Världens industrier genomgår en stor förändring. Fler delar av industrins processer automatiserar. Detta påverkar bland annat industrins ekonomi samt dess personal. Syftet med denna rapport är att identifiera hur industrirobotar påverkar företagets ekonomi samt hur företagets personal påverkas. För att genomföra detta har dels information inhämtas från äldre akademiska handlingar. Även fältstudier har genomförts. Litteraturstudien genomfördes först för att införskaffa den kunskap som krävs för att kunna jämföras med den empiriska-/fältstudien. Den empiriska studien bestod av två delar. Del ett består av ett frågeformulär, detta frågeformulär skickades ut till både robottillverkare och industrier som använder industrirobotar. Denna del gjordes för att inhämta mycket data till rapporten. Del två består av tre intervjuer med anställda på företag som arbetar med industrirobotar samt en intervju med en doktorand som forskar om industrirobotar. Denna del genomfördes för att få en mer detaljerad beskrivning av frågeställningarna. Del ett och två har sedan diskuteras för att sedan komma fram till slutsatsen att jobben i industrin påverkas mer positivt än man tidigare befarat. Industrirobotarna räddar dels jobb som annars hade försvunnit, dels gör det möjligt att ta hem produktionen till Sverige och därav generera fler jobb. Ytterligare en slutsats som kunnat konstateras är att den primärt avgörande faktorn för investeringar i industrirobotar är att företaget gynnas ekonomiskt samt att den till största del enbart ses som en bonus att de anställdas arbetsmiljö förbättras. / The world's industries are undergoing a major change. More parts of the industry's processes are automated. This affects, among other things, the industry's finances, and its staff. The purpose of this report is to identify how industrial robots affect the company's finances and how the company's personnel are affected. To implement this, information has been obtained from older academic documents and field studies have been carried out. The literature study was first conducted to acquire the knowledge required to be able to be compared with the empirical / field study. The empirical study consisted of two parts. Part one consists of a questionnaire, this questionnaire was sent out to both robot manufacturers and industries that use industrial robots. This part was done to gather a lot of data for the report. Part two consists of three interviews with employees of companies that work with industrial robots and one interview with a researcher at KTH that focus on industrial robots. This part was carried out to get a more detailed description of the issues. Part one and two have then been discussed to then conclude that jobs in the industry are affected more positively than previously feared. The industrial robots save jobs that would otherwise have disappeared and make it possible to bring production home to Sweden and thereby generate more jobs. Another conclusion that has been established is that the primarily decisive factor for investments in industrial robots is that the company benefits financially and that it is for the most part only seen as a bonus that the employees' working environment is improved.

Industrin genomgår sin fjärde industriella revolution, maskiner och hela fabriker kopplar upp sig till molnet och börjar prata med varandra. Detta möjliggör stora resurseffektiviseringar om det utförs på rätt sätt. Utvecklingen av nya metoder för insamling av data medför inte bara möjligheter utan skapar även nya frågor som industrin inte handskats med tidigare. Syftet med arbetet har varit att titta närmare på hur företag och industrin generellt sett ser på omställningen och vilka hinder som de anser är svårast när det kommer till implementering av ny teknik. Men även hur företagen bakom dessa nya tjänster och produkter jobbar med hinder under omställningen. Som grund för rapporten ligger en litteraturstudie där fakta om de tekniska lösningar som finns och en bakgrund till skärande bearbetning presenteras, vilket också varit det område som arbetet begränsats till. Personer har intervjuats för att få en inblick i hur olika företag jobbar med dessa frågor och kunna jämföra med litteraturstudien. Resultatet från arbetet visar att industrin står inför många svåra beslut, samtidigt är alla överens om att digitalisering är den rätta vägen att gå. Det främsta hindret är kompetensfrågan. Hos de som köper digitala tjänster och produkter anser dem i de flesta fall att kompetens som krävs för att kunna implementera tekniken på effektivast sätt saknas. De utvecklande företagen