Denna kvalitativa studie syftar att undersöka på vilket sätt elsparkcykelföretaget Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet på deras webbplats och app i förhoppning att påverka sina användare till ett trafiksäkert beteende. Materialet består av fyra medietexter från företagets webbplats och app. Med hjälp av en retorisk analysmetod och studiens teoretiska utgångspunkter riskkommunikation och retorik, har språkliga element analyserats. Resultatet visar att Voi Technology kommunicerar trafiksäkerhet genom att använda sig av flera retoriska verktyg. Studien visar att Voi Technologys riskkommunikation om trafiksäkerhet är trovärdig, saklig och tydlig. Företaget bygger på sin karaktär och kompetens som företag, vilket har en väsentlig roll i deras kommunikation. Genom argument som uppmanar till handling skapas möjlighet för mottagaren att bli riskmedvetna, vilket kan resultera i att mottagarna genom sitt eget agerande kan utsätta sig själva och andra för färre risksituationer.

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.

Electric scooters have been pointed out as an important solution in today’s urban transportation systems and as vehicles that will contribute to more sustainable traffic. Based on new technology and new means of transportation being offered, the way we choose to transport ourselves also changes. More individuals choose to rent, or share vehicles instead of owning their own, which may lead to shared mobility growing further in the future. This study examines people's perceptions of electric scooters and electric scooters in the urban space in central Stockholm, with perspectives from users and non-users. The study consists of a qualitative interview study in which the interviews have taken place with users and non-users and with an equal distribution between sexes. The study also consists of a knowledge review with research from previous relevant studies. Finally, the results are presented based on five different focus areas: choice of means of transport, accessibility, legislation, safety, and security as well as opinions and attitudes, and an analysis based on the issues is raised. Based on the results of the study, there is a positive attitude towards electric scooters as a means of transportation and of its potential, both among users and non-users. The findings show that the scooters have made a difference in the traffic environment with implemented and planned measures, but also that there is a need for further development and adaptation of the vehicle in the urban transportation systems. Regulation and legislation regarding electric scooters are considered deficient, and incorrect parking and mismanagement among users were highlighted as problematic. / Elsparkcyklarna har pekats ut som en viktig roll i transportsystemet och som ett fordon som ska bidra till en mer hållbar stadstrafik. Baserat på ny teknik och nya färdsätt som erbjuds förändras också sätten vi väljer att transportera oss på. Fler individer väljer att hyra eller dela på fordon i stället för att äga ett eget vilket kan leda till att delad mobilitet kommer att växa ytterligare i framtiden.  I den här studien undersöks människors uppfattningar kring elsparkcykling och elsparkcyklar i stadsrummet i centrala Stockholm, med perspektiv från användare och icke-användare. Studien består av en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna skedde med användare och icke-användare och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Studien består även av en kunskapsöversyn med forskning från tidigare relevanta studier. Avslutningsvis presenteras dels resultaten utifrån fem olika fokusområden: färdmedelsval, tillgänglighet, lagstiftning, trygghet och säkerhet samt åsikter och attityder och dels lyfts en analys upp baserad på frågeställningarna. Utifrån resultaten av studien finns en positiv syn på elsparkcyklar som färdmedel och dess potential. Det konstaterades att det skett en skillnad i trafiken med genomförda och planerade åtgärder, men även att det finns behov av en fortsatt utveckling och anpassning av fordonet i trafiken. Reglering och lagstiftning kring elsparkcyklarna anses som bristfälliga, och felparkeringar samt misskötsel bland användare lyftes upp som problematiskt.

Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare. / This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.

