Industry’s technologies and equipment continuously advance, and the importance of continuously being able to produce increases. Todays’s automotive industry is a competitive market where efficiency is critical to keeping market shares. However, the quality of the products can not be compromised. Therefore new technologies are introduced to collect data and analyze it to optimize production. One technology that is often mentioned in the industry is Industry 4.0, which is a combination of multiple technologies that can be implemented to create smart factories and smart manufacturing. This thesis aims to evaluate implementable solutions for Industrial Internet of Things(IIoT) and Cyber-physical production systems (CPPS). Regarding which generates the most value for companies that uses press hardening production lines. The aim is also to compare IIoT against current data acquisition and control systems on the market. Identifying possible solutions and evaluating them have gone through multiple stages, while using product development methodology. Firstly by observing and understanding how customers use the products and identifying potential problems associated with the manufacturing process. Using that knowledge and, through iterations, improve the solutions and validate them by being evaluated by the customers. The project results concluded in having identified 17 possible general solutions that have been evaluated. These can be categorised as Performance, Costs, or Predictive maintenance. The solutions that created the most value for the customers were pressure and vibration analysis. For implementation of data acquisition and control system, Industrial Internet of Things is advantageous compared to current systems. This is due to a more streamlined architecture and choices of protocols available. In the end, by analysing all the data, including the information received from the interviewees, the desirable solution includes detailed machine health monitoring and a system that ensures product quality. / Industrins teknologier och utrustning går framåt och vikten av att kontinuerligt kunna tillverka ökar. Fordonsindustrin är idag en konkurrensutsatt marknad där effektivitet är nyckeln till att behålla marknadsandelar, men kvaliteten på produkterna kan inte kompromissas. Därför introduceras ny teknik för att samla in data och analysera den för att optimera produktionen. En teknik ofta nämnd i branschen är Industri 4.0 som är en kombination av flera delsystem som kan implementeras för att skapa smarta fabriker och smart tillverkning. Syftet med detta examensarbete är att identifera implementerbara lösningar av Industrial Internet of Things och Cyberfysiska produktionssystem. Identifiera vilka som genererar mest värde för företag som använder presshärdande produktionslinjer. Samt jämföra IIoT med nuvarande datainsamlings- och kontrollsystem på marknaden. Processen att identifiera möjliga lösningar och utvärdera dem har genomgått flera stadier genom att använda etablerad produktutvecklingsmetodik. Genom att observera hur kunder använder produkterna och förstå potentiella problem som uppstår under tillverkningsprocessen. Därefter har den informationen genomgått iterationer för att förbättra lösningarna och slutligen validerats genom att utvärdera dem av kunden. Resultatet av projektet har identifierat 17 möjliga generella lösningar som har utvärderats. De kan kategoriseras som prestanda, kostnader eller förutsägande underhåll. De lösningar som skapade mest värde för kunderna var tryck- och vibrationsövervakning. För implementering av datainsamling och kontrollsystem är IIoT fördelaktigt jämfört med nuvarande system. Detta på grund av en mer strömlinjeformad arkitektur och val av tillgängliga protokoll. Slutaktligen, genom att analysera all data inklusive informationen från intervjupersonerna, inkluderar den önskvärda lösningen detaljerad maskintillståndsövervakning och ett system som säkerställer produktkvalitet.

