Den hållbara samhällsutvecklingen hotas av att människor i samband med globaliseringen reser allt mer. Ett ökat behov av att resa har resulterat i större mängder växthusgasutsläpp som i sin tur har en negativ påverkan på klimatet. Förbränning av fossila bränslen står idag för den största andelen utsläpp av växthusgaser i relation till den totala mängden utsläpp i Sverige. De klimatpåverkande utsläppen från vägtrafiken har från och med år 2010 minskat med 18 procent, men för att nå Regeringens uppsatta klimatmål måste utsläppen fortsatt minska med åtta procent varje år fram till år 2030. I linje med Regeringens klimatmål krävs en samhällsomställning med mål att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.   I denna studie läggs fokus på begreppet hållbart resande med syftet att kartlägga studenters resvanor till och från Högskolan i Gävle och dessutom se över vilka behov, möjligheter och hinder som studenterna upplever i samband med val av transportslag vid resor till och från Högskolan. Detta för att vidare kunna presentera åtgärdsförslag vilka ska främja ett mer hållbart resande. För att kartlägga studenternas resvanor utfördes en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten besvarades av 106 studenter på Högskolan i Gävle och var indelad i sex olika delar. Den första delen bestod av grundläggande frågor såsom ålder och kön. I den andra delen kartlades studenternas förutsättningar för ett hållbart resande till och från Högskolan. Den tredje delen berörde studenternas faktiska resvanor till och från Högskolan. Den fjärde delen avsåg undersöka studenternas möjligheter och hinder. I den femte delen behandlades digital undervisning och huruvida studenternas skulle föredra detta. Den sjätte och sista delen avsåg kartlägga deltagarnas attityd gentemot miljöproblem för att se om det fanns ett samband mellan attityderna och studenternas val av transportmedel.    Resultatet av enkätundersökningen visade att studenterna i genomsnitt reste 25,2 kilometer från sin bostad till Högskolan. De flesta deltagarna valde transportslaget kollektivtrafik som det primära transportslaget under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret valdes transportslaget cykel flest gånger. Den mest betydande faktorn vid val av transportslag var tidseffektivitet och bekvämlighet och de studenterna med lång resväg föredrog i högre utsträckning digital undervisning än de med kortare resväg. Resultatet av undersökningen visade även att deltagarnas val av transportslag inte hade något samband med deras attityder till miljöproblem. Däremot fanns ett samband mellan studenternas attityder till miljöproblem och påverkande faktorer vid val av transportslag. Resultatet av denna resvaneundersökning visade att transportslaget bil inte används i samma utsträckning som i många andra tidigare utförda resvaneundersökningar, vilket är anmärkningsvärt. Resvaneundersökningen påvisar dock ett behov av vissa förändringar och förbättringar som på sikt skulle främja ett mer hållbart resande för studenterna på Högskolan i Gävle.

The objective of this study is to explore how YouTube travel vlogs discuss sustainable travel and how they are perceived. By using framing analysis, the research codes are based on the three pillars of sustainability; economic, environmental, and social. Specifically, in the tourism contexts, this research seeks to identify narratives referring to local accommodations, restaurants, and shops, cultural, historical, and interactions with local communities, and finally, nature appreciation, use of environmental materials, and transportation. To understand perception 20 interviews are completed with an even split of female and male millennials. This paper concludes YouTube travel vlogs discuss sustainable travel indirectly and minimally. Economic and environmental codes were relatively easiest to identify in comparison to social codes. The varying definitions of social sustainability prove challenging to pinpoint in the coding process. Although there is a growing awareness of sustainable travel, ‘popular’ YouTube influencers are slow to adapt and add elements of sustainability to their messaging, yet perception levels were higher than expected. It proves important to increase sustainable travel messages among ‘popular’ social media influencers.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Since the COVID-19 pandemic unexpectedly hit the world, the tourism industry has been impacted in every conceivable area. Environmental issues are recognized and considered essential to solve especially in the tourism industry. It is unavoidable that tourists bring both positive and negative impacts to a destination. Meanwhile, the tourism industry is eager to return to its pre-pandemic tourist numbers and levels of spending that traveler previously engaged in. The young generations, specifically Gen Y and Z, play an important role in the tourism market, and they often embody a mindset that takes into consideration issues of sustainability. However, they are not as active as expected in practicing sustainable travel behaviors. Sustainable tourism development and "green" travel practices are becoming increasingly necessary. The main purpose of this study is to identify the gaps between Gen Y and Z's intentions and their behaviors regarding sustainable travel. This study developed and tested a conceptual framework to understand this dynamic. This study identified two gaps: (a) the behavior-intention gap, which exists between Gen Y & Z's intentions and their behaviors in sustainable travel, and (b) daily life and sustainable travel gap, which is the gap between individuals’ daily sustainable habits and sustainable travel behaviors. The results of quantitative study indicated the factors contributed to the gaps included: (1) individuals who have bachelor’s degrees are more likely to conduct sustainable travel behaviors; (2) individuals who have daily sustainable habits; (3) individuals who have higher perceived consumer effectiveness. The implications of the study provide suggestions for destinations to promote sustainable travel and ways to encourage more sustainable traveling choices by travelers.