Denna studie syftar till att belysa elsparkcykelns roll i transportplaneringen och arbetet med hållbara transportsystem. Mobilitet och tillgänglighet är faktorer som ligger till grund för människors val av resor och värderas därför högt inom städers transportplanering. Mikromobila fordon är innovativa transportmedel med syfte att främja hög mobilitet och tillgänglighet samtidigt som de bidrar med ett hållbart resande. Studien berör ämnet resebeteende för att undersöka användningen av mikromobilitet för alternativa transportmedel. Det har även gjorts undersökningar baserat på metoden mobility management för att undersöka metoder för beteendepåverkan samt vilka syfte dessa har. Meningen med dessa åtgärder ligger till grund i att minska bilanvändningen samt att människor ska övergå till mer hållbara transportmedel. Studien undersöker fenomenet elsparkcyklar och resebeteenden i Malmö stad, Helsingborg stad och Trelleborg kommun, några av Skånes största kommuner. Malmö och Helsingborg har implementerat elsparkcyklar i deras transportnät och ställer sig i grunden positiva till fordonen men att situationen på flera sätt behöver lösas. Politiken har uttalat sig om att elsparkcyklar är här för att stanna eftersom de ser en potential i att skapa en högre mobilitet och framtidstänk i dessa fordon. Regleringar för elsparkcyklar har tillkommit under senare år efter att fordonen implementerats. Detta på grund av att städerna var oförberedda när elsparkcykelföretagen valde att etablera sina verksamheter. Detta har medfört att städerna halkade efter i utvecklingen och processen att tillämpa regelverk har tillkommit i efterhand. Eftersom det är ett relativt nytt fordon har ingen större studie genomförts kring användningen av dessa fordon vilket har lett till att städer har haft svårt att analysera vilka verktyg som behövs för en bra utveckling av elsparkcyklar i staden. Studiens dokument- och intervjustudie har belyst kommunernas arbete med hållbara transporter och förändrat resebeteende samt deras syn på det nya mikromobila fordonet elsparkcykeln, vilket har bidragit till en bred grund att utveckla studiens analytiska del såväl som resultat. Uppsatsens slutsats kommer fram till att arbetet att uppnå ett hållbart resande kräver ett tillitsfullt samarbete mellan involverade transport- och statliga aktörer, samt tydligt utvecklade strategier för integrering av transportsystemen som underlättar för individer i påverkansarbetet. Men om elsparkcyklar är en del i detta är fortfarande oklart. / This study aims to shed light on the role of electric scooters in transport planning and sustainable transport systems. Mobility and accessibility are factors that underpin people's travel choices and are therefore highly valued in urban transport planning. Micromobile vehicles are innovative means of transportation with the aim of promoting high mobility and accessibility while contributing to sustainable travel. The study addresses the topic of travel behavior to investigate the use of micromobility for alternative means of transport. There have also been studies based on the mobility management methodology to investigate methods for influencing behavior and their purpose. The purpose of these measures is based on reducing car use and encouraging people to switch to more sustainable modes of transport. The study investigates the phenomenon of electric scooters and travel behavior in Malmö city, Helsingborg city and Trelleborg municipality, some of Skåne's largest municipalities. Malmö and Helsingborg have implemented electric scooters in their transport network and are basically positive about the vehicles, but the situation needs to be resolved in several ways. Politicians have stated that electric scooters are here to stay because they see a potential in creating higher mobility and future thinking in these vehicles. Regulations for electric scooters have been added in recent years after the implementation of the vehicles. This is because cities were unprepared when electric scooter companies chose to establish their operations. This has meant that cities have lagged behind in the development and the process of applying regulations has been added afterwards. Since it is a relatively new vehicle, no major study has been conducted on the use of these vehicles, which has led to cities having difficulty analyzing what tools are needed for a good development of electric scooters in the city. The study's document and interview study has highlighted the municipalities' work with sustainable transport and changed travel behavior as well as their view of the new micromobile vehicle the electric scooter, which has contributed to a broad basis for developing the study's analytical part as well as results. The thesis concludes that the work to achieve sustainable travel requires a trusting cooperation between the involved transport and governmental actors, as well as clearly developed strategies for integrating the transport systems that facilitate individuals in the advocacy work. But whether electric scooters are part of this is still unclear.

