Denna studie utforskar hur en informationsgrafik om ett framtida globalt hot mot folkhälsan, antibiotikaresistens, kan utvecklas och utformas med ett perspektiv mot individens ansvar istället för den mer vanligt förekommande nyhetsvinklingen mot myndigheters ansvar. Detta inom ett statiskt format för publicering i svenska dagspressen.   Uppdragsgivare för grafiken var TT Nyhetsbyrån. Arbetet utgick från tidigare publicerad grafik angående antibiotikaresistens från nyhetsbyrån. För att finna förbättringsmöjligheter genomfördes en formalanalys på materialet. En analysform som har sitt ursprung i gestaltpsykologiska teorier där komposition, färg och form granskas. I tolkningen finns ett narrativ och riskkommunikationsperspektiv. Fynden av analysen resulterade i att utformningen av grafiken utfördes med hjälp av gestaltpsykologiska teorier för att koppla samman olika element och narrativa teorier angående struktur för att hålla samman flera meningsbärande delar till en sammanhållen enhet. För de enskilda bildernas utformning söks stöd i tidigare forskning angående hälsoinformation gentemot lekmän samt gällande visualiseringar av sannolikheter eller hot. Detta ledde fram till bilder med ett avskalat maner och låg detaljnivå i syfte i att tydliggöra budskapet. Efterforskningarna hade stor inverkan på informationsurvalet och figurerna vilka balanserades mot att förmedla evolutionär kunskap[1] kring bakteriers antibiotikaresistens och visa hur en person kan bidra till minskad spridning i stället för att försöka väcka känslor som rädsla genom att spegla de värsta konsekvenserna.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

I denna uppsats har jag ämnat göra en kritisk fallstudie av Apples riskkommunikation kring iPhone 5c och dess miljöpåverkan. Detta innefattar ett holistiskt perspektiv av informations- och kommunikationsteknik i vardagen som medievetenskapen börjat inkludera allt mer. Det är vidare också ett exempel på hur utvecklingen av medietekniken börjat få en allt större uppmärksamhet. Främst från teknikjournalister men också, som redovisat i denna uppsats, från medieteoretiker. Anmärkningar och synpunkter som handlar om att dagens medieteknik hade kunnat göras miljövänligare än vad den gjorts. I denna studie har jag ämnat utforska och besvara frågan:   –      Hur kommuniceras iPhone 5c:s livscykel och hur kan denna kommunikation sättas i förhållande till den kritik som riktats mot dagens informations- och kommunikationsteknik?   Genom att ha undersökt och samlat ihop de källor som behandlat kritiken inom miljö- och medieforskningen, har jag i denna uppsats kunnat värdera men inte avgöra slutgiltigt hur detta förhållande ser ut. Snarare har min uppsats inneburit en kritisk granskning som kan påbörja att belysa dessa komplexa samband. Jonas Jonsson skriver om företags olika kommunikationsstrategier där företag kommunicerar ut sin verksamhet för att bejaka kraven från allmänheten (Larsson, 2008:135), men hur ska allmänheten veta vilka krav som ska/kan ställas på företagen? De ny-materiella medieteoretikerna har bevisat att det finns ett flertal ouppmärksammade faktorer som företagen borde ta hänsyn till (Parikka 2012:3). Med större spridning av denna kunskap kan vi bredda vår förståelsehorisont och hjälpa varandra att tillsammans ställa högre krav på företagen. Det jag kommit fram till är att det finns ett flertal problematiska faktorer och att iPhone 5c kanske inte är så miljövänlig som Apple påstått. Deras produktion må vara mer miljövänlig än andra företags, trots detta vill jag poängtera att studier som denna är viktig - speciellt då de visar på att företag definitivt kan göra mer än vad de påstår sig göra.   Nyckelord: riskkommunikation, media arkeologi, planerat åldrande, black-box och livscykelanalys.