With a foundation in social sustainability, and with the theoretical framework of transport justice and transport poverty, the aim of this thesis is to create a profile picture of the future potential travelers on the North Bothnia Line in Sävar, Robertsfors and Bureå. Both a quantitative and a qualitative analysis are performed. The quantitative analysis describes the population structures concerning age, gender, educational level, employment, household type, income and cars per 1000 inhabitants. The qualitative analysis consists of an interview study, conducted in Robertsfors, with 47 informants. The interview answers are analyzed through content analysis, and presented in personas for each age group. The three areas differ in population structure, which could have different implications on the future travel. In the planning for a socially sustainable travel with the North Bothnia Line, focus needs to be directed to the young travelers, in particular the high school youths. Families with children are facing constraints when trying to manage sustainable travel, therefore, how to create a socially sustainable travel for this group is important to consider in the planning. Young adults, as well as individuals that are unemployed are vulnerable groups, important to consider. The senior travelers have another travel behavior, compared to the population of working age, but still have their needs connected to travel. The informants are positive about the North Bothnia Line, positive about train as travel mode, and intend to use the future train. They expect that the train will lead to easier and faster transportation and work commuting, increased access to schools and jobs, population growth, open up for more opportunities, and that people do not have to own a car. The greatest needs are; a good timetable, with many departures, matching the work schedule. The train has to be on time, and the ticket price not too high. Both the train and the station have to be easily accessible, supplied with good car parking facilities with engine heaters, and the train has to go fast. Both the train and the station have to be clean and controlled, and there has to be clear, and digital information. / Norrbotniabanans noder 2