När delningstjänster för elsparkcyklar spred sig över hela världen hade städer varken kunskap eller verktyg att hantera detta nya fenomen. Situationen var liknande hösten 2019 när de över en natt kom och belamrade Malmös gator. Sedan delningstjänster för elsparkcyklar kom till Malmö har förhandlingar och utvecklingen av dess drift skett kontinuerligt och gör så även idag. Samtidigt har det pågått en debatt om hur bra elsparkcyklarna verkligen är, då främst gällande miljö-, regel- och säkerhetsperspektiv. Vad som saknats är en bredare debatt kring dess sociala påverkan av samhället. I en artikel i Sydsvenskan framgick det dock att elsparkcykeloperatörerna inte erbjuder delningstjänsten i Malmös utsatta områden till följd av bland annat vandalisering av fordonen. Elsparkcykeloperatörernas makt att exkludera områden och dess invånare från delningstjänster för elsparkcyklarna är problematiskt då det skapar ojämlika förutsättningar för Malmöbor att transportera sig i staden. Genom en triangulering av dokumentstudier och intervjuer undersöker uppsatsen hur det kommer sig att elsparkcykeloperatörer kan bestämma var elsparkcyklar får och inte får köra och/eller parkera samt hur samarbetet mellan publika och privata aktörer ser ut. Detta har undersökts för att bilda förståelse för hur exkluderingen av de utsatta områdena kommit till. Därefter har konsekvenserna av denna förhandlingsprocess undersökts utifrån begreppen transportexkludering och territoriell stigmatisering. Bristande regelverk och en skev maktbalans mellan publika och privata aktörer ger negativa konsekvenser för hur socialt utsatta områden i Malmö exkluderas och stigmatiseras av elsparkcykeloperatörerna på grund av marknadsintressen. En nationell lagändring och upphandling kan vara en väg framåt för att Malmö Stad själva ska kunna besluta om vart delningstjänster för elsparkcyklar ska finnas och förhindra att områdena exkluderas. På så vis kan de också uppnå sina egna mål och visioner i arbetet för inkluderande och rättvisa transportmöjligheter för alla i invånare i Malmö. / When e-scooter sharing spread all over the world, cities had neither knowledge nor tools to handle the new phenomenon. This was also the case when they in the fall of 2019 came to the city of Malmö and trafficked the streets overnight. Since they came to the city, negotiations and development of the operations have continuously evolved and still do today. Meanwhile there has been a debate about how good the e-scooters actually are, mainly regarding environmental impact, regulation and safety. What’s been lacking is a broader debate about its social impact on society. However, an article in the newspaper Sydsvenskan shed light on the fact that no e-scooter company operates in Malmös ‘vulnerable areas’ using the risk of vandalism of the vehicles as a reason for this choice. The power that the e-scooter companies exclude certain areas from using the e-scooter is problematic since it creates unequal transport possibilities for the citizens of Malmö to travel around the city. Through a triangulation of document studies and interviews, this research examines how the e-scooter companies can decide where e-scooters are allowed or not allowed to drive and/or park. Furthermore, the research also looks into the collaboration between public and private actors. These topics have been researched to form an understanding of how the exclusions of the ‘vulnerable areas’ have been created. Based on this, the research then examines the consequences of the negotiation processes based on the theoretical concepts of transport exclusion and territorial stigmatization. Deficient laws and a skewed power balance results in negative consequences for how ‘vulnerable areas’ in Malmö are excluded and further stigmatized due to economic factors. We suggest that a national change of laws and a public procurement could be a way forward for the municipality of Malmö, which would allow them to decide for themselves that the ‘vulnerable areas’ can’t be excluded and hence be able to achieve their own visions to have inclusive and just transport opportunities for all citizens of Malmö.

