna visar att enkelhet är nyckeln till framgång och element såsom automatisk ifyllnad, enkel och snabb navigering, stora ikoner och användning av färger är några av de möjliga lösningar som föreslagits för att ta fram en användarvänlig applikation.

Syftet med arbetet är att undersöka omfattningen av tillit som en operatör upplever vid samarbete med en kollaborativ robot. Tidigare forskning inom människa-robotinteraktion och människa-robotkollaboration visar på att det inte är tillräckligt att utvärdera säkerhet för att förbigå olycksfall mellan operatörer och robotar. När den fjärde industrirevolutionen inkorporeras i tillverkningsindustrin och kollaborativa robotar och operatörer ska arbeta i symbios med varandra utan säkerhetsgrindar och galler, kommer aspekten av säkerhet och tillit inom människa-robotkollaboration vara än viktigare att utvärdera. Genom litteraturstudien i detta arbete identifierades att det inte fanns en strukturerad utvärderingsmetod eller teknik för att utvärdera en operatörs upplevelse av tillit. Insikten resulterade i en vidareutveckling av ramverket USUS-goals till USUS-Tillit. Genom att använda ramverket USUS-Tillit som utvärderingsmetod har omfattningen av tillit kunnat utvärderas genom dels en heuristiks utvärdering och UX-testning där flera testdeltagare har genomfört ett scenario med en röststyrd kollaborativ robot. Scenariot handlade om att tillsammans med roboten bygga ihop en enklare leksaksbil där testdeltagaren och roboten genomförde arbetsmoment var och en för sig, men även tillsammans. Resultatet av testningen visade på att testdeltagarna upplevde begränsad tillit under samarbetet med roboten, något som bland annat kunde kopplas ihop med osäkerhet till sin egen förmåga, där osäkerheten var starkt sammankopplad till robotens avancerade interaktionsparadigm. Industrin är en viktig motor för Sveriges välfärd och eftersom industri 4.0 kommer innebära nära samarbete mellan robotar och operatörer, kommer operatörens upplevelse av interaktionen med roboten bli viktigare. Att utvärdera operatörers upplevelse av tillit kan vara en pusselbit som saknats när det kommer till att kunna garantera säkerheten för operatörerna i industrin. UX kompetensen kommer därför vara starkt efterfrågad i industridomänen i framtiden då UX uteslutande fokuserar på en användares (operatörens) upplevelse.