Hållbart resande och mobilitet är viktig del av en hållbar utveckling för städer och samhällen både idag och i framtiden. Hållbar utveckling är också målet på både nationell och lokal nivå. Målen innebär en utveckling där det behöver ske en övergång till mindre biltrafik och mer hållbart resande. För att åstadkomma en förändring vad gäller färdsätt kan åtgärder göras vid nybyggnation av bostäder som syftar till att minska bilåkandet.  Denna studie undersöker vilka effekter åtgärder för hållbart resande ger genom en studie av kvarteret Runstenen i Gävle. Kvarteret Runstenen valdes som fall för studien då förslaget vanns i en markanvisningstävling med bland annat hållbarheten i kvarteret som argument. Genom att se hur planerade åtgärder som bilpool och parkeringar med mera påverkar de boendes resvanor studeras effekter av den detaljplanering som gjordes. Intervjuer med fem boende i kvarteret och en enkätundersökning med 34 svarande ger boendes bild av hur de ser på sitt resande, vad de har förändrat och vad de vill förändra. Intresset för att förändra sitt resande har visat sig vara olika stort i olika grupper bland de boende. Det finns grupper av boende som gärna vill förändra sitt resande till ett mer hållbart alternativ och det finns grupper som inte ser detta som ett alternativ. Det har också visat sig viktigt att planera åtgärder på ett sådant sätt att de genomförs. Flera av de åtgärder som planerats i kvarteret Runstenen har inte genomförts.  Studien har kunnat visa på styrkor och svagheter när åtgärder för hållbara resor planeras. Närheten till service i närområdet är viktigt för resvanor. Faktorer som nära tillgång till garage kan ge motsatt effekt och inte bidra till visionen om hållbart resande med en mindre del biltrafik. Särskilt i de fall cyklar blir mindre tillgängliga än bilen genom att det saknas skyddad cykelparkering. Genom att ett konkret exempel från genomförandet av ett nybyggnadsprojekt studeras har boendes erfarenheter kunnat synliggöras vilka kan användas för framtida nybyggnadsprojekt i centrala lägen. / Sustainable traveling is an important part of sustainable development for cities and communities both today and in the future. Sustainable development are a goal both at national and local levels. This means a development where a transition for less car traffic and more sustainable traveling modes. To achieve a change in traveling modes actions can be made when planning for development of new dwellings to reduce car traffic in the stage of. This study examines the effect of the actions for sustainable transports by a study of the block Runstenen in Gävle. The block Runstenen was chosen for the study as the proposal was chosen in a competition for its sustainability among other factors. By looking at how planned actions such as car pool, parking and other factors influence the residents' travel habits, the results of the planning efforts can be studied. Interviews with five residents in the unit and questionnaires answered by 34 respondents give the residents a picture of how they look at their travels, what they have changed and what they want to change. The interest in changing their travel habits has proved to be different in different groups among residents. There are groups of residents who would like to change their travel to a more sustainable alternative and there are groups that do not see this as an alternative. It has proved to be important to plan actions in such a way that they can get implemented. Several of the measures planned in the Runstenen quarter have not been implemented.  The study has been able to demonstrate strengths and weaknesses when planning with actions for sustainable travel. Nearby access to service is important for sustainable traveling. Factors such as nearby and easy access to garages prove to make an opposite effect and not contribute to the vision of sustainable travel with less car traffic. Especially in cases where bicycles become less accessible than the car because there is no protected bicycle parking. By studying an example from the implementation of a new construction project, residents' experiences have been made visible, which can be used for future new construction projects in central locations.

This study has aimed to investigate how a developer builds for sustainable travel. To answer the question, sustainable travel in urban planning has been reviewed regarding Umeå municipality's intentions and what strategy documents there are to relate to as a developer. The study has used a qualitative study method and to answer the study's questions, four planning documents have been studied: Umeå Municipality's Overview Plan, Mobilitetsbokslut which is a program for sustainable modes of transport, Strategy Documents for Umeå Municipality's districts and Detailed Plan for Östra Station, Umeå 2:1. To strengthen the planning documents and to gain a better understanding of sustainable travel from the municipal and developer level, two interviews were conducted. A representative from Umeå municipality and a representative from the developer, Balticgruppen, to find out how the communication between them regarding the purpose of the study. The representatives were interviewed as officials regarding their competence within the planning area's establishment, Östra Station.  The results of the study show that the developer, Balticgruppen, does not have much to say about a new establishment in Umeå municipality. The communicative planning is carried out with dialogue efforts and consultations, but where Umeå municipality has strong goals and strategies for building for sustainable travel that Umeå municipality believes Balticgruppen should relate to. This means that the dialogue efforts usually lead back to Umeå municipality's planning documents and intentions, which generates in that it is the municipality that decides the developer's construction for sustainable travel in the event of a new establishment and not the developer himself. This indicates that there are strict regulations at a new establishment in Umeå municipality, which creates, according to Pacione, power structures.

No description available.