Mental workload was investigated using electroencephalography (EEG) and National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). The purpose of the study was to investigate the impact of passive and interactive learning on mental workload. The passive group (N = 5) had passive learning by reading a document regarding fire and safety when working in a laboratory, while the interactive group (N = 6) in addition to reading also had interactive learning by working with the same document in a group. On a follow-up test with EEG and NASA-TLX five days after the learning session, the subjects had a knowledge test based on the earlier learning. The results showed no significant divergence between the groups in mental workload measured with EEG and NASA-TLX or performance on a knowledge test. The subjects had difficulties remembering the fire and safety-routines on the knowledge test, which is consistent with previous research on risk communication. There was no correlation between EEG and NASA-TLX, which may be due to the difficulty in making accurate estimates of mental workload. / Mental arbetsbelastning har undersökts med elektroencefalografi (EEG) och National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). Syftet med studien var att undersöka påverkan av passiv och interaktiv inlärning på mental arbetsbelastning. Den passiva gruppen (N = 5) fick passiv inlärning genom att läsa dokumentet ”Hälsa och Säkerhet vid kemiskt arbete på laboratorier, Kemiteknik (Säkerhet vid kemiskt arbete)” medan den interaktiva gruppen (N = 6) utöver genomläsningen även fick interaktiv inlärning genom att prata och samverka interaktivt i en grupp. Fem dagar efter inlärningen genomförde försökspersonerna ett kunskapstest baserat på den tidigare inlärningen med mätning av EEG samt NASA-TLX. Resultaten visade inte någon signifikant skillnad mellan grupperna i mental arbetsbelastning mätt med EEG och NASA-TLX eller prestation mätt med ett kunskapstest. Försökspersonerna hade svårt att minnas information från brand- och säkerhetsrutinerna på kunskapstestet, vilket är i enlighet med tidigare forskning om riskkommunikation. Inget samband erhölls mellan EEG och NASA-TLX, något som kan bero på svårigheten att träffsäkert skatta mental arbetsbelastning.

Sökord: proaktiv kriskommunikation, kommun, region, kriskommunikation, riskkommunikation, krisberedskap Denna studie undersöker det proaktiva arbetet med kriskommunikation på sex svenska kommuner. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna tar sig an aspekter av sitt kommunikativa uppdrag för att säkerställa medborgarnas rätt till information. Ambitionen utifrån detta är att starta en diskussion om de faktorer som har en inverkan på det proaktiva kriskommunikationsarbetet, om det finns återkommande strategier eller om arbetet skiljer sig drastiskt. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kommunikationsanställda med god kunskap om arbetet med kriskommunikation på respektive kommun. Studiens resultat visar att kommunernas strategier för det proaktiva kriskommunikationsarbetet kan kategoriseras in i följande kategorier: Samordning, riskbedömning, övning, styrdokument och individuell beredskap. Hur strukturerat och hur kontinuerligt kommunerna arbetade med dessa strategier skiljer sig. Vi kan konstatera att kommunerna i studien tolkat sitt kommunikativa uppdrag under en kris på olika sätt och arbetar i olika grad förberedande för att underlätta det aktiva krisarbetet. Resultatet visar mönster som indikerar att mindre kommuner arbetar mindre förberedande med sin kriskommunikation än större. Då de har färre anställda blir arbetet färgat av den enskilda personens inställning och kunskap om kriskommunikation. De har även mindre möjlighet till specialiserade funktioner inom kommunikationsarbetet vilket påverkar graden av proaktivitet. En annan faktor som har inverkan på graden av proaktivitet är de externa aktörer kommunerna har ett samarbete för krisarbete med. Resultatet visar att kommuner med större grannkommuner har fler positiva erfarenheter av samordning än de kommuner som ligger i regioner med lägre befolkningsmängd.