står inför problem med att det många gånger är utmaningar de inte jobbat med tidigare och därför saknar kompetens för själva utvecklingen. Övriga hinder som arbetet påvisat handlar om kostnader, gemensamma standarder och datasäkerhet. / The industry of today is going through its fourth revolution where machines and factories are starting to connect to the cloud and communicate with each other (Internet of Things). If performed correct this enables great resource efficiency. The development of new methods of data collection brings not only possibilities but also raises new questions that the industry hasn't dealt with before. The purpose with this project has been to take a further look into how companies and the industry generally approach the adaptation within digitalization and which difficulties that are seen as most demanding when it comes to the implementing of new methods. Also, how companies behind new services and products work with difficulties during development. The base for this project has been a literature study where facts about some of today's technical solutions are presented, a background to metal cutting which is an area of limitation for this project is presented as well. Interviews with persons have been made to get a picture of how different companies are working with these questions and to compare them with the information received from the literature study. The result of this project shows that the industry stands in front of many difficult decisions but with a common view that digitalization is the right way to go. The most outstanding obstacle is concerning competence and the lack of it. Those who purchase digital products and services consider themselves to lack the right knowledge to implement new technologies in the most efficient way. The developing companies faces challenges when it comes to finding the right competence regarding the development itself since it often is new challenges that they not have encountered before. Further impediments that the project has shown are cost, standards and data security.

Today’s industries are facing what some may call a new industrial revolution. Technological developments are heading towards more internet-based system solutions. This movement is often referred to as Industry 4.0 and is said to have the potential for more flexible, autonomous productions capable of managing themselves. With new technologies, however, there is also a demand for new competences and qualification requirements on the workforce. Furthermore, industries of today often have problems with recruiting new competent employees, especially younger people. Industries looking to implement Industry 4.0 would therefore have to manage the education and development of existing employees while also attracting new employees. As part of a larger research project at Luleå University of Technology, this thesis project aims to describe how the control rooms in Swedish metallurgic industries will be affected by Industry 4.0. Furthermore, the project aims to describe what changes that are desirable for achieving a sustainable, effective and equal industry. To better achieve this goal, the project was done in collaboration with the metallurgic industry SSAB, specifically the steel production in Luleå. Through visits, interviews and observations at the control rooms in SSAB’s steel production, the context of today’s control room work was detailed. This context was compared to and analyzed using reviewed literature regarding future technologies under Industry 4.0 along with my own speculations on future possibilities. The analyses consists of my reflections on what problems that existed, what could be improved and what worked well in the control rooms. Furthermore, my analyses included the positive and negative effects that the implementation of Industry 4.0 technologies could have on the control room work. The analyses were utilized as the basis for creating a vision of how control rooms can develop under Industry 4.0, and the changes that are desirable. The resulting vision compiled from my analyses consists of two scenarios; a dystopian and a utopian scenario. Each scenario depicts exaggerated depictions of the potential results of implementing Industry 4.0. The dystopian scenario depicts the few operators not made obsolete by an autonomous production and how they’ve been affected. They are constantly tracked and have their health monitored during their work, their equipment isn’t designed with the user in mind and the job no longer feels like qualified work. As a contrast, the utopian operators