In the global and dynamic business environment of today, Industry 4.0 and the development of digital networking and real-time connection are pushing manufacturing companies to introduce new technologies into their manufacturing processes. IIoT is seen as a key element of Industry 4.0 that enable the virtualization of manufacturing processes that can ensure smooth operations across the supply chain through real-time information collection. While researchers and practitioners alike agree that there are potential advantages of implementing real-time monitoring through IIoT they also uphold that there are critical challenges for adoption. Research shows that few companies have developed the structured strategies necessary to attain a consistent competitive advantage while implementing IIoT into their manufacturing processes. A large reason contributing to this is that there is no established industry standard for how to ensure interoperability, i.e the ability of different computerized products or systems to connect and exchange information with one another. To bridge the gap between theoretical knowledge of IIoT and the practical challenges of its implementation in a manufacturing process, the purpose of the study is to present a framework of the potential challenges and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring. To meet the purpose of this study a multiple case study was performed at Volvo Construction Equipment sites in different stages of IIoT implementation. As a result, four categories related to potential challengers and enablers of implementing IIoT for real-time monitoring were identified. These categories were: external environments, IT infrastructure, technology, and human factors. Four project phases of implementing an IIoT platform were also identified, which lays the foundation for the proposed framework. The framework provides a general understanding of how manufacturing companies can implement IIoT to achieve real-time monitoring in practice by highlighting potential challenges and enablers in each project phase. Contributing to current research, this thesis considers the holistic perspective of the research area, i.e a combination of both technical and social aspects, where the resulting framework provides guidance on how to implement IIoT for real-time monitoring. Future research may include confirmation of the framework in practice and performing a quantitative case study to achieve generalized results. / I dagens globala och dynamiska affärsmiljö driver Industri 4.0 och utvecklingen av digitala nätverk och realtidsanslutning tillverkande företag till att introducera ny teknik i sina tillverkningsprocesser. IIoT ses som ett nyckelelement i Industri 4.0 som möjliggör virtualisering av tillverkningsprocesser som kan säkerställa smidig drift över hela försörjningskedjan genom informationsinsamling i realtid. Även om både forskare och praktiker är överens om att det finns potentiella fördelar med att implementera realtidsövervakning genom IIoT, hävdar de också att det finns kritiska utmaningar för adoption. Forskning visar att få företag har utvecklat de strukturerade strategier som krävs för att uppnå en konsekvent konkurrensfördel samtidigt som de implementerar IIoT i sina tillverkningsprocesser. En stor anledning till detta är att det inte finns någon etablerad branschstandard för hur man säkerställer interoperabilitet, det vill säga förmågan hos olika datoriserade produkter eller system att koppla ihop och utbyta information med varandra. dess implementering i en tillverkningsprocess, är syftet med studien att presentera ett ramverk för de potentiella utmaningarna och möjliggörarna för att implementera IIoT för realtidsövervakning. För att uppfylla syftet med denna studie utfördes en multipel fallstudie på Volvo Construction Equipment-anläggningar i olika stadier av IIoT-implementering. Som ett resultat identifierades fyra kategorier relaterade till potentiella utmanare och möjliggörare för implementering av IIoT för realtidsövervakning. Dessa kategorier var: externa faktorer, IT-infrastruktur, teknik och mänskliga faktorer. Fyra projektfaser för att implementera en IIoT-plattform identifierades också, vilket lägger grunden för det föreslagna ramverket. Ramverket ger en allmän förståelse för hur tillverkningsföretag kan implementera IIoT för att uppnå realtidsövervakning i praktiken genom att lyfta fram potentiella utmaningar och möjliggörare i varje projektfas. Som ett bidrag till aktuell forskning tar denna avhandling hänsyn till forskningsområdets helhetsperspektiv, det vill säga en kombination av både tekniska och sociala aspekter, där det resulterande ramverket ger vägledning om hur man implementerar IIoT för realtidsövervakning. Framtida forskning kan innefatta bekräftelse av ramverket i praktiken och utförande av en kvantitativ fallstudie för att uppnå generaliserade resultat.