Samhället står inför olika typer av kriser men medborgarna verkar inte vara förberedda. Kommuner och andra myndigheter spelar en stor roll för invånarnas säkerhet, när en kris inträffar samtidigt som invånarna har ett eget ansvar, gällande förberedelser inför potentiella kriser. MSB fick år 2018 i uppdrag av regeringen, att distribuera en broschyr till allmänheten med syfte att öka medborgarens kunskap kring krisberedskap. Broschyren skulle fungera som ett verktyg för medborgare gällande eget ansvar vid en krissituation. Denna uppsats kommer därför att handla om studenters krisberedskap och vilka faktorer som påverkar denna inför en potentiell kris.  Data har samlats in genom att intervjua studenter som har fått broschyren och datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  I resultatet framgick att broschyren inte hade en nämnvärd påverkan av studenternas intresse av införskaffande av material för beredskap däremot hade studenterna påverkats och börjat tänka på beredskap och kriser. Information spelar en viktig roll för studenternas beredskap, och det finns kunskap hos studenterna gällande vilket eget ansvar de har om en kris skulle inträffa.  Det huvudsakliga ansvaret ligger enligt studenterna på myndigheter och andra organ för medborgarnas säkerhet men även information som skickas till allmänheten. Dock anser studenterna att medborgare bär ett eget ansvar för att ta del av informationen från kommuner och myndigheter. Enligt studenterna bör det finnas ett samspel mellan individer och övriga organ. Studenterna anser också att information behöver inhämtas från flera olika källor av massmedia för att kunna få en korrekt övergripande bild av en händelse. Studenternas omgivning är en del som påverkar studentens krisberedskap då familj och vänner kan påverka studenter gällande beredskap. Hantering av mediciner är något som poängterades att broschyren saknade. Vissa mediciner behöver hållas kylda och därför anses möjliga sätt att hantera frågan särskilt viktig. Studenterna menar att broschyren hade behövt gå mer på djupet för att vara till större nytta.  Ledare i en kris är något studenterna anser är viktigt, då många av dom inte vet hur eller vart de ska ta vägen om en kris skulle inträffa. Studien skulle kunna generaliseras och beröra fler respondenter förutom studenter. Individer i många olika sammanhang skulle kunna spegla sig i den situation som studenterna befinner sig i. / The society stands for different kind of crisis and the citizens doesn’t seem to have enough preparation. Municipalities and authorities do play a crucial role for the resident’s safety when a crisis occur but at the same time the residents have their own responsibility regarding preparation for eventual crisis that may occur. MSB year 2018 got a mission from the government to distribute an information flyer to the public for to be able to raze their knowledge about crisis preparation. The information flyer would work as a tool for the public for to be able to take responsibility in a crisis. The purpose of this paper is to examine how students experience that their crisis preparations and which factors affect theirs preparation to a potential crisis. The data has been collected through interviews with students who received the information flyer and the data material has be analyzed with a quality content analysis. The results showed that the information flyer had a little impact on the students interest of purchasing preparedness kit but on the other hand the students had started to get thoughts of preparedness and crisis. Information is a very strong component for the student’s preparedness, but also the students do have a knowledge which regard own responsibility if a crisis should occur. The main responsibility though lays as the students tell on the authorities for the civilian’s safety but also the information which is sent out to them. Beside that the students consider that the civilians have also an own responsibility to make sure that they get the information sent to them from the authorities and the municipalities. As the students say there must be a cooperation between the authorities and the residents. Beside that the students consider that the information which is sent must needs to be obtained from different kind of sources of the media for to be able to get a correct and full information of a situation. Moreover, the student’s surroundings can affect their crisis preparedness due to family and friends. Handling medicine is something that is pointed out the information flyer didn’t include. Some medicines need to be chilled and thus also the it is considered that this question is important. The students mean that the information flyer needs to be more specific for to cover this and have a wider benefit. Leadership is also something that the students see as important due to many of them doesn’t know how or what to do if a crisis should occur. This study could be generalized and affect more respondents beside students. Individuals in many different situations could reflect themselves in the situation the students in the study are in.

Denna kvalitativa studie syftar att undersöka på vilket sätt elsparkcykelföretaget Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet på deras webbplats och app i förhoppning att påverka sina användare till ett trafiksäkert beteende. Materialet består av fyra medietexter från företagets webbplats och app. Med hjälp av en retorisk analysmetod och studiens teoretiska utgångspunkter riskkommunikation och retorik, har språkliga element analyserats. Resultatet visar att Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet genom att använda sig av flera retoriska verktyg. Studien visar att Voi Technologys riskkommunikation om trafiksäkerhet är trovärdig, saklig och tydlig. Företaget bygger på sin karaktär och kompetens som företag, vilket har en väsentlig roll i deras kommunikation. Genom argument som uppmanar till handling skapas möjlighet för mottagaren att bli riskmedvetna, vilket kan resultera i att mottagarna genom sitt eget agerande kan utsätta sig själva och andra för färre risksituationer.