instead utilize the increased capabilities for communication and data gathering from systems and machines to work with tests, development work and optimization. Furthermore, instead of constant monitoring, tracking sensors are instead used to notify emergency personnel if the operator hurts themselves while out working. With these scenarios I also included recommendations for how the utopian vision can be achieved and the dystopian one avoided. These recommendations include involving operators in development of work tasks and instructions to promote employee involvement and control. Furthermore, their involvement allows for the better utilization of their knowledge and experiences, while also potentially helping with making the control room work better adapted to the operators’ needs. According to the results of this project, this will help improve and support efforts to create more attractive workplaces and promote qualifications development. By following the recommendations made, it is my hope that Swedish metallurgic industries like SSAB can better strive for an implementation of Industry 4.0 that is beneficial for both employer and employees. / Dagens industrier möter idag något som vissa kallar en ny industriell revolution. Inom teknikutvecklingen introduceras fler och fler internet-baserade systemlösningar. Denna utveckling namnges ofta som Industri 4.0 och ska kunna möjliggöra flexibla, autonoma produktionsflöden som kan drivas av sig själva. Med ny teknik kommer dock nya kunskapskrav och ett behov av nya kompetenser för arbetskraften. Vidare har dagens industrier ofta även problem med att rekrytera kompetent ny arbetskraft, speciellt bland yngre generationer. Industrier som vill implementera Industri 4.0 kommer därför att behöva hantera både kompetensutvecklingen och utbildningen av befintliga anställda, samt att attrahera nya anställda. Som en del av ett större forskningsprojekt på Luleå tekniska universitet ämnar detta examensprojekt att beskriva hur kontrollrummen i svenska metallindustrier kommer att påverkas av Industri 4.0. Vidare ämnar projektet att beskriva vilka förändringar som är önskvärda med målet att uppnå en hållbar, effektiv och jämställd industri. För att bättre uppnå detta mål utfördes projektet i samarbete med stålindustrin SSAB i Luleå. Genom besök, intervjuer och observationer i deras produktions kontrollrum kunde det nuvarande kontrollrumsarbetet undersökas. Besöken analyserades genom att använda kvalitetsgranskad litteratur om framtida teknik och system under Industri 4.0, samt genom mina egna spekulationer om framtiden. Vidare inkluderade mina analyser vilka positiva och negativa effekter Industri 4.0 kan ha på kontrollrumsarbete. Analyserna användes som en grund för att skapa en vision hur kontrollrumsarbete kan utvecklas under Industri 4.0 samt vilka utvecklingar som är önskvärda. Den resulterande visionen bestod av två scenarier; ett dystopiskt och ett utopiskt scenario. Varje scenario ger överdrivna beskrivningar av de potentiella följderna av en implementering av Industri 4.0. Det dystopiska scenariot beskriver det fåtal kvarvarande kontrollrumsoperatörerna som inte gjorts överflödiga av den autonoma produktionen och hur de påverkas. De spåras konstant i lokalen medan deras hälsa övervakas, samtidigt som deras utrustning inte anpassas efter deras behov och arbetet inte behöver någon vidare kompetens. Som kontrast till det använder den utopiske operatören de ökade möjligheterna för datainsamling från och kommunikation med system och maskiner för att arbeta mer med test, utvecklingsarbete och optimering. Vidare används spårningstekniken inte för konstant övervakning, utan meddelar istället akutpersonal om deras position och tillstånd om de skadar sig när de arbetar ute i lokalen. Med dessa två scenarier tog jag även upp rekommendationer för hur den utopiska visionen kan eftersträvas och den dystopiska undvikas. Rekommendationerna inkluderar att involvera operatörer i utvecklingen av nya arbetsuppgifter och instruktioner för att främja anställdas medverkan och kontroll över sitt arbete. Utöver det möjliggör deras medverkan att deras kunskap och erfarenheter utnyttjas och används, samtidigt som det potentiellt hjälper anpassa kontrollrumsarbetet bättre efter operatörernas behov. Det kommer att hjälpa förbättra och stödja arbetet med att skapa mer attraktiva arbetsplatser och främja kompetensutveckling. Genom att följa rekommendationerna hoppas jag att svenska metallindustrier som SSAB kan enklare arbeta mot en implementation av Industri 4.0 som är fördelaktig för både anställd och för företaget.