En minskad biltrafik är det nya idealet inom trafikplanering. Fysiska åtgärder har ensamma visat sig vara otillräckliga för att minska bilens framväxt. Det krävs komplement i form av strategier för beteendeförändring. Studien syftar således till att undersöka hur Linköping- respektive Åtvidabergs kommun samt bostadsbolagen Stångåstaden och Åtvidabergs bostads arbetar för att minska biltrafiken, samt hur beteendepåverkande åtgärder implementeras i trafikplaneringen. Studien byggs upp av en dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer med representanter från samtliga aktörer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt ett teoretiskt ramverk som berör mobility management. Studien visar att det finns betydande skillnader mellan en mindre och större kommun i arbetet med en minskad biltrafik. Framförallt handlar det om olika förutsättningar och invand mentalitet. Även samverkan mellan parter ses som viktig, där den största utmaningen är ansvarsfördelningen. / A reduced car traffic is the new ideal in traffic planning. Physical measures alone are insufficient to reduce the car's growth. Complements are required in the form of strategies for behavior change. The study thus aims to examine how Linköpings-and Åtvidabergs municipality respective housing companies Stångåstaden and Åtvidaberg bostads work to reduce car traffic and how behavioral measures are implemented into traffic planning. The study is built up of a document study and qualitative interviews with representatives from all parties. The empiric has been analyzed with the help of previous research as well as the theoretical framework mobility management. The study shows differences between the work in a smaller and larger municipality. Above all, it is about different conditions and the established mentality. Collaboration between parties is also seen as important, where the biggest challenge is the division of responsibilities.

Today’s sparse cities with for example workplaces located outside the city centre has led to increased travel levels for the inhabitants. The long distance between different attribute has resulted in a car dependency. To achieve the climate goals and a sustainable development it’s important to have a transition to more sustainable travel modes. This essay focus on socially and environmentally sustainable travels to workplaces outside the city centre. The aim of the study is the understand how the geographical location of the workplace affects the travel mode choice. The ambition is to examine the possibilities for environmentally sustainable travel at the same time as the travel also must be socially sustainable and feasible in the individual’s everyday life. This study is conducted in Umeå with a workplace located outside the city centre. The empirical material has been collected through interviews with employees in purpose the understand the individual conditions and travel patterns. The results are then discussed and analysed using, theories and previous research, time-geography, aspects of accessibility and travel mode choice to create an understanding of sustainable travel to workplaces with an external localisation. The results identified challenges linked to long distance, lack of accessibility to use other travel modes and individual constraints. The results shows that individuals have different constraints and opportunities to change their travel mode, but that it is also bound to how much an individual is willing, and able, to sacrifice.

Frågeställning: Vilken typ av människor har störst benägenhet att ändra sina resvanor?Vilka marknadsföringsstrategier är bäst lämpade för att få Eskilstunas invånare att ändra sina attityder och beteenden så att de väljer mer hållbara resealternativ? Syfte: Syftet med denna uppsats är att presentera marknadsföringsåtgärder som Eskilstuna kommun kan använda sig av för att främja hållbart resande samt att redogöra vilka målgrupper dessa åtgärder bör riktas mot. Metod: Vi valde att göra en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Kvantitativ data har vi hämtat från sekundärkällor i form av tidigare undersökningar som är gjorda i Eskilstuna och andra jämförbara kommuner i Sverige. Primärdata i denna studie är kvalitativ och kommer från intervjuer med olika personer som jobbar med att främja hållbart resande. Teorin och empirin vävdes sedan samman till en analys. Slutsats: I slutsatsen presenterar vi vilka målgrupper som är intressanta att arbeta med samt med vilka marknadsföringsåtgärder vi anser att Eskilstuna kommun bäst kan nå dem. Vår förhoppning är att de åtgärder vi presenterat kommer till användning för Eskilstuna kommun och att de kommer föra med sig en beteendeförändring. / Research questions: What kind of people is most likely to change their travel habits?Which marketing strategies are best suited to get Eskilstuna’s residents to change their attitudes and behaviors so they will choose more sustainable travel options Purpose: The purpose of this paper is to present different marketing measures which Eskilstuna municipality can use to promote sustainable travel and to present which target groups such measures should be directed towards. Method: We chose to use a combined quantitative and qualitative research method. Quantitative data was obtained from secondary sources in the form of previous investigations that were made in Eskilstuna and other comparable municipalities in Sweden. The primary data in this study is qualitative and comes from interviews with various people who are working to promote sustainable travel. The theory and empirical data were woven together to constitute an analysis. Conclusion: In the conclusion, we present the target groups that are of interest to work with and with which marketing measures we consider Eskilstuna municipality best can reach them. We hope that the measures we have presented will be useful for Eskilstuna municipality and that they will lead to behavioral change.