Under en kris tenderar människor att aktivt söka upp information under pågående kris och vänder sig till alternativa källor om den primära upplevs otillräcklig. Därför är det extra viktigt att information finns tillgänglig samt att den är begriplig att förstå. I denna uppsats undersöks Sveriges 21 regioners startsidor. Syftet är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka hur Sveriges regioner kommunicerar krisinformation visuellt. Genom metoden kvantitativ innehållsanalys har både det totala utrymmet och frekvensen av de visuella elementen färg, typografi och bild mätts. Fokus låg på att undersöka den visuella kriskommunikationen vilket kommunicerade pandemin covid-19. För att få en bättre förståelse i hur väl respektive region visuellt kommunicerade kris, relaterat till covid-19, jämfördes värdena med övrig visuell kommunikation. Undersökningsens resultat visar på att samtliga regioner i överlag är eniga i den visuella kriskommunikatinen när det gäller typografi och färger. Det som skiljer regionerna åt är användandet av bilder, där de olika typer av bild urskiljer varandra. Där somliga regioner väljer att kommunicera med enbart eller till stor del med illustrationer väljer andra regioner att kommunicera enbart eller till stor del med fotografier.

Bakgrund: Brandrelaterade dödsfall är ett globalt folkhälsoproblem som årligen skördar runt 300 000 människoliv och skadar därutöver miljontals människor runt om i världen. I Sverige omkommer årligen runt 85 personer i bostadsbränder och ungefär 200 personer skadas allvarligt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi i syfte att stärka den enskilda individens brandskydd. Ett av de prioriterade områdena är att kartlägga och identifiera olika grupper med hög risk för inblandning i bränder för att sedan kunna genomföra målgruppsanpassade kommunikationsinsatser. Här lyfts målgruppen barn och unga upp som vid en ökad riskmedvetenhet inom brand ger en bibehållen och utvecklad brandskyddsförmåga på lång sikt. Unga personer har en tendens att vara involverade i brandrelaterade händelser och har dessutom en benägenhet att vara ointresserade av brandsäkerhet. Prevention genom utbildning anses vara den mest modifierbara strategin för att motverka detta och förebyggande träning har visat sig vara effektivt för att förbättra deras beteendekunskaper i brand att applicera i verkliga förhållanden. Idag finns emellertid inget övergripande ramverk som vägleder i hur en effektiv och fungerande brandsäkerhetsutbildning till barn och unga ska bedrivas vilket anses vara nödvändigt både för att lyckas utveckla nya utbildningsprogram och för att utvärdera redan befintliga utbildningsinsatser.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svensk räddningstjänst kommunicerar brandsäkerhet till elever i grundskolan för att få en ökad förståelse för hur kommunikationsinsatser bedrivs med unga personer och vilka kommunikationsvägar som anses effektiva.  Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Till studien har ett strategiskt urval tillämpats vid val av deltagare att ingå i undersökningen. Genom att tillämpa denna urvalsmetod har valet baserats på individer som ger den talrikaste datan och som är mest relevant för studiens syfte och frågeställning. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats och vidare analyserats genom kvalitativ textanalys. Resultat: Studiens huvudresultat visar oberoende på att 1) räddningstjänsten upplevde i det stora hela en positiv effekt av deras utbildningsinsatser trots att samtligas tillvägagångsätt skiljde sig åt. Insatserna ledde till fler vinster än en ökad medvetenhet för skoleleverna, 2) de största utmaningarna som upplevdes i kommunikationen till barn och unga var att nå fram till de som tenderade att vara ointresserade, trötta eller som uteblev från utbildningstillfällena helt, 3) samtliga deltagare utförde sina utbildningsinsatser med beaktande av att riskuppfattning kan skilja sig åt eleverna emellan utifrån deras ålder, 4) räddningstjänstområdena använde sig inte av någon specifik kommunikationsteknik och föredrog sedvanliga kommunikationsvägar framför modernare teknik, 5) det framkom brister i utvärdering av de brandsäkerhetsutbildningar som bedrevs mot skolverksamheterna idag.