Industri 4.0 är idag ett omtalat koncept inom industrin som innebär att fabriker ska digitaliseras och automatiseras för att kunna uppnå effektiva produktionsfördelar. Intern transport är ett av områdena som går att automatisera där man kan ersätta de traditionella truckarna med förarlösa truckar, så kallade Automated Guided Vehicles. Syftet med arbetet var att få en förståelse för vilka faktorer som är viktiga vid implementering av självkörande truckar. För att uppnå syftet använde studien sig av följande frågeställning: • Vilka viktiga faktorer behöver man ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar? Genom litteraturstudie, studiebesök, empiriskt material och ostrukturerade intervjuer kom studien fram till att följande huvudrubriker med tillhörande underrubriker är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid implementering av självkörande truckar: System/IT Underhåll Batteri och laddning Support och service Förutsättningar i produktionen Övrigt Kostnader Målet med fallstudien var att ta fram en rekommendation angående vilken leverantör som är mest lämplig för applikationen utifrån specificerade krav och behov som möjliggör implementering av självkörande truckar i Electrolux’ produktion, med avseende på att förbättra arbetsmiljö och resurseffektivitet.

The concept of inventory control has been around since the early 20th century and it’s constantly evolving. The importance of inventory management and supply chain management is clear, and companies are constantly trying to evolve their systems and ways of handling inventory control. By having a proper inventory control system with adequate inventory record audits, a company could potentially have several benefits such as reduced tied-up capital, reduced holding costs, reduced/redistributed work hours, better automation and more. Most organisations and companies have some form of inventory control, however not all have full control of their inventory. This includes automatic inventory balance updates, package traceability, automatic replenishment systems and more. To implement these ideas, a company would need to foremost find what factors are currently hindering them from obtaining this and consequently being able to adjust their factors. Since there are several ways to obtain an automatic inventory record update that is adequate, multiple proposals are discussed in this thesis project. This thesis project assessed what the necessary steps that a company needs to perform are through a case study at Scania CV Engine and a benchmarking at Scania Production Angers. Through a collection of scientific literature and empirical data, an attempt to identify the factors that determine whether a company can implement full inventory control or not was made. As a supplement to this, this thesis project also looked over what type of consequences an implementation of full inventory control could have in a company, both when it comes to purely systemic consequences as well as economic consequences. / Begreppet saldokontroll har cirkulerat sedan början av 1900-talet och teorierna utvecklas ständigt. Betydelsen av lagerstyrning och Supply Chain Management är idag tydlig och företag försöker ständigt utveckla sina system och sätt att hantera saldokontroll på. Genom att ha ordentlig saldokontroll med adekvata lagerregistreringsrevisioner kan ett företag potentiellt få flertalet fördelar som till exempel reducerat bundet kapital, minskade innehavskostnader, reducerade eller omfördelade arbetstimmar, bättre automatisering och mera. De flesta organisationer och företag har någon form av lagerkontroll, men inte alla har 100% kontroll över sina inventeringar. Detta inkluderar automatiska lagerrevisioner, spårbarhet av paket, automatiska påfyllningssystem och mer. För att genomföra dessa idéer måste ett företag framför allt finna vilka faktorer som för närvarande förhindrar dem från att uppnå 100% saldokontroll och följaktligen kunna justera dessa faktorer. Eftersom det finns flera sätt att uppnå automatiska revisioner av inventeringen som är proper så diskuteras flera förslag i denna avhandling. Denna avhandling försöker bedöma vilka nödvändiga steg som ett företag behöver genomföra är genom en utförd fallstudie på Scania CV Engine tillsammans med en benchmarking på Scania Production Angers. Genom en samling av vetenskapliga studier och empiriska data från fallstudien gjordes ett försök att identifiera de faktorer som avgöra om ett företag kan implementera 100% saldokontroll eller inte. Som ett komplement till detta ser denna rapport även över vilken typ av konsekvenser en sådan implementering kan innebära, båda när det gäller rent systematiska förändringar samt ekonomiska förändringar.