Firms today maintain complex supply chains containing many dependent stages to manufacture a product to the end customer. Here lies a dilemma, keeping extensive inventory generate higher customer satisfaction by enabling quick deliveries. This increase in inventory, however, comes at an increase in costs. Finding the balance between minimizing costs and increasing customer satisfaction is difficult. The search to solve this dilemma has led to the development of research in the area of inventory control. For long, optimization models have been developed to improve the supply chain holistically, from raw material-to-customer. Those approaches, however, have not been possible to apply in practice by being too computationally demanding. Also, they imply organizational adjustments that create issues beyond the optimization flow of materials. It explains why, despite significant technolog- ical advancements, many firms prefer to use non-holistic approaches. This thesis evaluates the tangible effect of using holistic optimization. The objective of this thesis’ is to determine optimal stock levels between dif- ferent stages of production. The method used is an optimization of inventory, stemming from Inventory Control Theories. Inventory optimization is at the cross- roads between logistics, economics, and management. The thesis builds on a case of inventory optimization identified at a large manufacturing firm. The literature in inventory optimization has indicated that inventory and customer services is a domain of continuous development. This thesis focuses on the adequation between total inventory cost and the customer service level. The method used to answer this question is the Multi-Echelon optimization model. This model seeks to optimize reorder points and reorder quantities. A comparison to the Single-Echelon model and a Base-Case allows for evaluation of the performance, discrete event simulation based on a company’s supply chain measures the effect. The result shows that the Multi-Echelon optimization model outperforms the two non-holistic models. This thesis shows the triple advantages of the Multi-Echelon optimization allowing for leaner manufacturing system by 1- reduction of waste, 2- less unproductive capi- tal tied up in inventory, and 3- adding value by increasing customer satisfaction. Other areas of inventory optimization in manufacturing should be able to take ad- vantage of the Multi-Echelon optimization model to manage materials stock-levels, delivery flows, and customer satisfaction. / Idag bedriver företag komplexa försörjningskedjor med många relaterade produk- tionssteg för att försörja sin efterfrågan. Dilemmat är att antingen ha stora lager för att säkerställa både snabb kundleverans och hög kundnöjdhet vilket kräver mycket bundet kapital. Alternativet är att spara pengar genom mindre lager men riskerar då att inte kunna leverera inom önskad tid och minska kundnöjdheten. Att hitta en balans är svårt. För att lösa problemet har forskning inom området lager- styrning ökat. Optimeringsmodeller har länge utvecklats för att förbättra försör- jningskedjor. De har inte kunnat appliceras i många företag p.g.a. avsaknaden av beräkningskraft och behovet att förändra organisationen utöver optimeringen. Det förklarar varför många företag, trots teknisk utveckling, fortfarande inte an- vänder ett helhetsperspektiv. Denna uppsats utvärderar de påtagliga effekterna vid holistisk optimering av produktion, lagerhållning, och kundleverans. Målet med uppsatsen är att fastställa optimala lagernivåer mellan de olika stegen inom en produktionskedja. Metoden som används är ”Multi-Echelon” op- timering och härstammar från området ”Inventory Control Theories”. Det är en blandning av logistik, ekonomi, och administration. Lageroptimering är ett ämne i konstant utveckling där kundnöjdhet blivit allt viktigare. Modellen optimerar när en ny beställning av material ska ske, samt dess storlek. Modellen utvärderas genom att jämföra prestationen med en ”Single-Echelon” modell och en grund- modell genom diskret händelsesimulering som är baserad på ett företags försör- jningskedja. Resultaten visar att ”Multi-Echelon” optimeringsmodellen presterar bättre än de två icke-holistiska modellerna vad gäller totalkostnad och kundser- vicenivå. Uppsatsen visar att ”Multi-Echelon” optimeringsmodellen har fördelar inom alla tre områdena: smidigare produktion genom mindre spill, mindre bun- det kapital krävs, och den ger en ökad kundnöjdhet genom säkrare leveranser inom ”rätt” tid. Andra områden inom tillverkningsindustrin borde kunna ap- plicera ”Multi-Echelon” optimering för att hantera sina lagernivåer, produktion, leveransflöden, och kundnöjdhet.

As industries are increasingly adapting to new technological trends for data collection and production efficiency, they are fulfilling the description of being part of the industry 4.0 (I4.0) paradigm. This swift development has led to unforeseen consequences concerning managerial and strategic aspects of security. In addition, threats and sophisticated attacks have increased, emphasizing a greater demand for information security management in the industrial setting. For smaller industrial manufacturers, information security management is not always available due the cost of resources, placing them in a challenging position. In addition, I4.0 introduces the area of OT/IT (Operational Technology and Information Technology) convergence, which is often heavily complex, creating the need for cross-competence. Furthermore, consequences from cyber attacks in the production domain can be catastrophic as they may endanger the safety and health of personnel. Thus, smaller manufacturing industries need to utilize existing resources to enable the prerequisites of managing security issues that may come with I4.0. Structuring and effectivizing the communication of security issues is needed to ensure that suitable competence can address security issues in a timely manner. The aspects of communication and competence are not addressed by current security standards and frameworks in the industrial context, nor are they equally applicable for smaller industrial organizations.  This study aims to contribute to the research field of information security in I4.0 by investigating how security vulnerabilities should be communicated at a smaller manufacturing industry that does not have an information security management system. The framework is based on a traditional incident response information flow and was designed at a Swedish manufacturing industry through the narrative of OT or production personnel.