Sedan etableringen 2017 har en drastisk ökning av elscootrar skett i Sverige och framförallt i Stockholms innerstad. Denna radikala förändring inom färdmedel har skakat om den rådande trafikmiljön. Olyckor och parkeringsproblematik har stått i fokus för medias rapportering kring fenomenet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur företagen som utvecklar elscootrar arbetar med säkerhet för användarna och anpassar sin produktutveckling efter svenska lagar och trafikregler. Studien behandlar även hur man på ett säkert sätt kan integrera nya färdmedel i samhället. För att lägga en grund för arbetet har en litteraturstudie genomförts och en teoretisk referensram tagits fram. Informationsinsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre företag som utvecklar eller hanterar elscootrar, ansvarig för elscootrar på Stockholms Stad samt respondenter från Transportstyrelsen med regeringsuppdraget Att utreda behov av förenklade regler av eldrivna enpersonsfordon. Intervjuerna har transkriberats, kodats, delats upp i teman och analyserats. Idag är de flesta elscootrar som finns i Stockholm klassificerade som cyklar. Detta innebär utöver krav på bland annat broms och ringklocka att maxhastigheten ej får överstiga 20 km/h och motoreffekten max får vara 250 W. Flera aktörer ser en problematik i detta och en gemensam önskan hos alla respondenter är att hitta en klassificering som ger tydlighet för vad som gäller, reder ut oklarheter och främjar utvecklingen av färdmedlet. Resultatet av studien har visat att ett stort fokus ligger på säkerhet i utvecklingsprocessen och en stor del av arbetet med säkerheten sker i utvärderingsfasen. Utvecklingen sker inkrementellt för att ständigt förbättra säkerheten hos elscootrarna och förhindra att olyckor sker. Idag arbetar företag med en mer linjär process men för att hantera framtida utmaningar skulle en mer agil process kunna främja produktutvecklingen. Då att fenomenet med elscootrar fortfarande är nytt så är olycksstatistiken som finns ytterst begränsad. Den som finns pekar dock på att olycksgraden med elscootrar involverade inte är högre än för traditionella cyklar. Studien visar också att det sker en dialog mellan Stockholms Stad och de ledande scooter-företagen i Stockholm för att på ett säkert sätt integrera färdmedlet i stadstrafiken. / Since its establishment in 2017, there has been a dramatic increase of e-scooters in Sweden and especially in Stockholm city. This radical change in transport has shaken the current traffic environment. Accidents and parking problems have been the focus of media reporting of the phenomenon. The purpose of this report is to investigate how the companies that develop e-scooters work with safety for the users and adapt their product development to Swedish laws and traffic rules. The study also deals with how to safely integrate new means of transport into society. In order to lay a foundation, a literature study has been conducted and a theoretical frame of reference has been developed. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews with three companies that develop e-scooters, responsible for e-scooters in Stockholms Stad and respondents from the Swedish Transport Agency with a government assignment to clarify the situation. The interviews have been transcribed, coded, subdivided into themes and analyzed. Today, most e-scooters in Stockholm are classified as bicycles. This means, in addition to requirements for brake and bell, that the speed must not exceed 20 km/h and the engine power must be no more than 250 W. Several affecting parties consider this classification problematic and a common wish among all interviewed respondents is to find a classification or approach to the e-scooters that gives clarity for which rules that applies, clarifies ambiguities and promotes future development of the e-scooters. The results of the study have shown that a large focus in the development process is on safety and a large part of the work to enhance safety takes place during the evaluation phase. The development is incremental in order to constantly improve the safety for the users of the e-scooters and prevent accidents from happening. Today, companies are working with a relatively linear development process, but in order to handle future challenges, a more agile work process could promote product development. Since the phenomenon of e-scooters is still new, the accident statistics are very limited. However, the statistics that exist point out that the accident rates with e-scooters involved is not higher than for traditional bicycles. The study also shows that there is a dialogue between Stockholms Stad and the leading scooter companies in Stockholm in order to safely integrate the means of transport into city traffic.