The first industrial revolution moved from farming to factory through the development ofthe steam engine. The Second arose through the innovation of electricity and the thirdindustrial revolution moved from analogue technology to digital technology. The latestindustry trend is called industry 4.0, whose vision is to create automated factories. Industry4.0 refers to create smart factories, where physical objects may communicate with eachother to solve different kind of problems. This new technology entails different changes forcompanies, there among other things; the role of human beings will be affected in one oranother way.This thesis has examined an industrial company, which strives to develop their businesstowards industry 4.0. The purpose of the study was to review an ongoing implementationof IoT, focusing on understanding different actors' perspectives on the emerging technology.On this basis several of possibilities and difficulties were identified, which companies needto consider in the future when developing towards industry 4.0.The result of the study describes the difference between different actors' perspectives, whichin the future will have to be discussed in order to find a balance in the IoT-environment. Byexamining an ongoing implementation of IoT, a checklist consisting of key componentswere identified. This checklist may be useful for companies with / Den första industriella revolutionen uppkom vid ångmaskinens framgång, den andra genomelektricitet och den tredje utvecklades med hjälp av IT. Den senaste trenden inom industrinkallas Industri 4.0, vars vision syftar till att skapa automatiserade fabriker. Den nya teknikenkommer inte att utvecklas över en natt och det finns ett flertal faktorer vilka behöverundersökas för att lyckas ta stegen mot visionen. Industri 4.0 medför olika förändringar förföretagen där bland annat människans roll inom verksamheten kommer att påverkas.Studien har genomförts mot ett medelstort industriföretag, vilket strävar efter att utvecklasin verksamhet mot industri 4.0. Författarna har tidigare samarbetat med industriföretagetoch konsultbyrån. Tillsammans utvecklar de en plattform mot Internet of Things (IoT) föratt ta första steget mot en uppkopplad verksamhet. Syftet med studien var att granska enpågående implementering av IoT med fokus på att förstå olika aktörers perspektiv på denframväxande tekniken. Med den utgångspunkten identifierades olika möjligheter ochproblem företagen kommer att behöva ta hänsyn till.Studiens resultat belyser skillnaden mellan olika aktörers perspektiv vilket i framtidenkommer att behöva diskuteras för att hitta en balans. Eftersom studien granskade enpågående implementering identifierades dessutom ett arbetssätt bestående av viktigakomponenter för företag med visionen att börja utveckla sin verksamhet mot industri 4.0visionen.

Det här examensarbetet har utförts på Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning i Södertälje. I dagsläget pågår en omställning av tillverkningsprocessen på avdelningen där två nya tillverkningslinor, en för cylinderblock och en för cylinderhuvud, är under uppbyggnad. Linorna kommer styras med hjälp av ett Manufacturing Execution System. Ett Manufacturing Execution System har i uppgift att samla in data och information från tillverkningsprocessen, som sedan kan presenteras i ett gränssnitt. Vilken information som kommer finnas tillgänglig att presentera i systemet styrs utifrån en intern kravspecifikation som ska spegla International Society of Automation:s standard, även känd som ISA-95. Den kravspecifikation som finns för systemet är framtagen av IT-avdelningen i samråd med avdelningschefer. För närvarande är det osäkert om kravspecifikationen som finns på systemet stämmer överens med vad medarbetarna behöver för att kunna arbeta på ett effektivt sätt. Det här arbetet kartlägger behovet hos medarbetarna och jämför det med den befintliga kravspecifikationen. Genom intervjuer och enkäter har den befintliga kravspecifikationen för systemet jämförts med vad medarbetarna anser vara önskvärda funktioner i systemet. Resultatet av den första omgången intervjuer och enkätutskick var att kravspecifikationen och behovet hos medarbetarna stämmer väl överens. Det mynnade ut i att ytterligare en enkät skickades ut där medarbetarna istället skulle rangordna den information som kommer finnas tillgänglig i systemet utefter en prioriteringsskala i tre nivåer. Resultatet från den enkäten gav en bild av vilken information medarbetarna tycker är viktigast för att kunna arbeta på ett effektivt sätt. / This bachelor thesis has been done at Scania CV AB’s department for engine manufacturing in Södertälje. The manufacturing process at the department is currently under development, where two new lines are being added, one for cylinder head and one for cylinder blocks. These two new manufacturing lines are going to be controlled with the help of a Manufacturing Execution System. The Manufacturing Execution Systems task is to collect data and information from the manufacturing process, which later can be presented in an interface. There is a specification at Scania that presents what information will be available in the system. That specification is in line with what the International Society of Automation has specified in ISA-95. The specification for the system was set by the IT-department in consultation with department managers. There is currently an uncertainty if the specification meets the requirement that the workers has, to be able to work efficiently with the system. This thesis will identify the requirement that the workers has on the system, and compare it with the current specification. What the workers deems is necessary information has been identified and mapped through interviews and a survey. The result of these interviews and the survey made it clear that the specification was well in line with the requirement from the workers. This information led to the decision to send out another survey that asked the workers to prioritize how important the information in the system is, in three different priority levels. This resulted in an overview of what the workers consider is the most important information in the system.