The automotive industry is responsible for substantial emissions and is therefore transitioning to the new market of electromobility. With changing market conditions and uncertain demand, frequent product launches and customization are increasingly common. Responsiveness has also gained importance, which is why one way to manage the constant change is to use High-Mix-Low-Volume (HMLV) assembly lines. These produce multiple products but at lower volumes, and are characterized by their reconfigurability, i.e., capability to adapt their capacity as well as functionality. The HMLV assembly lines often have high product and process complexity. As a result, standardization and automation of the processes become difficult to realize. Instead, they are dependent on multi-skilled operators and flexible equipment to ensure high quality. Still, the industry continues progressing towards automation and connectivity. Industry 4.0 may facilitate this objective, as well as enhanced reconfigurability and quality in assembly, but despite the increasing interest in the field on Industry 4.0 and related concepts, there is limited research on its potential application for HMLV assembly lines. This report therefore studies the potential of Industry 4.0 to be implemented as a way to combine the strive for increased digitalization with the demand for customization and responsiveness. More specifically, the aim was to provide insights on how Industry 4.0 can improve process reconfigurability and quality in HMLV assembly lines, and to investigate the enablers and barriers to its implementation. To do this, a semi-structured literature review and a multi-case study were conducted. In total, six cases of varying characteristics were investigated through a series of unstructured and semi-structured interviews, site visits and direct observations. Industry 4.0 is built on Cyber-Physical Systems (CPS), which revolves around the integration of physical and digital assets in the manufacturing process. It was found that Industry 4.0 components could improve the reconfigurability and quality at HMLV assembly lines. The literature review presented a framework consisting of six features of reconfigurability: modularity, customization, scalability, convertibility, integrability and diagnosability. Most of these could directly or indirectly be enhanced by Industry 4.0 applications. For example, standardized interfaces in hardware and software were deemed essential for integrability. Mobile modular workstations such as AGVs (Automated Guided Vehicles) were examples of a key asset for scalability and convertibility. Availability, accessibility, and accuracy in data from operations, and effective analytics of the data, could improve modularity and customization. It could also improve diagnosability through predictive maintenance. Connectivity was a prerequisite for systematic data management which could also positively impact the quality. Data enabled a better understanding of processes and was the first step towards improvement. Having real-time data and visualizing it could lead to optimized planning and to addressing issues such as deviations close to the source. Another technology which could improve quality was for example augmented reality for operator training. Several enablers and barriers for Industry 4.0 implementation were identified. The most important enablers were the current paradigm shift towards digitalization, the alignment with agile working ways, collaboration between IT (agile) and production (waterfall/lean), and the synergy between reconfigurable systems and Industry 4.0 implementation. The most prevalent barriers were the lack of IT resources in production, legacy systems and equipment with established ways of working, and the integration of a segregated portfolio of systems. Finally, a recommendation is that all parts of the production system should be reconfigurable: equipment, systems and operators, and the way of working should be compatible with the philosophy. / Fordonsindustrin står för omfattande utsläpp och genomgår därför en övergång till den nya marknaden e-mobilitet. Med förändrande marknadsvillkor och osäker efterfrågan är frekventa produktlanseringar och specialanpassade produkter vanligt förekommande. Responsivitet har också blivit allt viktigare, varför en vanlig lösning för att möta konstant förändring är genom användandet av monteringslinor med hög mix och låg volym (HMLV). Dessa linor producerar flera olika produkter av lägre volym och karaktäriseras av sin rekonfigurerbarhet, det vill säga deras förmåga att anpassa sin kapacitet såväl som funktionalitet. Denna typ av monteringslinor har ofta hög produkt- och processkomplexitet vilket resulterar i att standardisering och automation av processerna blir svårt att realisera. Istället är de beroende av skickliga operatörer samt flexibel utrustning för att säkerställa hög kvalitet. Trenden är dock att industrin går mot högre nivåer av automation och uppkoppling. Industri 4.0 skulle kunna möjliggöra dessa mål, samt bidra till ökad rekonfigurerbarhet och kvalitet i montering, men trots det ökande intresset inom området Industri 4.0 och relaterade koncept är forskningen gällande dess potentiella tillämpning i HMLV monteringslinor begränsad. Denna rapport studerar därför potentialen för Industri 4.0 att tillämpas som ett sätt att kombinera strävan mot digitalisering med efterfrågan av specialanpassade produkter och responsivitet. Mer specifikt ämnar rapporten ge inblick i hur Industri 4.0 kan förbättra rekonfigurerbarheten och kvaliteten i monteringslinor med hög mix och låg volym, och att utreda både möjliggörande och hindrande faktorer för dess implementering. Metoden som använts för att göra detta har varit en semistrukturerad litteraturstudie samt en flerfallsstudie. Totalt studerades sex fall genom en serie ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, studiebesök och observationer. Industri 4.0 bygger på principen om cyberfysiska system, vilket handlar om integration av fysiska och digitala komponenter i tillverkningsprocessen. Det visade sig att komponenter av Industri 4.0 på flera sätt kan förbättra rekonfigurerbarhet och kvalitet för HMLV monteringslinor. Litteraturstudien presenterade ett ramverk bestående av sex egenskaper för att uppnå rekonfigurerbarhet. Dessa var: modularitet, specialanpassning, skalbarhet, konverterbarhet, integrerbarhet