Industry 4.0 and the development of novel digital technologies is forcing manufacturing companies to introduce drastic changes to their productions systems. These technologies provide unique opportunities for manufacturing companies to collect, process and store large data volumes, which can be used to facilitate the coordination of factory elements. Previous research indicate that decisions based on data can provide fact-based decisions which can contribute to an increased productivity. However, manufacturing companies are not fully exploiting data as support for decision-making, which is desirable for an increased competitiveness. Currently, much attention is pointed towards the technology instead of the humans responsible for interpreting data and making decisions. Adding to this, there is a lack of guidance on how manufacturing companies can go from current decision making practices (i.e., decisions based on gut feelings) to fact-based decisions driven by data. To address this gap, the purpose of this thesis is to propose a framework for achieving data-driven decision making in production development in the context of Industry 4.0. The purpose is accomplished by using a qualitative-based case study approach at a small and medium sized enterprise in the electronics industry. The results indicate that both challenges and enablers for achieving data-driven decision making in production development are related to perspectives and attitudes, processes for data quality, technology and processes for decision making. Four maturity levels of data-data driven decision making are also identified. The proposed framework can be used by manufacturing companies to help them plan and prepare for their own specific development path towards data-driven decision making. Contributing to current understanding, this thesis considers the human decision makers perspective to develop the ability to collect, process, analyze and use the data to support time efficient and high-quality decisions, an insight lacking in prior academic studies. Future research may include confirmation of the findings presented in this thesis with additional use cases and industry types. / Industri 4.0 och utvecklingen av nya digitala teknologier tvingar tillverkningsföretag att introducera drastiska förändringar i sina produktionssystem. Dessa teknologier skapar unika möjligheter för tillverkningsföretag att samla, processa och lagra stora datavolymer, vilka kan användas för att stödja koordineringen av fabrikselement. Tidigare forskning indikerar att beslut baserade på data kan innebära faktabaserade beslut vilket kan bidra till en ökad produktivitet. Tillverkningsföretag utnyttjar dock inte data som underlag för beslutsfattande, vilket är önskvärt för en ökad konkurrenskraft. I dagsläget är mycket uppmärksamhet riktat mot teknologier istället för de människor som är ansvariga för att tolka data och fatta beslut. Dessutom saknas ledning gällande hur tillverkningsföretag kan gå från nuvarande beslutsrutiner (exempelvis beslut baserade på magkänsla) till faktabaserade beslut på data. Syftet med detta examensarbete är därför att föreslå ett ramverk för att åstadkomma data-baserade beslut genom produktionsutveckling i ett Industri 4.0 kontext. Syftet har uppnått genom en kvalitativ fallstudie på litet och mellanstort företag i elektronikindustrin. Resultaten påvisar att både utmaningar och möjliggörare för att åstadkomma databaserade beslut i produktionsutveckling är relaterade till perspektiv och attityder, processer för datakvalitet, teknologi och processer för beslutsfattande. Fyra olika mognadsnivåer för data-baserade beslut har också identifierats. Det föreslagna ramverket för databaserade beslut kan användas av tillverkningsföretag i syfte att hjälpa dem planera och förbereda sig för deras egna specifika utvecklings mot databaserat beslutsfattande. Genom att bidra till nuvarande kännedom avser detta examenarbete de mänskliga beslutsfattarnas perspektiv gällande utveckling at förmågan att samla, processa, analysera och använda datan för att stödja tidseffektiva och högkvalitativa beslut. Detta är en insikt som saknas i tidigare akademiska studier. Framtida studier kan inkludera verifiering av resultaten presenterade i detta examensarbete med fler tillämpningsområden och typer av industrier.