och diagnostiserbarhet. Majoriteten av dessa kunde direkt eller indirekt främjas med hjälp av Industri 4.0-applikationer. Exempelvis bedömdes standardiserade gränssnitt i hård- och mjukvara vara väsentligt för integrerbarhet. Mobila, modulära arbetsstationer såsom AGVer (Automatic Guided Vehicles) var exempel på en nyckeltillgång för skalbarhet och konverterbarhet. Tillgång till giltig data och effektiv analys av datan kunde förbättra modularitet och specialanpassning. Det kunde också förbättra diagnostiserbarheten genom proaktivt underhållsarbete av maskiner. Uppkoppling sågs som en förutsättning för systematisk datahantering vilket också kunde ha en positiv inverkan på kvaliteten. Data möjliggjorde ökad förståelse för processer och var därmed ett första steg mot förbättringar. Med hjälp av realtidsdata och visualisering av denna kunde planering optimeras och avvikelser adresseras nära källan. Ytterligare teknik som kunde förbättra kvalitet var exempelvis augmented reality (AR) för effektiv träning av operatörer. Ett flertal möjliggörande och hindrande faktorer för tillämpning av Industri 4.0 identifierades. De viktigaste möjliggörarna var den rådande digitaliseringen, samarbete mellan IT (agilt) och produktion (waterfall/lean), synergier mellan rekonfigurerbara system och Industri 4.0-implementering samt mellan Industri 4.0 och agila arbetssätt. De viktigaste barriärerna var brist på IT-resurser i produktion, utdaterade system och utrustning, samt integreringen mellan en uppsjö av skilda system. Slutligen presenterades rekommendationer, varav ett centralt råd var att alla delar av ett produktionssystem, det vill säga utrustning, system och operatörer, bör göras rekonfigurerbara.

With an increasing demand for customized products with short delivery times, high quality, and competitive prices, manufacturing firms have to be flexible, agile, effective, and productive. In Industry 4.0, the focus were on technologies as a response to the shifted business environment. Nowadays, the integration of humans with Industry 4.0 technologies has gained interest, also known as Industry 5.0. With an increasing focus on humans, Knowledge Management (KM) and Knowledge Transfer (KT) become essential for organizations to stay at the forefront and sustain competitive advantage. Consequently, this research investigates how a manufacturing company could improve its KT to operators, especially through the use of the technology Augmented Reality (AR). This study is an exploratory case study with an inductive research approach. From a scientific perspective, this research has used an interpretivist approach. The research consisted of several phases where data from interviews, internal documents, and observations were collected and compared with previous research on the subject. Through several data sources, triangulation of data was possible andthe research questions were answered. The approach of the thesis was to, firstly, analyze current KT methods within a manufacturing setting, secondly, to analyze the required knowledge, and, thirdly, to analyze the fit of AR within KT. It was found that KT through face-to-face communication was commonly used and could create a dependability on human interaction. It was also found that documents were used as a KT method and that a discrepancy in usage could occur. Moreover, it was found that the required knowledge by operators was related to operational, problem-solving, and innovative capabilities. With regard to this, it was found that AR primarily could aid explicit KT and enhance operational capabilities. It was also found that it could aid within additional areas as well, such as being a tool for problem-solving and interdivisional KT. The thesis contributes towards academics by connecting AR for operator support to the concepts of KT and KM. The thesis also contributes towards practice by giving recommendations on the usage of AR within a manufacturing context and contributes towards the discussion of aiding peers in their workplace development. / Med en ökad efterfrågan på skräddarsydda produkter med korta livscyklar, hög kvalitet, och konkurrenskraftiga priser måste produktionssystem bli mer flexibla, agila, effektiva och produktiva. Iindustri 4.0 var fokuset att med hjälp av teknologier nå ett skifte i dessa, men med ett ökat fokus på att integrera människan kom industri 5.0. Med ett ökat fokus på människan blir kunskapshantering och kunskapshantering en viktig del för organisationer att ligga i framkant och upprätthålla konkurrenskraftighet. Därav undersöker det här arbetet hur en bearbetande produktion kan förbättra dess kunskapsöverföring till maskinoperatörer, speciellt genom användandet av teknologin Augmented Reality (AR). Denna studien är en utforskande fallstudie med en induktiv ansats och från ett metodologiskt perspektiv har studien haft en interpretivistisk ansats. Forskningen bestod av flera faser där data från intervjuer, interna dokument och observationer samlades och jämfördes med tidigare forskning inom ämnet. Genom flera datakällor var triangulering av data möjligt och forskningsfrågorna kunde besvaras. Arbetet började med att analysera dagens metodik inom kunskapsöverföring för att sedan kolla på vilken kunskap som krävs av operatörer. Sedan undersöktes hur AR kan användas inom kunskapsöverföring. Resultatet och analysen visade att face-to-face var en vanligt förekommande metod som orsakar ett beroende på människorna involverade i processen. Det visade sig även att användandet av dokument var vanligt förekommande för att överföra kunskap och att en diskrepans kan förekomma. Kopplat till kunskapen hos operatörer visade det sig att operatörer behöver kunskaper som är operativa och kunskaper relaterat till problemlösning och innovation. Sedan undersöktes AR där det visades att AR bidrar mestadels inom explicit kunskapsöverföring och bidrar till operationella kunskaper. Det visade sig även att AR bidrar inom interdivisionell kunskapsöverföring och användas som ett verktyg vid problemlösning. Arbetet bidrar inom både praktiken och till litteratur. Till litteratur bidrar arbetet genom att föra samman AR som hjälpmedel för operatörer med kunskapsöverföring och kunskapshantering. Arbetet bidrar även till praktiken genom att ge rekommendationer för användandet av AR och till kunskapsöverföring till anställda för att främja en utveckling på arbetsplatsen.

Denna fallstudie har utförts på Stora Enso Skutskärs bruk och fokuserar på implementeringen av plattformen Fiori som är en del av företagets molnbaserade ERP-system. Studien använde sig av kvalitativa metoder som intervjuer på fallföretaget samt Alleima, Stora Enso Sunila och Stora Enso Varkaus. En enkätundersökning genomfördes även på Stora Enso Skutskärs bruk för att samla in kvantitativa data. Fallstudien valdes som metod för att analysera komplexa fenomen och sociala situationer.I den teoretiska referensramen framkommer fördelar och utmaningar med molnbaserade ERP-system. En fördel är exempelvis effektiv informationshantering medan en utmaning kan vara säkerheten. Vidare undersöks implementeringen av digitala verktyg där det framhävs att en välplanerad strategi och ledarskap som främjar samarbete och kommunikation är viktigt. Teorin framhäver att det ofta uppstår utmaningar med att implementera digitala verktyg, exempelvis brist på resurser och motstånd från medarbetare. Därefter presenteras teoretiska metoder för att stödja medarbetare vid införandet av digitala lösningar.Medarbetarnas upplevelse av plattformen Fiori var övervägande positiv och lärotillfällena som organiserades i samband med implementeringen uppskattades. Dock framkom det att kommunikationen kring implementeringen har varit en utmaning, och projektledaren har upplevt bristande stöd från ledningen. Motivationen att använda Fiori var låg eftersom lärotillfällena inte var obligatoriska. Det har även framförts förbättringsförslag så som tydligare supportkontakter och mer information om systemet. Studien har visat att upplevelsen inte är enhetlig hos de medarbetare som deltagit i studien, och studien diskuterar potentiella orsaker till detta. I studiens analys presenteras en ny processmodell som kan användas för att förbättra implementeringsprocessen. Modellen betonar vikten av kommunikation, ledarskap, stöd, delaktighet och resurser.Studien utfördes under åtta veckor och avgränsades till molnbaserade ERP-system. Det framkom intressant information under studiens gång som inte kunde undersökas vidare och resulterade i förslag till fortsatt forskning. Ett förslag var att undersöka hur information- och kommunikationsflöden påverkar implementeringsprocessen av digitala verktyg. / This case study has been carried out at Stora Enso Skutskär's mill and focuses on the implementation of the Fiori platform which is part of the company's cloud-based ERP system. The study used qualitative methods such as interviews at the case company as well as Alleima, Stora Enso Sunila and Stora Enso Varkaus. A survey was also carried out at Stora Enso Skutskär's mill to collect quantitative data. The case study was chosen as a method to analyze complex phenomena and social situations.In the theoretical frame of reference, advantages and challenges with cloud-based ERP systems emerge. An advantage is, for example, efficient information management, while a challenge can be security. Furthermore, the implementation of digital tools is examined where it is emphasized that a well-planned strategy and leadership that promotes collaboration and communication is important. The theory highlights that challenges often arise with implementing digital tools, for example lack of resources and resistance from employees. Then theoretical methods are presented to support employees in the introduction of digital solutions.The employees' experience of the Fiori platform was predominantly positive, and the learning opportunities organized in connection with the implementation were appreciated. However, it emerged that communication around the implementation has been a challenge, and the project manager has experienced a lack of support from management. The motivation to use Fiori was low because the learning opportunities were not mandatory. There have also been suggestions for improvements such as clearer support contacts and more information about the system.The study has shown that the experience is not uniform among the employees who participated in the study, and the study discusses potential reasons for this. In the study's analysis, a new process model is presented that can be used to improve the implementation process. The model emphasizes the importance of communication, leadership, support, participation, and resources.The study was conducted over eight weeks and limited to cloud-based ERP systems. Interesting information emerged during the study that could not be investigated further and resulted in suggestions for further research. One proposal was to investigate how information and communication flows affect the implementation process of digital tools.