Prior research suggests that industry 4.0 could bring numerous benefits to firms manufacturing operations. Despite industry 4.0’s overwhelming popularity, there is considerable confusion surrounding how to approach a transformation, and additionally how it will affect organizations. Bus manufacturing has seen minor advancements in initiating change towards industry 4.0 due to characteristics with low volumes, high product varieties, high complexity and a large variety of customer adaptations. This thesis intends to give clarity to the opportunities and challenges that industry 4.0 technologies entail for bus manufacturing operations. Furthermore, contribute with a roadmap for how to manage a transformation towards industry 4.0 directed for bus manufacturing. The thesis was conducted studying a case using the process of systematic combining. Qualitative methods were applied to address the research questions, collecting data from ten interviews with operational- and manufacturing managers. Empirical findings indicate that the characteristics of bus manufacturing influence the industry 4.0 technologies that are applicable and suited for implementation. The findings suggest opportunities in terms of increased production efficiency, improved flexibility and reduced takt times with data management and real-time capabilities from adapting data management, cloud technology and sensors. Other opportunities such as virtualization with digital twin and virtual training were also suggested to enable factory simulations and virtual representations of manufacturing stations. Prominent challenges identified were lack of knowledge regarding industry 4.0 technologies, data analytics, how to motivate investments, system integration and using robotics in the bus manufacturing operations. Furthermore, the proposed roadmap for how bus manufacturing can manage a transformation towards industry 4.0 consists of eight steps that include important factors identified from the study such as vision, determination, barriers, responsibility, consistency and working in small steps. This study’s theoretical contribution is providing knowledge about industry 4.0 in the context of bus manufacturing operations. The findings suggest that knowledge is a primary factor for managing a transformation towards industry 4.0, where educating and engaging personnel could facilitate the change work. Further, the results of this study lend support to the argument that approaching industry 4.0 is dependent on the organization and industry. The study also emphasizes that future research should focus on establishing a uniform definition of industry 4.0, and further examine what the costs for a transformation towards industry 4.0 could necessitate for bus manufacturing operations. / Tidigare forskning tyder på att industri 4.0 kan ge många fördelar för företag som bedriver tillverkningsverksamhet. Trots industri 4.0’s överväldigande popularitet finns det betydande förvirring kring hur man närmar sig en transformation, samt hur det kommer att påverka organisationer. Busstillverkningsindustrin har sett en obetydlig utveckling i förändringsarbetet mot industri 4.0 på grund av dess egenskaper med låga volymer, stora variationer, höga komplexitet samt många kundanpassningar. Denna uppsats har för avsikt att klargöra de möjligheter samt utmaningar som teknologier inom industri 4.0 innebär för verksamheten inom busstillverkning, då industri 4.0 anses medföra stora förändringar inom produktionen. Studien bidrar vidare till en färdplan för hur man kan hantera en omvandling mot industri 4.0 inriktad för busstillverkning. Studien genomfördes genom att studera ett fall med tillvägagångssätt enligt “systematic combining”. Kvalitativa metoder tillämpades för att kunna behandla forskningsfrågorna med datainsamling från tio intervjuer med operativa- och produktionschefer. Empirin indikerar att kännetecknen för busstillverkning påverkar vilka teknologier inom industri 4.0 som är tillämpbara och lämpliga för implementering. Analys av empirisk data tyder på möjligheter i form av ökad produktionseffektivitet, flexibilitet samt reducerad takttid genom datahantering och real-tidsfunktioner från användning av artificiell intelligens, molnteknik samt sensorer. Ytterligare möjligheter antyddes inom virtualisering med digitala tvillingar samt virtuell träning för