Byggbranschen är en av de snabbast växande branscherna i världen men samtidigt är denen av de minst utvecklade gällande digitaliseringen. Fördelarna med digitalisering ärmånga men trots det anses implementeringen av digitala teknologier vara svår ochlångsam. Ledande personer på företagen spelar en viktig roll i adaptionen av nyateknologier och en ny teknologi som börjat användas på senare år är generativadesignverktyg. Generativ design handlar om att med hjälp av artificiell intelligens ta framolika byggplaner utifrån angivna kriterier. Ett program som bygger på denna teknologi ärForma. Forma är tänkt att vara en del av den fjärde industriella revolutionen och hjälpatill att minska tidsåtgång och kostnad samt öka hållbarhet och samarbetet i byggprojekt.Arbetet i den här studien har fokuserat på programmet Forma och undersökt vilkafaktorer som påverkar implementeringen av teknologin samt försökt härleda faktorernatill hur de varierar mellan olika företagsmodeller och uppdragstyper. Arbetet syftar till attutforska hur generativa design- och analysverktyg kan utveckla design- ochbyggprocesser samt lokalisera möjligheterna till implementering av den typen avprogram. Målet är att bidra med kunskap som kan hjälpa beslutsfattare att ta merinformerade och bättre beslut vid implementering av nya programvaror.För att uppnå syfte och mål har två typer av metoder använts. Den ena är en intervjustudiesom utgår från semistrukturerade intervjuer där representanter från fyra olika företagintervjuades. Den andra metoden som använts är en fallstudie där två objekt av olikastorlek och användningsområde undersökts. För att knyta ihop intervjuerna medfallstudien har en teknikacceptansmodell (TAM) med ett teknik-, organisation- ochmiljöramverk (TOE) använts.Resultatet visade att de två viktigaste faktorerna för ett företags implementering avgenerativa design- och analysverktyg är den upplevda användbarheten och den upplevdaanvändarvänligheten av programmet. Dessa påverkas i sin tur av bakomliggande externafaktorer som organisationens storlek, uppdragstyper, konkurrenssituation, förkunskaper,tekniska kompetens samt användarens behov. Forma ansågs vara ett bra program utifråntrovärdighet, tid, kostnad och funktionalitet, med vissa undantag för komplexiteten. Detär på processuell nivå som generativa design- och analysverktyg upplevs mest nyttiga urett implementeringsperspektiv. Fördelarna med Forma är framför allt hurimplementeringen av programmet ökar effektiviteten och produktiviteten i ett projekt ochsamtidigt skapar en bättre informations- och kommunikationshantering. Nackdelarnahandlar främst om brister i den mark- och höjddata programmet utgår från, risker att gåmiste om grundläggande kvaliteter för stadsbyggande samt en minskad användbarhet vidmindre och kommersiella projekt. / The construction industry is rapidly growing but lags in digitalization. Implementing digital technologies has been slow despite their advantages. Key personnel play a significant role in adopting new technologies, such as generative design tools. This study focuses on Forma, a generative design program, examining implementation factors across different business models and project types. The aim is to explore how these tools can improve design and construction processes. Two methods were used: interviews with representatives from four companies and a case study of two objects. Results highlighted perceived usefulness and perceived ease of use as key factors. Forma was considered good in terms of credibility, time, cost, and function, with some exceptions regarding complexity. Generative design tools were most useful at the procedural level, enhancing efficiency, productivity, and information management. Drawbacks include limitations in data and reduced usability in smaller projects.