att simulera fabriken och produktionsstationer i virtuella miljöer. Framträdande utmaningar som antyddes var brist på kunskap om teknologierna inom industri 4.0, att analysera stora mängder data, att kunna motivera investeringar, systemintegration samt tillämpningen av robotik i produktionen. Den föreslagna färdplanen för hur busstillverkning kan hantera en omvandling mot industri 4.0 består av åtta steg som inkluderar viktiga faktorer som identifierades från studien såsom vision, beslutsamhet, hinder, ansvarighet, kontinuitet samt att arbeta i små steg. Det teoretiska bidraget från studien är kunskap om industri 4.0 i kontexten för busstillverkning. Resultatet tyder på att kunskap är en primär faktor för att hantera en förändring mot industri 4.0, där informera och engagera personal kan underlätta förändringsarbetet. Resultaten av denna studie ger stöd till argumentet att hur man närmar sig industri 4.0 är beroende av organisationen samt inom vilken industri som verksamheten bedrivs inom. Studien understryker även att framtida forskning bör fokusera på att skapa en enhetlig definition av industri 4.0, samt att vidare undersöka de kostnader som bussproduktion kan kräva vid en förändring mot industri 4.0.

Med övergången från Industri 3.0 till Industri 4.0 kommer stora krav på utvecklingen av Prediktiva Underhållsmetoder (PU) för att skona både miljö och ekonomi från påfrestande haverier. I detta projekt utfördes en installation av ett iba datainsamlingssystem, som är ett bra exempel på utvecklingen mot Industri 4.0. Vidare togs en prediktiv modell som skattar återstående livslängd med metoden Motor Current Signature Analysis (MCSA), som baseras på linjeströmsmätning, fram i projektet. Metoden analyserade strömmen från två olika induktionsmotorer för kylvattenpumpar där det var en ny pump och en sliten pump. Induktionsmotorer används inte enbart i kylvattentillämpningar utan integreras frekvent i kommersiellt tillgänglig utrustning, så den prediktiva modellen har ett expanderbart användningsområde. Två tillvägagångssätt testades för att hitta signaturer i linjeströmmen. Först testades spektrum-analys med 10Hz och 1000Hz som samplingsfrekvenser med slutsatsen att högre samplingsfrekvens troligen behövs för ett trovärdigt resultat. Sedan testades Analys av signalegenskaper med ANOVA som gav en klar signatur för toppvärden i ström med slutsatsen att skillnaden i ström mellan ny och sliten pump var tydlig men kunde vara av installationstekniska skäl. En förenklad skattning av Remaining Useful Life (RUL) med tillhörande rekommendation av underhållsinsats togs fram för att visualisera resultatet. Rekommenderat fortsatt arbete med modellen var klassificeringsalgoritmer, anpassad datainsamlingsutrustning och förlängd datainsamlingsperiod. / With the transition from Industry 3.0 to Industry 4.0 follows great demands on the development of predictive maintenance (PU) in order to spare both the economy and the climate from costly breakdowns. An installation of a iba data acquisition system was applied in this project, which is a good example on the advances made through Industry 4.0. The project shows the development of a predictive model, which estimates the remaining life with the method motor current signature analysis (MCSA) that is based on phase current. Data was collected on two different induction motors for cooling water pumps, one new and one worn out pump. Induction motors are not only used in cooling water applications but are frequently applied in commercially available equipment, thus the method has a expandable use. Two methods were tested for finding signatures in the phase current. First, spectrum analysis with 10 and 1000Hz as sampling frequencies with the conclusion that a higher sampling frequency likely is needed for a reliable result. Secondly an analysis of signal properties with ANOVA was preformed. This gave a clear signature for peak values in the current with the conclusion that the difference between new and worn out pump was clear but could be the result of installation related issues. A simplified version of remaining useful life (RUL) with related maintenance procedure was developed to visualize the result. For continued work with this model it is recommended to develop classification algorithms, improve the data acquisition equipment and prolong the data acquisition period.