Purpose – The purpose of the study is to gain a deeper understanding of which activities are important for manufacturing organizations during the digitalization process of existing production lines. Method – The study has adopted a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with company representatives with experience in digitalization from four different companies. The data gathered has been analyzed in conjunction with literature within the field to generate a thematic analysis that resulted in 26 first-order categories, 9 second-order themes and 3 aggregate dimensions. Findings – The analysis was able to identify various enabling activities that organizations with varying degree of digitalization experience utilized to facilitate the digitalization process for existing production. The activities were then divided into three different identified phases of the digitalization process: digital preparation, digital execution, and digital improvement cycle. With this, a framework with the different phases and activities has been developed to put the activities in relation to each other to understand how the digitalization process is connected. Theoretical contributions – The study contributes to the existing theory by providing a holistic view of the digitalization process for existing production lines. It broadens the perspective of what digitalization is and connects certain aspects of digitalization with change management. It finally extends on the notion of digital lighthouse and provides a framework for the activities that facilitate the entire process. Practical contributions – The study offers a practical framework that can aid managers and decision makers in understanding what activities they can work with to begin a digitalization initiative or complete an ongoing digitalization process. The study also highlights which prerequisites facilitate and have a positive effect on digitalization initiatives. Limitation and future research – The study was limited to focus on general activities that facilitate the digitalization process but does not discuss the technical aspects of the activities. The study has also been limited in the number of organizations and representatives it has been able to gather data from. Future research could therefore expand this framework and purpose to a wider range of organizations and delve into the technical aspects of digitalization in existing production lines. / Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vilka aktiviteter som är viktiga för tillverkande företag under digitaliseringsprocessen av existerande produktionslinor. Metod: Studien har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika företag med erfarenhet av digitalisering. Datan har analyserats tillsammans med litteratur inom ämnet för att skapa en tematisk analys som resulterade i 26 första-hands kategorier, 9 andrahands-kategorier och 3 dimensioner. Resultat: Analysen kunde identifiera flera möjliggörande aktiviteter som tillverkande företag med varierande erfarenhet av digitalisering kan uttnytja för att underlätta digitaliseringsprocessen för existerande produktionslinor. Aktiviteterna är indelande i tre olika faser av digitalisering: Digitalt förberedelse, Digitalt utförande, och Digitalt förbättringscykel. Med detta tillkommer ett ramverk med de olika faserna och aktiviteterna som har tagits fram för att förklara hur aktiviteterna förhåller sig till varandra och hur digitaliseringsprocessen är uppbyggd. Teoretiska bidrag - Studien bidrar till den existerande teorin genom att ge en övergripande blick av digitaliseringsprocessen för existerande produktionslinor. Den vidgar perspektivet av vad digitalisering är och kopplar ihop vissa aspekter av digitalisering med förändringsledning. Slutligen utvidgar den litteraturen kring digitala fyrar och levererar ett ramverk för de aktiviteter som underlättar hela processen. Praktiska bidrag - Studien bidrar med ett praktiskt ramverk som kan hjälpa ledare och beslutstagare förstå vilka aktiviteter de kan jobba med för att påbörja ett digitaliseringsprojekt eller slutföra ett pågående. Studien belyser även vilka förutsättningar som kan underlätta och ha en positiv effekt på digitaliseringsprojekt. Begränsningar och framtida forskning - Studien var begränsad i det avseendet att den fokuserar på generella aktiviteter som underlättar digitaliseringsprojekt men diskuterar inte de tekniska aspekterna av aktiviteterna. Studien är även begränsad av antalet bolag och representanter som den kunde samla data från. Framtida studier kan validera ramverket and syftet till fler industrier och dyka djupare in i de tekniska aspekterna av digitalisering av existerande produktionslinor.

In line with today's emergence of new technology, there is high competition within the manufacturing industry, which places higher demands on today's industries to develop new strategies to withstand the fierce competition. For this reason, today's industry needs to be more efficient and is becoming increasingly digitized, which is the core of the new industrial revolution called "industry 4.0".  The aim of this study is to investigate, with the help of value flow analysis, new innovative tools, and principles within lean production, whether the manufacturing process can be more efficient. The study was carried out at a manufacturing company that produces dehumidifiers and has ambitions to streamline it’s manufacturing process.  Through the literature review, site observations, interviews and data analysis, a comparison was made with the theory to find solutions to the problems that emerged. The results of this study show that it is theoretically possible to make a manufacturing process more efficient using these methods. It can be pointed out that one important study will be to test these solutions to see what results can be achieved. / I linje med dagens framväxt av ny teknik råder det hög konkurrens inom tillverkningsindustrin, vilket ställer högre krav på dagens industrier att utveckla nya strategier för att stå emot den hårda konkurrensen. Av den anledningen måste dagens industri bli mer effektiv och digitaliseras alltmer, vilket är kärnan i den nya industriella revolutionen som kallas "industri 4.0".  Syftet med denna studie är att med hjälp av värdeflödesanalys, nya innovativa verktyg och principer inom lean production undersöka om tillverkningsprocessen kan bli mer effektiv. Studien genomfördes på ett tillverkningsföretag som producerar avfuktare och som har ambitioner att effektivisera sin tillverkningsprocess.  Genom litteraturgenomgång, platsobservationer, intervjuer och dataanalys gjordes en jämförelse med teorin för att hitta lösningar på de problem som uppstod. Resultaten av denna studie visar att det är teoretiskt möjligt att effektivisera en tillverkningsprocess med hjälp av dessa metoder. Det kan påpekas att en viktig studie kommer att vara att testa dessa lösningar för att se vilka resultat som kan uppnås.